Intersystem Crossing versus Electron Transfer in Porphyrin-Based Donor−Bridge−Acceptor Systems: Influence of a Paramagnetic Species

We have investigated how the spin state of an acceptor influences the photophysical processes in a donor−bridge−acceptor (D−B−A) system. The system of choice has zinc porphyrin as the electron donor and high- or low-spin iron(III) porphyrin as the acceptor. The spin state of the acceptor porphyrin is switched simply by coordinating imidazole ligands to the metal center. The D−A center−center distance is 26 Å, and the bridging chromophore varies from π-conjugated to a σ-bonded system. The presence of a high-spin iron(III) porphyrin in such systems has previously been shown to significantly enhance intersystem crossing in the remote zinc porphyrin donor, whereas no significant electron transfer to the iron porphyrin acceptor was observed, even though the thermodynamics would allow for photoinduced electron transfer. Here, we demonstrate that by switching the acceptor to a low-spin state, the dominating photophysical process is drastically changed; the low-spin system shows long-range electron transfer on the picosecond time-scale, and intersystem crossing occurs at its “normal” rate

Brukarmedverkan och projektledning - Om samverkan i det tidiga skedet

The participant who perhaps should have the greatest impact in problem: the planning process of a building are the ones who are going to use it – the users. It is those who will spend time in and take part of the building’s functionality and architecture. However, it is unclear to what extent the user has the opportunity to influence the planning of a building. Every new project needs a common goal for the entire organisation. The interaction between the participants means a lot to achieve a successful outcome. In order to best clarify the roles of a project, it is necessary that the purchaser, and the future user, in the early stage are able to contribute with their knowledge of the business. This is to get a, between the purchaser and other stakeholders, shared understanding of what is to be achieved. It is therefore of interest to study how the interactions work, from idea to procurement, and determine what can be improved within the project management in this phase. Purpose: To investigate if there is a possibility to improve and render the project management concerning user participation, as well as the ability to generate the purchaser and the user’s requirements and wishes through cooperation in the early stage

Beräkning av effekten av ett eventuellt förbud mot växtskyddsmedlet glyfosat på läckaget av växtnäring från åkermark i Sverige

Påverkan på växtnäringsläckaget från åkermark vid ett eventuellt förbud mot växtskyddsmedlet glyfosat har beräknats. Beräkningen avsåg effekten på förlusterna år 2016 och glyfosatanvändningen år 2016-2017. Statistiken för glyfosatanvändningen inkluderade fyra olika tillfällen då glyfosat användes. Det var träda, stubb, före sådd på våren och fånggröda. Påverkan av dessa tillfällen i växtsekvensen beräknades. Dessutom beräknades effekten av att ersätta höstvete med vårkorn. Två olika antaganden gjordes för att uppskatta inom vilket intervall effekten av ett glyfosatförbud skulle kunna resultera i. Beräkningarna gjordes med NLeCCS och Typhaltskalkylatorn. Det är en matris med utlakningskoefficienter för olika klimat, jordart, gröda och brukningssystem. Typhaltskalkylatorn baseras på NLeCCS-metoden som används för beräkning av normalläckage från svensk åkermark. Resultatet av beräkningen visade effekten på kväveläckaget var från -0,7 till 2,2 kg N/ha avseende all areal i respektive läckageregion. Störst var påverkan i de läckageregioner där störst andel av arealen behandlades med glyfosat. Anledningen till att effekten i vissa vallrika läckageregioner var negativ var att grödsammansättningen påverkades. Effekten av att ersätta höstvete med vårkorn och reducera arealen fånggröda var de faktorer som hade den största påverkan. Förändringarna var i samma storleksordning som tidigare beräkningar som gjorts av förändringar i odlingssystemet. Påverkan på fosforförlusten var 0-0,02 kg P/ha

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark 1995 - 2019

Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark för åren 1995, 2005, 2013 och 2019 har utförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Beräkningen omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av senaste versionen av beräkningssystemet NLeCCS, NLeCCS 6.0. I NLeCCS, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simuleringsverktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN-modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Genom att beräkningarna utförts med samma version av beräkningssystemet kan resultatet från de olika åren jämföras. Tidigare beräkningar som utförts för dessa år har delvis varit gjorda med olika versioner av NLeCCS, vilket försvårat jämförelse mellan åren.Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter (de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen) för respektive år. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineraloch stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Orsaken till förändringen av läckagen mellan åren 1995 och 2005 och mellan åren 2005 och 2019 har analyserats genom att beräkna förändringar av enskilda odlingsåtgärders effekt på förändringen av läckaget.Normalläckaget av kväve från den beräknade arealen av åkermark i Sverige minskade med 3,3 kg N/ha*år (-17 %), från 19,3 till 16,0 kg N/ha*år, mellan år 1995 och 2019. En minskning av kväveläckaget skedde i stort set i alla regioner mellan 1995 och 2019, som mest med 10,9 kg N/ha*år (-38 %). Huvuddelen av minskningen av kväveläckaget skedde mellan åren 1995 och 2005 i de flesta av regionerna. Normalläckaget av fosfor från den beräknade arealen av åkermark i Sverige minskade med 0,06 kg P/ha*år (-11 %), från 0,53 till 0,47 kg P/ha*år, mellan år 1995 och 2019. En minskning av fosforläckaget skedde i stort set i alla regioner mellan 1995 och 2019, som mest med 0,26 kg P/ha*år (-27 %).Främsta orsaken till förändringen i kväveläckage för Sveriges åkermark mellan åren 1995 och 2005 (-2,9 kg N/ha*år) var förändringen av grödmix, därefter följde ökat utbyte av gödsling/skörd, ökad förekomst av fånggröda, förändring i stallgödslad areal och ökad vårspridning av stallgödsel. Främsta orsaken till förändringen i kväveläckage för Sveriges åkermark mellan åren 2005 och 2019 (-0,5 kg N/ha*år) var ökat utbyte gödsling/skörd, grödmixförändring, förändring i stallgödslad areal och ökad vårspridning av stallgödsel. Främsta orsaken till förändringen i fosforläckage för Sveriges åkermark mellan åren 1995 och 2005 (-0,04 kg P/ha*år) var förändringen av grödmix, därefter följde förändring i stallgödslad areal, förändrad gödslingsgiva, ökad förekomst av fånggröda, skördeförändring, skyddszoner och ökad vårspridning av stallgödsel. Främsta orsaken till förändringen i fosforläckage för Sveriges åkermark mellan åren 2005 och 2019 (-0,02 kg P/ha*år) var förändringen av grödmix, förändrad gödslingsgiva, skördeförändring, förändring i stallgödslad areal, fånggröda, skyddszoner och ökad vårspridning av stallgödsel

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark - Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 2019.

Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark för år 2019 har utförts på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten1. Beräkningen omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN-modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAM-modellen) för fosfor. Resultatet har använts i beräkningar av den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav (som utförs av SMED2 på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten) för rapporteringen till den internationella havsmiljökonventionen HELCOMs åttonde Pollution Load Compilation.Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor, jordarter, lutningar och markfosforhalter, de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 30-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel mineral- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve ingick rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått.För kväve beräknades normalläckaget för åkerarealen i Sverige år 2019 till drygt 16,2 kg N/ha*år. Skillnaden i normalläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 7 och 40 kg N/ha*år. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Motsvarande koncentrationer för normalläckaget var drygt 6,3 mg N/l för Sverige och varierade mellan 3 och 12 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades normalläckaget för åkerarealen i Sverige år 2019 till 0,48 kg P/ha*år. Skillnaden i normalläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,09 och 0,94 kg P/ha*år. Lägsta läckaget fanns i regioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Motsvarande koncentrationer för normalläckaget var 0,19 mg P/l för Sverige och varierade mellan 0,06 och 0,36 mg P/l för de olika regionerna

Nitrogen transfer from forage legumes to nine neighbouring plants in a multi-species grassland

Legumes play a crucial role in nitrogen supply to grass-legume mixtures for ruminant fodder. To quantify N transfer from legumes to neighbouring plants in multi-species grasslands we established a grass-legume-herb mixture on a loamy-sandy site in Denmark. White clover (Trifolium repens L.), red clover (Trifolium pratense L.) and lucerne (Medicago sativa L.) were leaf-labelled with 15N enriched urea during one growing season. N transfer to grasses (Lolium perenne L. and xfestulolium), white clover, red clover, lucerne, birdsfoot trefoil (Lotus corniculatus L.), chicory (Cichorium intybus L.), plantain (Plantago lanceolata L.), salad burnet (Sanguisorba minor L.)and caraway (Carum carvi L.) was assessed. Neighbouring plants contained greater amounts of N derived from white clover (4.8 gm-2) compared with red clover (2.2 gm-2) and lucerne (1.1 gm-2). Grasses having fibrous roots received greater amounts of N from legumes than dicotyledonous plants which generally have taproots. Slurry application mainly increased N transfer from legumes to grasses. During the growing season the three legumes transferred approximately 40 kg N ha-1 to neighbouring plants. Below-ground N transfer from legumes to neighbouring plants differed among nitrogen donors and nitrogen receivers and may depend on root characteristics and regrowth strategies of plant species in the multi-species grassland

Malaria Rapid Testing by Community Health Workers Is Effective and Safe for Targeting Malaria Treatment: Randomised Cross-Over Trial in Tanzania

Early diagnosis and prompt, effective treatment of uncomplicated malaria is critical to prevent severe disease, death and malaria transmission. We assessed the impact of rapid malaria diagnostic tests (RDTs) by community health workers (CHWs) on provision of artemisinin-based combination therapy (ACT) and health outcome in fever patients. Twenty-two CHWs from five villages in Kibaha District, a high-malaria transmission area in Coast Region, Tanzania, were trained to manage uncomplicated malaria using RDT aided diagnosis or clinical diagnosis (CD) only. Each CHW was randomly assigned to use either RDT or CD the first week and thereafter alternating weekly. Primary outcome was provision of ACT and main secondary outcomes were referral rates and health status by days 3 and 7. The CHWs enrolled 2930 fever patients during five months of whom 1988 (67.8%) presented within 24 hours of fever onset. ACT was provided to 775 of 1457 (53.2%) patients during RDT weeks and to 1422 of 1473 (96.5%) patients during CD weeks (Odds Ratio (OR) 0.039, 95% CI 0.029-0.053). The CHWs adhered to the RDT results in 1411 of 1457 (96.8%, 95% CI 95.8-97.6) patients. More patients were referred on inclusion day during RDT weeks (10.0%) compared to CD weeks (1.6%). Referral during days 1-7 and perceived non-recovery on days 3 and 7 were also more common after RDT aided diagnosis. However, no fatal or severe malaria occurred among 682 patients in the RDT group who were not treated with ACT, supporting the safety of withholding ACT to RDT negative patients. RDTs in the hands of CHWs may safely improve early and well-targeted ACT treatment in malaria patients at community level in Africa.\ud \ud \ud \u