6 research outputs found
"Visst Ă€r det svĂ„rt!", det dĂ€r med pojkar och flickor. : â En studie av en lĂ€rares bemötande i idrott och hĂ€lsa ur ett genusperspektiv.
Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie dĂ€r vi anvĂ€nt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebĂ€r att flera lektionstillfĂ€llen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (lĂ€raren som blivit videoobserverad), och forskarna ser pĂ„ utvalda sekvenser frĂ„n observationstillfĂ€llena ihop och diskuterar hĂ€ndelserna pĂ„ lektionen utifrĂ„n detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lĂ€rares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befĂ€ster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.  Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader pĂ„ pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hĂ€lsa. Forskningen visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare ofta för vidare samhĂ€llets ideal och mönster in i klassrummet och att förvĂ€ntningar pĂ„ elever Ă€r olika beroende pĂ„ deras kön. Skillnaden ses tydligast dĂ„ idrottsaktiva pojkar premieras och undervisningen anpassas i form av aktivitet och intensitet pĂ„ aktiviteten efter pojkars tycke. Tidigare forskning har Ă€ven visat att lĂ€raren Ă€r den enskilt viktigaste faktorn för elevers lĂ€rande. Förutom att lĂ€raren pĂ„verkar elevernas inlĂ€rning sĂ„ fostrar Ă€ven lĂ€raren eleverna. Detta kan ske utifrĂ„n samhĂ€llets förvĂ€ntningar och normer, sĂ„ som könsmaktsordning och stereotypa könsmönster, vilket inte Ă€r ovanligt i skolan. I vĂ„r undersökning syns detta i bemötandet av elever och anpassning av aktiviteter efter kön pĂ„ eleven. Pojkarna utmanas mer Ă€n flickorna och flickorna bemöts mera som grupp medan pojkarna fĂ„r ett individuellt bemötande. Flickornas deltagande sanktioneras medan pojkarnas förstĂ€rks.  Â
Varför inte idrott? : En undersökning kring elevers och lÀrares syn pÄ motivation och icke-deltagande i Àmnet idrott och hÀlsa
Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om varför vissa elever vÀljer att inte delta i Àmnet idrott och hÀlsa och vilka metoder lÀrare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrÄn elevernas perspektiv men tar Àven upp lÀrarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgÄr frÄn Deci & Ryans SjÀlvbestÀmmandeteori angÄende inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, kÀnsla av sammanhang och kommer Àven att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförÀndringsmodell. Tio elever blev intervjuade frÄn fem olika skolor och elva lÀrare svarade pÄ enkÀter. EnkÀtundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. EnkÀterna delades ut till lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa som var pÄ plats under besöken. Resultatet visade att eleverna hade synpunkter pÄ lektionsinnehÄllet dÀr hÀlften av eleverna ansÄg att lektionerna var trÄkiga som deras största orsak till icke-deltagande. De flesta elever ville att undervisningen skulle vara mer fokuserad kring individen och inte till gruppaktiviteter. Dessa elever ville utföra lektionsinnehÄllet mer sjÀlvstÀndigt. LÀrarna uppskattade att den största orsaken till att icke-deltagande elever ej deltar Àr för att de kÀnner sig dÄliga pÄ idrott. Resultatet visar ocksÄ pÄ en klyfta mellan elev och lÀrare dÀr de verkar missuppfatta varandra och dÀr i alla fall eleverna ser till den andre som det stora problemet. VÄr slutsats Àr att kommunikationen mellan lÀrare och elev Àr oerhört viktig för att anpassa lektionerna efter den individuella eleven och dÀrmed minska klyftan mellan elev och lÀrare för att öka deltagandet och motivationen
Varför inte idrott? : En undersökning kring elevers och lÀrares syn pÄ motivation och icke-deltagande i Àmnet idrott och hÀlsa
Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om varför vissa elever vÀljer att inte delta i Àmnet idrott och hÀlsa och vilka metoder lÀrare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrÄn elevernas perspektiv men tar Àven upp lÀrarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgÄr frÄn Deci & Ryans SjÀlvbestÀmmandeteori angÄende inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, kÀnsla av sammanhang och kommer Àven att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförÀndringsmodell. Tio elever blev intervjuade frÄn fem olika skolor och elva lÀrare svarade pÄ enkÀter. EnkÀtundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. EnkÀterna delades ut till lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa som var pÄ plats under besöken. Resultatet visade att eleverna hade synpunkter pÄ lektionsinnehÄllet dÀr hÀlften av eleverna ansÄg att lektionerna var trÄkiga som deras största orsak till icke-deltagande. De flesta elever ville att undervisningen skulle vara mer fokuserad kring individen och inte till gruppaktiviteter. Dessa elever ville utföra lektionsinnehÄllet mer sjÀlvstÀndigt. LÀrarna uppskattade att den största orsaken till att icke-deltagande elever ej deltar Àr för att de kÀnner sig dÄliga pÄ idrott. Resultatet visar ocksÄ pÄ en klyfta mellan elev och lÀrare dÀr de verkar missuppfatta varandra och dÀr i alla fall eleverna ser till den andre som det stora problemet. VÄr slutsats Àr att kommunikationen mellan lÀrare och elev Àr oerhört viktig för att anpassa lektionerna efter den individuella eleven och dÀrmed minska klyftan mellan elev och lÀrare för att öka deltagandet och motivationen
"Visst Ă€r det svĂ„rt!", det dĂ€r med pojkar och flickor. : â En studie av en lĂ€rares bemötande i idrott och hĂ€lsa ur ett genusperspektiv.
Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie dĂ€r vi anvĂ€nt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebĂ€r att flera lektionstillfĂ€llen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (lĂ€raren som blivit videoobserverad), och forskarna ser pĂ„ utvalda sekvenser frĂ„n observationstillfĂ€llena ihop och diskuterar hĂ€ndelserna pĂ„ lektionen utifrĂ„n detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lĂ€rares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befĂ€ster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.  Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader pĂ„ pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hĂ€lsa. Forskningen visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare ofta för vidare samhĂ€llets ideal och mönster in i klassrummet och att förvĂ€ntningar pĂ„ elever Ă€r olika beroende pĂ„ deras kön. Skillnaden ses tydligast dĂ„ idrottsaktiva pojkar premieras och undervisningen anpassas i form av aktivitet och intensitet pĂ„ aktiviteten efter pojkars tycke. Tidigare forskning har Ă€ven visat att lĂ€raren Ă€r den enskilt viktigaste faktorn för elevers lĂ€rande. Förutom att lĂ€raren pĂ„verkar elevernas inlĂ€rning sĂ„ fostrar Ă€ven lĂ€raren eleverna. Detta kan ske utifrĂ„n samhĂ€llets förvĂ€ntningar och normer, sĂ„ som könsmaktsordning och stereotypa könsmönster, vilket inte Ă€r ovanligt i skolan. I vĂ„r undersökning syns detta i bemötandet av elever och anpassning av aktiviteter efter kön pĂ„ eleven. Pojkarna utmanas mer Ă€n flickorna och flickorna bemöts mera som grupp medan pojkarna fĂ„r ett individuellt bemötande. Flickornas deltagande sanktioneras medan pojkarnas förstĂ€rks.  Â
Varför inte idrott? : En undersökning kring elevers och lÀrares syn pÄ motivation och icke-deltagande i Àmnet idrott och hÀlsa
Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om varför vissa elever vÀljer att inte delta i Àmnet idrott och hÀlsa och vilka metoder lÀrare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrÄn elevernas perspektiv men tar Àven upp lÀrarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgÄr frÄn Deci & Ryans SjÀlvbestÀmmandeteori angÄende inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, kÀnsla av sammanhang och kommer Àven att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförÀndringsmodell. Tio elever blev intervjuade frÄn fem olika skolor och elva lÀrare svarade pÄ enkÀter. EnkÀtundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. EnkÀterna delades ut till lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa som var pÄ plats under besöken. Resultatet visade att eleverna hade synpunkter pÄ lektionsinnehÄllet dÀr hÀlften av eleverna ansÄg att lektionerna var trÄkiga som deras största orsak till icke-deltagande. De flesta elever ville att undervisningen skulle vara mer fokuserad kring individen och inte till gruppaktiviteter. Dessa elever ville utföra lektionsinnehÄllet mer sjÀlvstÀndigt. LÀrarna uppskattade att den största orsaken till att icke-deltagande elever ej deltar Àr för att de kÀnner sig dÄliga pÄ idrott. Resultatet visar ocksÄ pÄ en klyfta mellan elev och lÀrare dÀr de verkar missuppfatta varandra och dÀr i alla fall eleverna ser till den andre som det stora problemet. VÄr slutsats Àr att kommunikationen mellan lÀrare och elev Àr oerhört viktig för att anpassa lektionerna efter den individuella eleven och dÀrmed minska klyftan mellan elev och lÀrare för att öka deltagandet och motivationen
"Visst Ă€r det svĂ„rt!", det dĂ€r med pojkar och flickor. : â En studie av en lĂ€rares bemötande i idrott och hĂ€lsa ur ett genusperspektiv.
Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie dĂ€r vi anvĂ€nt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebĂ€r att flera lektionstillfĂ€llen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (lĂ€raren som blivit videoobserverad), och forskarna ser pĂ„ utvalda sekvenser frĂ„n observationstillfĂ€llena ihop och diskuterar hĂ€ndelserna pĂ„ lektionen utifrĂ„n detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lĂ€rares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befĂ€ster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.  Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader pĂ„ pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hĂ€lsa. Forskningen visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare ofta för vidare samhĂ€llets ideal och mönster in i klassrummet och att förvĂ€ntningar pĂ„ elever Ă€r olika beroende pĂ„ deras kön. Skillnaden ses tydligast dĂ„ idrottsaktiva pojkar premieras och undervisningen anpassas i form av aktivitet och intensitet pĂ„ aktiviteten efter pojkars tycke. Tidigare forskning har Ă€ven visat att lĂ€raren Ă€r den enskilt viktigaste faktorn för elevers lĂ€rande. Förutom att lĂ€raren pĂ„verkar elevernas inlĂ€rning sĂ„ fostrar Ă€ven lĂ€raren eleverna. Detta kan ske utifrĂ„n samhĂ€llets förvĂ€ntningar och normer, sĂ„ som könsmaktsordning och stereotypa könsmönster, vilket inte Ă€r ovanligt i skolan. I vĂ„r undersökning syns detta i bemötandet av elever och anpassning av aktiviteter efter kön pĂ„ eleven. Pojkarna utmanas mer Ă€n flickorna och flickorna bemöts mera som grupp medan pojkarna fĂ„r ett individuellt bemötande. Flickornas deltagande sanktioneras medan pojkarnas förstĂ€rks.  Â