Fetal Exposure to PCBs and Their Hydroxylated Metabolites in a Dutch Cohort

Polychlorinated biphenyls (PCBs) are still the most abundant pollutants in wildlife and humans. Hydroxylated PCB metabolites (OH-PCBs) are known to be formed in humans and wildlife. Studies in animals show that these metabolites cause endocrine-related toxicity. The health effects in humans have not yet been evaluated, especially the effect on the fetus and newborn. The aim of this study is to measure the levels of PCBs and OH-PCBs in maternal and cord blood samples in a population with background levels of PCBs. We analyzed 51 maternal and corresponding cord blood samples in the northern part of the Netherlands. The PCB concentrations in maternal plasma ranged from 2 to 293 ng/g lipid, and OH-PCB concentrations from nondetectable (ND) to 0.62 ng/g fresh weight. In cord plasma, PCB concentrations were 1–277 ng/g lipid, and OH-PCB concentrations, ND to 0.47 ng/g fresh weight. The cord versus maternal blood calculated ratio was 1.28 ± 0.56 for PCBs and 2.11 ± 1.33 for OH-PCBs, expressed per gram of lipid. When expressed per gram fresh weight, the ratios are 0.32 ± 0.15 and 0.53 ± 0.23 for PCBs and OH-PCBs, respectively. A significant correlation between the respective maternal and cord levels for both PCBs and OH-PCBs was found. Our results indicate that OH-PCBs and PCBs are transferred across the placenta to the fetus in concentrations resulting in levels of approximately 50 and 30%, respectively, of those in maternal plasma. More research in humans is needed to evaluate potential negative effects of these endocrine disruptors on the fetus

Polybrominated diphenyl ethers in aircraft cabins - A source of human exposure?

Commercial aircrafts need a high degree of fire protection for passenger safety. Brominated flame retardants (BFRs), including polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), may be used for this purpose. Because PBDEs readily absorb to dust particles, aircraft crew and passengers may receive significant PBDEs exposure via inhalation. The aims of this work were to assess whether PBDEs could be found in aircraft cabin dust and whether serum levels of PBDEs increased in passengers after long-distance flights. Hence nine subjects on intercontinental flights collected cabin dust samples, as well as donated blood samples before departure and after return to Sweden. Two subjects who were domestic frequent flyers were also investigated. The levels of PBDEs in dust and serum were determined by GC/MS in electron capture negative ionization (ECNI) mode. Authentic reference substances were used for identification and quantitation. PBDEs were found in all aircraft dust samples at high concentrations, higher than in common household dust. Congener patterns indicated that the technical products PentaBDE, OctaBDE and DecaBDE were used in the aircrafts. Serum concentrations in the travellers were similar to those observed in Swedish residents in general. Post-travel serum levels of BDE-28. BDE-99, BDE-100, BDE-153, and BDE-154 were significantly higher(p<0.05) than concentrations prior to travel. The findings from this pilot study call for investigations of occupational exposures to PBDEs in cabin and cockpit crews. (C) 2008 Elsevier Ltd. All rights reserved

Tidstrender för och halter av persistenta klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum hos unga svenska män : Resultat från den andra uppföljningsundersökningen år 2006

I en undersökning år 2006 av 200 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 34 och 62 ng/g blodfett för 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153) respektive p,p’- diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) i serum. Detta kan jämföras med att i motsvarande undersökningar av mönstrande, som gjordes år 2000 (omfattande 304 personer med medianålder 18 år) samt 2004 (omfattande 200 personer med medianålder 18 år) var medianvärdet 65 och 19 ng/g blodfett för CB-153. I motsvarande analyser av p,p´-DDE var medianvärdet 88 och mindre än kvantifieringsgränsen (&lt;LOQ) ng/g blodfett. Mellan åren 2000 och 2006 minskade alltså medianhalterna av CB-153 och p,p’-DDE med 47 respektive 29%. Mellan åren 2004 och 2006 fanns det dock i stället en ökning av halten CB-153 med 76 %. För p,p’-DDE var medianhalten år 2004 &lt;LOQ varför en beräkning av ökningen inte kan göras. Dock finns samma tendens till ökning genom att andelen personer som låg under kvantifieringsgränsen har minskat från 67,5 % till 7 % mellan 2004 och 2006. I ett slumpmässigt urval av 59 prover analyserades sju bromerade POPar. Medianhalten för bromerade difenyletern (BDE)-47 var 1,32 ng/g blodfett, för BDE-99 0,38 ng/g blodfett, för BDE-100 0,28 ng/g blodfett, för BDE-153 2,50 ng/g blodfett, för BDE-154 0,04 ng/g blodfett samt för BDE-209 0,07 ng/g blodfett. Samtliga analyser för hexabromcyklododekan (HBCDD) var &lt;LOQ. Liksom i den tidigare tvärsnittsundersökningen av mönstrande var Body Mass Index (BMI) svagt negativt korrelerat med de klorerade POP-markörerna. För de bromerade ämnena fanns framför allt en negativ korrelation med intag av skinka. Sammanfattningsvis har det skett en minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’- DDE hos unga män födda 1988 jämfört med de födda 1982. Hos män födda 1988 verkar dock halterna ha ökat jämfört med de födda 1986. Det finns ingen enkel förklaring till dessa resultat. Fortsatta tvärsnittstudier av mönstrande unga män kan ge svar på detta. I dessa studier bör även de bromerade ämnena inkluderas

Concentrations of Polybrominated Diphenyl Ethers, Polychlorinated Biphenyls, and Polychlorobiphenylols in Serum from Pregnant Faroese Women and Their Children 7 Years Later

The objective of this study was to assess blood concentrations of polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and polychlorinated biphenyls (PCBs), and their polychlorobiphenylol (OH-PCB) metabolites in humans with a high seafood intake. Samples were obtained from pregnant women in the Faroe Islands in 1994−1995 and from their children at 7 years of age to examine maternal transfer of the compounds to their child, age-dependent metabolism, and temporal changes. Maternal serum was dominated by 2,2‘,4,4‘-tetrabromodiphenyl ether (BDE-47), while 2,2‘,4,4‘,5,5‘-hexabromodiphenyl ether (BDE-153) prevailed in the children's serum seven years later. DecaBDE was present in both mothers and children up to 3 and 6 ng/g lipid weight, respectively. The ΣPCB concentration in the children averaged about 60% of the concentrations in their mothers, with median levels for both above 1 μg/g lipid weight and with similar PCB congener patterns. ΣOH-PCB serum concentrations from the mothers and their children showed ranges of 1.8−36 ng/g wet weight (ww) and 0.49−22 ng/g ww, respectively, with all OH-PCB congener concentrations being lower in the children, except for 2,3,3‘,4‘,5-pentachloro-4-biphenylol (4-OH-CB107). Children at 7 years of age are exposed to PCBs at levels only slightly below those of their mothers, and the increased 4-OH-CB107 concentrations in children could be due to age-related differences in PCB metabolism. The PBDE concentrations were similar in both mothers and their children. The main persistent organic pollutant concentrations in the children are most probably due to other environmental exposure than maternal transfer

Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från 2008-2010 : Rapport till Naturvårdsverket – 2010-11-24

Projekten, såsom det först formulerades, avsåg insamling av mjölkprover från mödrar boende i Stockholm, Göteborg, Lund respektive Umeå. Redan första året visade det sig svårt att få in prover från samtliga platser varför provinsamlingen 2008 -2010 koncentrerades till Göteborg och Stockholm. Prover från dessa städer har levererats till Naturhistoriska riksmuseet för dokumentering, preparering och lagring. Såväl individuella prover som poolade sådana har analyserats med avsikt att särskilt studera prover från Göteborg på individuell basis. Proverna för 2008 inkluderade 10 individuella prover och fyra homogenat och för prover från 2009/2010, 19 individuella prover samt två homogenat. De kemiska ämnen som analyserades tillhör följande klasser av miljöföroreningar: organiska klorpesticider, polyklorerade bifenyler (PCB) samt polybromerade difenyletrar (PBDE). Antalet enskilda analyter har i första hand avgjorts av ämnenas förekomst i proverna, men de som rapporteras är ett drygt 20-tal ämnen (se nedan). Den i särklass viktigaste miljöföroreningen bland de som här studeras är 4,4’-DDE. Den förekommer i halter mellan 20 och 130 ng/g fett, 2008-2010 i Göteborg medan halten i homogenat från 2007 låg på ca. 185 ng/g fett. I Stockholmsmödrarnas mjölk från 2008 låg halten på 70-80 ng/g fett men 2009/2010 var halten uppe i ca. 150 ng/g fett. De senare värdena ligger i paritet med observerade halter 2003, 2004 och 2007. Variationen är sådan att det inte ter sig finnas någon trend i haltutvecklingen mellan åren. Inte heller någon geografisk trend tycks förekomma, men fördjupade analyser av dessa data krävs för att säkerställa de statistiska observationerna. Övriga klororganiska bekämpningsmedel, inkl. hexaklorbensen (HCB) förekommer i halter som är &lt;10% av 4,4’-DDE. De dominerande PCB-kongenerna är CB-138, -153 och -180 men dessa förekommer i halter som är lägre än 50% av det som 4,4’-DDE förekommer i. Flertalet PCB-kongener förekommer i sub-10 ng/g fett-halter i modersmjölken oavsett ursprungsstad (Göteborg eller Stockholm). ΣPCB-halten ligger i nivå med koncentrationen av 4,4’-DDE. Koncentrationerna av polybromerade difenyletrar (PBDE) är låga. De enskilda PBDE-kongenerna har mestadels halter på under 1 ng/g fett. BDE-209 förekommer mycket sällan i kvantifierbar halt i modersmjölken. Av lägre bromerade difenyletrar dominerar fortfarande BDE-47. Utanför kontraktet tillförs här också data för halter och trender av polyfluorerade kemikalier i modersmjölk från Stockholm 1972 till 2008. De ämnen som analyserats i modersmjölken är perfluorooktansulfonat (PFOS), perfluorohexansulfonat (PFHS) samt perfluorooktansyra (PFOA). Resultaten redovisar entydigt ämnenas uppåtgående trend fram till omkring 2000 varefter koncentrationerna faller