Towards new reporting of drained organic soils under the UNFCCC

The 2013 Supplement to the 2006 Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Wetlands (Wetlands Supplement), hereafter called WL GL, was adopted and accepted at the 37th Session of the IPCC in October 2013. This study assesses how to adapt the WL GL for Swedish conditions and available data sources. This includes both the assessment of emission factors and the possibility to obtain relevant activity data for the categories included in the WL GL. The report focuses on land use categories in the Land use, Land use change and Forestry sector (LULUCF) where emissions from drained organic soils occur, and the rewetting of these organic soils. Table 2 summarizes the recommended emission factors described throughout the sections in this report, and the total impact of the new emission factors on the emissions from a land-use area (IEF). See relevant sections for discussion on the choice of emission factors. The emission factors presented here are only representative for land remaining within a category and not for land use change between categories, except rewetting. These results show that drained organic Cropland has the highest impact per area. Swedish Forest land contributes with the highest CO2 -eq emissions due to the large area. The total emissions from the land-use categories described in table 2 are 10.63 Mt CO2 eq

Positive trends in organic carbon storage in Swedish agricultural soils due to unexpected socio-economic drivers

Soil organic carbon (SOC) plays a crucial role in the global carbon cycle as a potential sink or source. Land management influences SOC storage, so the European Parliament decided in 2013 that changes in carbon stocks within a certain land use type, including arable land, must be reported by all member countries in their national inventory reports for greenhouse gas emissions. Here we show the temporal dynamics of SOC during the past 2 decades in Swedish agricultural soils, based on soil inventories conducted in 19881997 (Inventory I), 2001-2007 (Inventory II) and from 2010 onwards (Inventory III), and link SOC changes with trends in agricultural management. From Inventory I to Inventory II, SOC increased in 16 out of 21 Swedish counties, while from Inventory I to Inventory III it increased in 18 out of 21 counties. Mean topsoil (0-20 cm) SOC concentration for the entire country increased from 2.48 to 2.67% C (a relative increase of 7.7 %, or 0.38% yr(-1)) over the whole period. We attributed this to a substantial increase in ley as a proportion of total agricultural area in all counties. The horse population in Sweden has more than doubled since 1981 and was identified as the main driver for this management change (R-2 = 0.72). Due to subsidies introduced in the early 1990s, the area of long-term set-aside (mostly old leys) also contributed to the increase in area of ley. The carbon sink function of Swedish agricultural soils demonstrated in this study differs from trends found in neighbouring countries. This indicates that country-specific or local socio-economic drivers for land management must be accounted for in larger-scale predictions

Kyoto - ENFORMA

Även om mindre än 0,1 % Sveriges landareal avskogas årligen är korrekta uppgifter om den avskogade arealen viktiga . Dels är denna uppgift obligatorisk vid rapportering enligt Kyoto protokollet, dels berörs relativt stora mängder kol av avskogningen (ca 1 M ton C per år). Den lilla andelen avskogad areal gör också att skattningen med ett systematiskt stickprov som Riksinventeringen av skog kan få stora medelfel Skogsvårdsorganisationen (SVO) karterar årligen landets ca 50 000 nya hyggen. Karteringen utförs på de lokala SVO distrikten med hjälp av årliga satellitbilder,, avverkningsanmälningar som är lagrade i ett geografiskt informationssystem; samt lokal-kännedom och fältbesök. I denna pilotstudie undersöks om SVO’s rutiner för kartering av nya avverkningar också skulle kunna användas för skattning av avskogad areal enligt Kyoto protokollet. Resultatet från ett tolkningsförsök i denna studie som utgick från kända förändringar visar att endast 1 av 25 avskogningar missades av en tolkare som inte kände till förändringarna i förväg. Resultatet från ett andra försök, där förändringar istället söktes på samma sätt som vid en operationell användning visade att endast 2 av 28 karterade förändringar vid fältkontroll ej kunde anses vara förändringar enligt Kyoto-protokollet. Detta förutsatt att bilderna är molnfria och tolkningen görs under skogsmask1. Sedan tidigare vet vi att avgränsningsnoggrannheten i genomsnitt är god vid kartering av avverkningar med SVO’s ENFORMA2-verktyg för skillnadsanalys i satellitbilder. I denna studie fann vi också att den nuvarande versionen av ENFORMA-verktyget inte är lämpat för kartering av vägar. Detta är naturligt, eftersom programmet har en funktion som automatiskt tar bort mycket långsmala objekt. De nya vägarna syns dock väl vid manuell tolkning av bilder från två olika år och det finns andra program som är lämpade för en halvautomatisk kartering av dem. I rapporten föreslås att karteringen av avskogningar kan göras för ett systematiskt sampel av kartblad om 5 km * 5 km. Karteringen bör stratifieras3 med avseende på närhet till större tätort. För de utlottade kartbladen karteras alla misstänkta avskogningar noggrant. Antalet misstänkta avskogningar förväntas vara i storleksordningen 0,5 per kartblad och år. Förändringarnas orsak tolkas mot bakgrund av avverkningsanmälningar och lokalkännedom. För alla återstående objekt med oklar orsak till förändringarna görs sedan besök i fält eller så tas en kontakt med markägaren. Med ett sampel om 1200 kartblad, så uppskattas kostnaden för denna karatering inklusive fältbesöken till ca 1 milj kr per år. Översiktliga kalkyler visar att medelfelet för den årliga arealen avskogning med denna design blir ca 10 % för en 1-års mängd. En alternativ möjlighet är att använda ett liknande förfarande för kartering av alla avskogningar efter den första åtagandeperioden 2008-2012. Karteringen skulle då också kunna göras på regionnivå inom skogsvårdsorganisationen. Fördelarna med detta alternativ är att goda skattningar, mindre än 5 % medelfel från sampling designen, skulle erhållas med en engångsinsats och med färre inblandade SVO tjänstemän. Nackdelarna är att årliga skattningar ej erhålls och att lokalkännedomen hos SVO distrikten och samordningsmöjligheterna med den årliga ENFORMA analysen ej tas tillvara. Eftersom felkällorna är olika kan resultatet också skilja mellan den RIS baserade och den ENFORMA baserade metoden för avskogningsskattning. 1 Skogsmask är ett digitalt rasterdataskikt som visar vilka områden som enligt Lantmäteriets allmänna kartor (i skala 1:50 000 eller där denna inte finns, i skala 1:100 000) räknas som skogsmark. 2 ENFORMA är ett PC baserat system för att betrakta satellitbilder och göra skillnadsanalyser mellan satellitbilder från olika år, det är speciellt anpassat till SVO’s Kotten system där avverkningsanmälningar hanteras. ENFORMA utvecklades av Rymdbolagets fjärranlysgrupp inom ramen för ett EU projekt och underhålls av samma grupp som numera heter METRIA Miljöanalys. 3 Vid stratifiering görs ett tätare sampelutlägg inom områden där det kan antas finnas mera förändringar, skattningarna för olika strata vägs sedan samman

Kolsänkan av levande biomassa i fjällnära skog

The study focuses on facts about the role of the forests, near the mountains in the northwestern part of Sweden, from a climate perspective. This refers to the net removal in living tree biomass while the substitution effect is omitted. The area-based (design based) estimates are based on data from the Swedish National Forest Inventories permanent sample plots in two areas close to the mountains. The first area refers to the above limit for forests close to the mountains (above GFS) according to the Swedish Forest Agency and the second according to a map layer that is considered important of protection for biodiversity reasons according to the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA). Of the 8.1 Mha of land above the limit for forests close to mountains, 3.1 Mha is forest land, of which 1.7 Mha is formally protected forest land. Productive forest land used for timber production amounts to less than 0.5 Mha. For both formally protected forest land and non-formally protected forest land, living biomass constitutes a net uptake of -1 Mton CO2 / year during the period 1990-2016 on a reasonably similar area. If all forest land above GFS is excluded from timber production, the short-term increase in net removal in the forest will be approximately -0.4 Mton CO2 / year, which corresponds to harvest. Then we do not expect any substitution effect and believe that other carbon pools (dead wood, soil, litter and the carbon pool harvested wood products) in the short term are not affected by the stopping of felling. The Swedish Environmental Protection Agency has selected an area close to the mountains where two thirds comprise forest land. No land is formally protected. Of approximately 1.0 Mha of forest land, 0.39 Mha was assessed as forest land for timber production. The net uptake in living biomass of forest land amounted to approximately -1 Mton CO2 / year during the period. On productive forest land for timber production, the net uptake was approximately -0.6 Mton CO2 / year during the period. If all forest land according to the map layer is excluded from timber production, the short-term increase in net removal in the forest will be approximately -0.1 Mton CO2 / year, which corresponds to harvest. Then we do not expect any substitution effect and believe that other carbon pools in the short term are not affected by the stopping of felling.The study focuses on facts about the role of the forests, near the mountains in the northwestern part of Sweden, from a climate perspective. This refers to the net removal in living tree biomass while the substitution effect is omitted. The area-based (design based) estimates are based on data from the Swedish National Forest Inventories permanent sample plots in two areas close to the mountains. The first area refers to the above limit for forests close to the mountains (above GFS) according to the Swedish Forest Agency and the second according to a map layer that is considered important of protection for biodiversity reasons according to the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA). Of the 8.1 Mha of land above the limit for forests close to mountains, 3.1 Mha is forest land, of which 1.7 Mha is formally protected forest land. Productive forest land used for timber production amounts to less than 0.5 Mha. For both formally protected forest land and non-formally protected forest land, living biomass constitutes a net uptake of -1 Mton CO2 / year during the period 1990-2016 on a reasonably similar area. If all forest land above GFS is excluded from timber production, the short-term increase in net removal in the forest will be approximately -0.4 Mton CO2 / year, which corresponds to harvest. Then we do not expect any substitution effect and believe that other carbon pools (dead wood, soil, litter and the carbon pool harvested wood products) in the short term are not affected by the stopping of felling. The Swedish Environmental Protection Agency has selected an area close to the mountains where two thirds comprise forest land. No land is formally protected. Of approximately 1.0 Mha of forest land, 0.39 Mha was assessed as forest land for timber production. The net uptake in living biomass of forest land amounted to approximately -1 Mton CO2 / year during the period. On productive forest land for timber production, the net uptake was approximately -0.6 Mton CO2 / year during the period. If all forest land according to the map layer is excluded from timber production, the short-term increase in net removal in the forest will be approximately -0.1 Mton CO2 / year, which corresponds to harvest. Then we do not expect any substitution effect and believe that other carbon pools in the short term are not affected by the stopping of felling

On the role of forests and the forest sector for climate change mitigation in Sweden

We analyse the short- and long-term consequences for atmospheric greenhouse gas (GHG) concentrations of forest management strategies and forest product uses in Sweden by comparing the modelled consequences of forest resource use vs. increased conservation at different levels of GHG savings from carbon sequestration and product substitution with bioenergy and other forest products. Increased forest set-asides for conservation resulted in larger GHG reductions only in the short term and only when substitution effects were low. In all other cases, forest use was more beneficial. In all scenarios, annual carbon dioxide (CO2) sequestration rates declined in conservation forests as they mature, eventually approaching a steady state. Forest set-asides are thus associated with increasing opportunity costs corresponding to foregone wood production and associated mitigation losses. Substitution and sequestration rates under all other forest management strategies rise, providing support for sustained harvest and cumulative mitigation gains. The impact of increased fertilization was everywhere beneficial to the climate and surpassed the mitigation potential of the other scenarios. Climate change can have large—positive or negative—influence on outcomes. Despite uncertainties, the results indicate potentially large benefits from forest use for wood production. These benefits, however, are not clearly linked with forestry in UNFCCC reporting, and the European Union\u27s Land Use, Land-Use Change and Forestry carbon accounting, framework may even prevent their full realization. These reporting and accounting frameworks may further have the consequence of encouraging land set-asides and reduced forest use at the expense of future biomass production. Further, carbon leakage and resulting biodiversity impacts due to increased use of more GHG-intensive products, including imported products associated with deforestation and land degradation, are inadequately assessed. Considerable opportunity to better mobilize the climate change mitigation potential of Swedish forests therefore remains

Sveriges klimatrapportering - markanvändning och skogsbruk

SLU sammanställer Sveriges rapportering av utsläpp och upptag av växthusgaserfrån markanvändning och skogsbruk.Om man undantar markanvändning och skogsbruk var Sveriges utsläpp avväxthusgaser under 2020 46 miljoner ton CO2-ekvivalenter.Markanvändning och skogsbruk bidrog samma år till ett nettoupptag på40 miljoner ton CO2-ekvivalenter, varav skogsmark stod för 96 %.Det största nettoupptaget av kol i levande biomassa sker i produktionsskog,men upptaget per arealenhet är något större i skog som skogsägarnafrivilligt undantagit från skogsbru

Hållbar miljöundervisning – Lärare på VFU-skolor i Göteborgsområdet svarar på frågor om sin miljöundervisning

Sammanfattning Vårt syfte är att ge en bild av miljöundervisningen som bedrivs på VFU-skolor i Göteborgsområdet. Vad har lärarna att förhålla sig till i styrdokumenten, hur lyckas de leva upp till ambitionerna i dessa och vilken kunskap kan vi själva utveckla om miljöundervisning och undervisning för hållbar utveckling? Vi ser på regelbundenheten i miljöundervisningen, om den har utvecklats mot undervisning för hållbar utveckling och lärarnas förutsättningar. Genom en urvalsundersökning kan vi generalisera resultaten till alla VFU-skolor i Göteborgsområdet som har F-5 undervisning. Med hjälp av forskning, utredningar och annan litteratur inom området och vår enkät som 43 lärare fördelade på 13 skolor har besvarat kan vi analysera miljöundervisningen. Av lärarna i vår undersökning undervisade 44 % inom traditionen undervisning för hållbar utveckling jämfört med 33 % 00 (Skolverket 00). Tillsammans med att vi sett att miljö integreras i alla skolämnen, samt att 77 % av skolorna arbetar organiserat med miljö, verkar det som om miljöundervisningen håller på att formas enligt traditionen undervisning för hållbar utveckling. VFU-skolorna har en mer regelbunden miljöundervisning jämfört med tidigare undersökningar från 00. Vi såg att den regelbundenhet som styrdokumenten kräver fanns i 60 % av skolorna jämfört med 35 % år 00 (ibid.), vilket är bra men också innebär att många lärarstudenter möter lärare som inte undervisar regelbundet om miljö. Förutsättningarna för undervisningen i form av läromedel, kompetens, lokala arbetsplaner och skolledningars stöd är bristfälliga. Lärare måste förstå att miljöundervisningen behöver utvecklas mot en undervisning för hållbar utveckling. För att uppnå detta krävs att alla lärarna får den kompetensutveckling som de behöver. Sådan kompetensutveckling skulle t.ex. kunna belysa hur undervisning för hållbar utveckling vilar på den sociokulturella synen på lärande, vilket många lärare säkert har lättare att förhålla sig till. Med hjälp av våra fördjupade kunskaper vill vi vara med och utveckla skolans miljöundervisning

Land use on organic soils in Sweden : An overview on agriculture, forest lands and land use changes on organic soils

SMED is short for Swedish Environmental Emissions Data, which is a collaboration between IVL Swedish Environmental Research Institute, SCB Statistics Sweden, SLU Swedish University of Agricultural Sciences, and SMHI Swedish Meteorological and Hydrological Institute. Data from the Geological Survey of Sweden (SGU), the Swedish Board of Agriculture and the Swedish National Forest Inventory were used in a GIS analysis to evaluate the distribution of organic soils (OS) used for agriculture and forestry in Sweden. The status of agricultural soils and agricultural land use changes were also studied, based on the most recent data available from the SGU. The total surface area of OS in Sweden was estimated to be 6 207 284 ha (15.2% of the land surface area), which is less than reported in previous assessments. Of the total OS area, 91.0% was peat, 4.7% shallow peat and 1.8% gyttja soil. Total agricultural area under EU regulations (i.e. on the EU agriculture block map) in Sweden was 3 232 039 ha (7.9% of the land surface area) and most of this was arable land (82.8%). Pasture occupied approx. 16% of the area, the land use on the remaining 1.2% is unknown. Agricultural area on OS (AOS) based on SGU-data and the EU agriculture block map was estimated to be 225 722 ha which is 7% of the total agricultural area based on EU agriculture block maps and 9.0% based on the national maps over agricultural land areas provided by the Swedish Board of Agriculture. More than 50% of AOS was arable land whereas 20% was pasture. In comparison to previously studies in 2003 and 2008, both the total agricultural area and AOS area have decreased, probably due to structural changes in agriculture. The decline has been sharper for the surface area of AOS than for the total agricultural area. Among the Swedish National Forest Inventory plots, 12.3% were located on OS. Land use changes recorded on the Forest Inventory plots were mostly from arable land to other land uses rather than from Other land uses to arable land both in total area and in OS