Migrant Agricultural Workers and Their Socio-­‐economic, Occupational and Health Conditions– A Literature Review

Objective This study provides the summary of current knowledge about migrant work in agriculture available from journal articles, books, reports and other relevant academic publications, focusing on political, economic, legal, social and medical aspects of migrant work in agriculture. Methods A systematic search was carried out on the LibHub and Google Scholar databases in order to compile the existing peer-reviewed publications, research reports, and policy papers concerning migrant work in agriculture. The literatures was selected through the following process: (1) reading the title and abstract in English for the period 1960 – 2011; (2) reading the entire text of selected articles; (3) making a manual search of the relevant quotations in the selected articles; (4) eliminating articles without a focus on migrant populations and the themes of central interest, and then reading and analyzing the definitive set of articles. Results In spite of their varying geographical focus, scope, unit of analysis and settings, most of the studies reviewed highlighted that migrant farmworkers work under very poor working conditions and face numerous health and safety hazards, including occupational chemical and ergonomic exposures, various injuries and illnesses and even death, discrimination and social exclusion, poor pay and long working hours, and language and cultural barriers. Many studies also reported poor enforcement of labour regulations and a lack of health and safety training on the farms, difficulty accessing medical care and compensation when injured or ill. Conclusions The studies have also pointed out the lack of research in relation to labour, health, psychosocial, and wage conditions of migrant farmworkers. The accumulated results of the study indicate that the issues and problems migrant farmworkers face are multidimensional, and there is a need for both policy development and further research in order to address migrant workers’ problems

Influence of genetic factors on toluene diisocyanate-related symptoms: evidence from a cross-sectional study

Background: Toluene diisocyanate (TDI) is a highly reactive compound used in the production of, e. g., polyurethane foams and paints. TDI is known to cause respiratory symptoms and diseases. Because TDI causes symptoms in only a fraction of exposed workers, genetic factors may play a key role in disease susceptibility. Methods: Workers (N = 132) exposed to TDI and a non-exposed group ( N = 114) were analyzed for genotype (metabolising genes: CYP1A1*2A, CYP1A1*2B, GSTM1*O, GSTM3*B, GSTP1 1105V, GSTP1 A114V, GSTT1*O, MPO -463, NAT1*3, *4, *10, *11, *14, *15, NAT2*5, *6, *7, SULT1A1 R213H; immune-related genes: CCL5 -403, HLA-DQB1* 05, TNF-308, TNF-863) and symptoms of the eyes, upper and lower airways ( based on structured interviews). Results: For three polymorphisms: CYP1A1*2A, CYP1A1*2B, and TNF -308 there was a pattern consistent with interaction between genotype and TDI exposure status for the majority of symptoms investigated, although it did reach statistical significance only for some symptoms: among TDI-exposed workers, the CYP1A1 variant carriers had increased risk (CYP1A1*2A and eye symptoms: variant carriers OR 2.0 95% CI 0.68-6.1, p-value for interaction 0.048; CYP1A1*2B and wheeze: IV carriers OR = 12, 1.4-110, p-value for interaction 0.057). TDI-exposed individuals with TNF-308 A were protected against the majority of symptoms, but it did not reach statistical significance. In the non-exposed group, however, TNF -308 A carriers showed higher risk of the majority of symptoms ( eye symptoms: variant carriers OR = 2.8, 1.1-7.1, p-value for interaction 0.12; dry cough OR = 2.2, 0.69-7.2, p-value for interaction 0.036). Individuals with SULT1A1 213H had reduced risk both in the exposed and non-exposed groups. Other polymorphisms, showed associations to certain symptoms: among TDI-exposed, NAT1*10 carriers had a higher risk of eye symptoms and CCL5 -403 AG+AA as well as HLA-DQB1 *05 carriers displayed increased risk of symptoms of the lower airways. GSTM1, GSTM3 and GSTP1 only displayed effects on symptoms of the lower airways in the non-exposed group. Conclusion: Specific gene-TDI interactions for symptoms of the eyes and lower airways appear to exist. The results suggest different mechanisms for TDI- and non- TDI-related symptoms of the eyes and lower airways

Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om djurskydd inom grisuppfödning

Detta yttrande svarar på följande fråga av Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt, World Animal Protection Sverige, Compassion in World Farming Sverige och Vi Konsumenter, som vänt sig till det vetenskapliga rådet med anledning av Jordbruksverkets ändring av djurskyddsbestämmelserna för gris, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd m ( SJVFS 2017:25) om grishållning inom lantbruket m.m., saknr. L 106: Är det förenat med bättre, likvärdig eller sämre djurvälfärd, vid en sammantagen bedömning av såväl smågrisens välfärd som suggans, om smågrisar avvänjs från suggan vid 21 dagars ålder i stället för vid 28 dagars ålder? Rådet ombads att belysa frågan utifrån ett brett perspektiv innefattande såväl psykisk som fysisk hälsa och välbefinnande

Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om angående uppdrag dnr: 5.2.17-03728/2018, Utvärdering av minkhållningen i Sverige

Detta yttrande är skrivet på uppdrag av Jordbruksverket som har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera djurvälfärden hos minkar inom svensk pälsdjursproduktion och bedöma om produktionen, så som den bedrivs i dag, innebär att djuren ges möjlighet att bete sig naturligt. Uppdraget till det Vetenskapliga rådet är att sammanställa aktuell forskning om minkars naturliga beteende och djurvälfärd

Polyurethane - occupational exposure, biomarkers and symptoms

Isocyanates may cause occupational asthma, rhinitis, and hypersensitivity pneumonitis. However, the mechanisms behind initiation of the disorders and the relations between exposure and effect are insufficiently elucidated. Means to biomonitor exposure and risk would be valuable. A case, exposed to heated polyurethane, displayed metabolites of 4,4'-dipheylmethane diisocyanate in blood and urine, and serum IgE and IgG antibodies against isocyanates, the latter with a half-life of years. Among 166 employees in a factory, there were cross-sectional associations between spraying of polyurethane glue and metabolites of isocyanates, specific IgG antibodies, work-related (nose and lower airways) symptoms, and a slightly reduced lung function. Heating of glue was related to metabolites of isocyanates and to the IgG antibodies. Workers using heat guns displayed a particularly high prevalence of airways symptoms. The metabolites and the IgG antibodies were associated with the airways symptoms. In a prospective approach over 2 years (totally 187 workers from the same factory), the metabolites reflected changes of exposure. The IgG antibodies predicted ¨new¨ work-related lower airways symptoms, a decrease of lung function, and sick-leave. No strong effect modifications by genetic polymorphism in GSTs or NAT2 on these associations were identified, but GSTT1, GSTP1 and NAT2 displayed some relations with symptoms and lung function. In workers (N=29) with or without work-related nose symptoms, heated glue was associated with isocyanate metabolites in urine and inflammation biomarkers in nasal lavage fluid, the latter in turn with the metabolites, isocyanate-specific IgG antibodies and symptoms

Analysis of 3,5-dichloroaniline as a biomarker of vinclozolin and iprodione in human urine using liquid chromatography/triple quadrupole mass spectrometry.

The fungicides vinclozolin and iprodione are widely used in agriculture. These pesticides are dicarboximide fungicides containing the common moiety 3,5-dichloroaniline (3,5-DCA). It ha; been suggested that low-level exposures to such compounds may be associated with adverse health effects such as endocrine disruption. In this study a method using liquid chromatography/triple quadrupole mass spectrometry (LC/MS/MS) was developed for the analysis of 3,5-DCA as a biomarker of exposure to these fungicides in human urine. The urine samples were treated by basic hydrolysis to degrade the fungicides, their metabolites and conjugates to 3,5-DCA. The 3,5-DCA was then extracted using toluene and derivatized using pentafluoropropionic anhydride (PFPA). Analysis of the derivative was carried out using selected reaction monitoring (SRM) in the negative ion mode. Quantification of the derivative was performed using [C-13(6)]-labeled 3,4-DCA as an internal standard with good precision and linearity in the range 0.1-200 ng/mL urine. The limit of detection was determined to be 0.1 ng/mL. The metabolites in urine were found to be stable during storage at -20 degrees C. To validate 3,5-DCA as a biomarker the method was applied in a human experimental exposure to iprodione and vinclozolin. Two healthy volunteers received 200 jig single oral doses of each pesticide followed by urine sampling during 72-120 h post-exposure. Between 78-107% of the dose was recovered as 3,5-DCA in the urine after exposure

Uppskattning av befolkningens exponering för kemiskabekämpningsmedel – en pilotstudie.

Tre herbicider, MCPA, 2,4-D, 2,4,5-T, och metaboliten 3,5-dikloranilin (3,5-DKA) till de tre fungiciderna vinklozolin, iprodion och procymidon, valdes som biomarkörer för exponering. Under vår eller höst deltog 100 kvinnor och män (medianålder 48 år) från olika arbetsplatser i en skånsk stad. De lämnade ett urinprov och besvarade en enkät. En modifierad version av den metod som beskrivits av Olsson et al. (2004) tillämpades för herbiciderna och analysen gjordes med by LC-MS/MS. Detektionsgränsen (LD) var 0,1 ng/ml för MCPA och 2,4,5-T och 0.05 ng/ml för 2,4-D. MCPA låg över LD hos 2 personer, 2,4,5-T hos 8 och 2,4-D hos 77 personer (densitetsjusterat: medel 0,20 ng/ml, median 0,09, range: LD-4.3). Metoden som beskrivits av Wittke et al. (2001) för 3,5-DKA är komplicerad. Vi har utvecklat en ny metod som validerats. LD är 0,1 ng/ml; 79 personer hade detekterbara halter (medel 1.9 ng/ml, median 0.96, range: LD-22). Halterna av 2,4-D (inte registerat I Sverige) och av 3,5-DKA var något högre i urinprov samlade på våren, och hos medelålders (>40yrs); 2,4-D var också högre hos kvinnor och bland de som inte föredrog ekologiska livsmedel. Detta är en pilotstudie, den första i Skandinavien, där biomarkörer används för övervakning av aktuellt använda kemiska bekämpningsmedel.

Analyser av pesticider i urin hos skånska kvinnor 2010

Såväl allmänbefolkning som vissa yrkesarbetande grupper exponeras för kemiska bekämpningsmedel (BM), allmänbefolkningen främst genom födan. Analys av exponeringsbiomarkörer för BM i t ex urin ger ett tillförlitligt mått på den aktuella kroppsbelastningen och utgör ett gott komplement till andra sätt att uppskatta befolkningens exponering. Arbets- och miljömedicin och Avd för Arbets- och miljömedicin i Lund har med Naturvårdsverkets stöd tidigare undersökt halter av BM i dygns- alternativt morgonurin hos olika befolkningsgrupper i Skåne. Nu har rester av BM undersökts i morgonurinprov från 128 kvinnor (43-60 år) i Skåne. Medelålders kvinnor är en grupp som konsumerar förhållandevis mycket frukt och grönt, den livsmedelsgrupp som bidrar mest till exponeringen för BM. Deltagarna besvarade också enkäter med frågor om livsstil och fyllde i en matdagbok. Vi undersökte rester i urinen av fungiciderna mankozeb, prokloraz och tiabendazol, herbiciderna 2,4-diklorfenoxiättiksyra och 4-klor-2-metylfenoxiättiksyra, insekticiderna klorpyrifos och flera pyretroider samt retarderingsmedlen klormekvat och mepikvat. Analysmetodernas detektionsgränser var mellan 0,1 och 1,0 ng/mL. Samtliga biomarkörer kunde påvisas. Särskilt anmärkningsvärt var den utbredda exponeringen för retarderingsmedel, för mankozeb och klorpyrifos. Metaboliten TCP från klorpyrifos låg också förhållandevis högt i jämförelse med vuxna och barn i andra länder (USA, Costa Rica, Nicaragua). Vi fann högre halt av TCP hos vegetarianer. Olika biomarkörer för BM förekom i litet högre halter när kvinnorna konsumerat relativt mycket grönsaker, frukt/bär, spannmålsprodukter, salladsblad eller kaffe dagen innan urinprovet. Till exempel var resterna av tiabendazol högre hos de kvinnor som intagit citrusfrukter eller bananer dagen innan. Frukten behandlas i producentlandet med tiabendazol inför lagring och transport. Som vi sett i tidigare undersökta grupper var ETU-halterna i urinproven högre hos de som konsumerat vin före provet. Modersubstansen mankozeb används frekvent vid vinodling. De univariata jämförelserna mellan olika undergrupper ger indikationer på samband men djupare penetration av materialet behövs för säkra slutsatser. Med hänsyn till att många analyser gjorts finns också en risk för slumpmässiga fynd. Sammantaget utgör en biologisk övervakning som denna ändå en bas för fortsatt förståelse av bekämpningsmedlens roll för miljön och oss människor