Utseende spelar väl ingen roll? Kan kognitiv dissonans reducera fördomsfullhet kring attraktivitet

The purpose of this study was to examine if implicit and explicit prejudices against attractive and unattractive people can be reduced. This was meant to occur when the participants were forced to agree with a set of motivational statements about the importance of not prejudicing against attractive and unattractive faces. The participants then rated attractive and unattractive faces in an affective misattribution procedure. The hypothesis was that the participants will to avoid that cognitive dissonance arises would cause them to judge attractive and unattractive faces more equally. The study contained 60 participants, a majority of these were students. No significant results were found proving that cognitive dissonance reduces prejudices against attractive and unattractive faces. A possible explanation could be that a will to avoid cognitive dissonance could have arisen from an automatic response, much like a gut feeling, caused by the faces. This automatic response could have affected the participants will to avoid cognitive dissonance caused by the motivational statements in order for to be cognitively consistent with their gut feeling.Syftet med denna studie var att undersöka om implicita och explicita fördomar mot attraktiva och oattraktiva ansikte kan reduceras. Det undersöktes genom att deltagarna tvingades hålla med om ett antal motivationspåståenden om vikten av att ej vara fördomsfull mot attraktiva samt oattraktiva. Deltagarna fick sedan göra en affektiv misattributionsprocedur där de fick skatta attraktiva samt oattraktiva ansikten. Hypotesen var att deltagarnas vilja att undvika att kognitiv dissonans uppstår skulle leda till att deltagarna bedömde attraktiva och oattraktiva ansikten mer likvärdigt, alltså mindre fördomsfullt. Studien bestod av 60 deltagare, en majoritet av dessa var studenter. Inga signifikanta resultat för att kognitiv dissonans minskar fördomar mot attraktiva och oattraktiva uppmättes. En möjlig förklaring skulle kunna vara att en vilja att undvika kognitiv dissonans uppstått från en automatisk respons, likt en magkänsla, skulle ha kunnat uppstå från ansiktena. Denna automatiska respons kan ha minskat deltagarnas vilja att undvika kognitiv dissonans orsakad av motivationspåståendena för att deltagarna istället skulle kunna vara kognitivt konsistenta med denna magkänsla

Olika sociala stöd från betydelsefulla personer möjliggör ungdomars idrottssatsning : - En kvalitativ studie

Sammanfattning: Socialtstöd är en viktig hälsofaktor. Ungdomar behöver socialt stöd för att delta mer i fysisk aktivitet och idrott. Främst föräldrarna är en viktig grupp men även vänner, syskon och tränare. Socialt stöd består av materiella och immateriella stöd. Materiellt stöd utgörs av instrumentalt och villkorligt stöd och immateriellt stöd utgörs av motivation och informativt stöd. Syfte: Att undersöka 18-åriga ungdomars upplevelse om hur socialt stöd har påverkat deras idrottsutövande under tonårsperioden. Metod: Kvalitativ metod användes för att besvara syftet och få fram deltagarnas upplevelser. Datainsamlingen bestod av fyra fokusgrupper med fyra deltagare i varje. Tre grupper bestående av tjejer och en grupp med killar. Deltagarna var 18 år, aktiva inom en lagidrott eller individuell idrott och gick sista året på ett idrottsgymnasium i norra Sverige. Efter fokusgrupperna transkriberades inspelningarna och det insamlade materialet analyserades sedan i en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i en huvudkategori; Ungdomars idrottssatsande möjliggörs av socialt stöd från betydelsefulla personer och fem underkategorier; (1) uppmuntran och beröm (2) förebilder och trygghet (3) drivande konstruktiv kritik (4) möjliggörande (5) grupptillhörighet. Resultatet visade att olika personer har haft betydelse på olika sätt. Det framkom att föräldrarna var de som haft allra mest betydelse och inflytande vad gäller socialt stöd och idrottande. Uppmuntran, beröm och transport är det sociala stöd som varit av störst betydelse för att möjliggöra deltagarnas idrottande. Slutsats: Slutsatsen tyder på att socialt stöd från människor i ens omgivning är av stor betydelse och påverkar idrottandet positivt.Nyckelord: hälsopromotion, socialt stöd, self-efficacy, KASAM, idrott och fysisk aktivitet