To get a place on the map : An ethnological study of the forest fire in Västmanland 2014

The forest fire of Västmanland in 2014 had a significant cultural impact on local communities. Research is warranted to better understand the impact and process of recovery after natural disasters, as well as to discover how underlying political and cultural structures affect rescue and recovery. Thus far, any research in this area has been carried out by government-funded studies and evaluations of crisis management. This study complements that existing body of research by exploring this topic through local experiences and memories of the fire and emergency operations. The analysis builds on four theoretical perspectives: Foucault’s theory of power; phenomenology; memory theory, and theories of identity. Through these, the study examines how locals relate to the burnt landscape as well as explores how political tensions relating to Swedish countryside have gained new relevance as a result of the fire. These research results indicate that memories of the fire are characterized by chaotic rescue operations and crisis management, and that their failure generally is interpreted as a result of current political and cultural discourses defined by urban norms that for decades have disfavored infrastructure and social security in rural parts of Sweden. The research shows that favorable conditions for rural life in general are crucial for successful crisis management. From a societal perspective, the battle for resources between urban and rural areas, combined with inequality between city and countryside, is very problematic. Many crises occur in rural areas, which require security and infrastructure nationwide. The study therefore stresses the importance of active use of local knowledge in governing on local and regional as well as national levels. Diversity is not only a matter of ethnicity, gender and sexual orientation, but also includes perspectives from all generations living all over the country

Kulturvägsinventering : Metod för inventering och bedömning av statliga vägar med höga kulturvärden

Rapporten beskriver Trafikverkets metod för inventering och bedömning av statliga vägar med höga kulturvärden. Arbetet med att identifiera och värdera infrastrukturens kulturmiljöer syftar bland annat till att prioritera riktade insatser nationellt och regionalt, identifiera vilka vägar som kräver anpassad skötsel samt att ta fram underlag till mer underbyggda avvägningar inom exploatering och investeringsprojekt/ombyggnadsprojekt. Informationen om kulturvägar som tas fram vid inventeringen lägger grunden för att i fortsatt arbete kunna tillgängliggöra och förmedla kunskap om vägars kulturarv. Resultatet av inventeringarna är en viktig del i Trafikverkets arbete med att bevara, utveckla och synliggöra de kulturvärden som finns i vägmiljön. Informationen om kulturvägar används som kunskapsunderlag i planerings- och byggskeden samt i förvaltningen av kulturmiljöer

Trafikverkets Miljörapport 2022

Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.Trafikverkets miljöarbete styrs av flera mål. FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030 är globala mål för en hållbar utveckling. De transportpolitiska målen  och miljökvalitetsmålen styr den nationella politiken. Trafikverket har  konkretiserat dessa mål i Målbild 2030 – tillgänglighet i ett hållbart samhälle. För att visa vilken förflyttning som behövs för att nå de transportpolitiska målen och Målbild 2030 har Trafikverkets styrelse beslutat om strategiska mål för Trafikverket. Trafikverket har i uppdrag att verka för att de transportpolitiska målen  uppnås och utifrån hänsynsmålet ska vi bidra till Sveriges miljömål. För att följa Trafikverkets bidrag till de transportpolitiska målen används leverans­kvaliteter som beskriver Trafikverkets förmåga att leverera ett tillgängligt transportsystem som tar hänsyn till säkerhet, klimat, miljö och hälsa.Enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter är varje nationell myndighet skyldig att införa miljöledningssystem för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Trafikverket har ett integrerat ledningssystem som ska efterleva kraven enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Trafikverket åtgärdar kartlagda brister i befintlig infrastruktur genom riktade miljöåtgärder, vilka redovisas i denna rapport. Därutöver åtgärdas brister även inom våra investerings­ och underhållsprojekt.Trafikverkets miljöarbete är indelat i sju prioriterade miljöområden. Miljö­områdena är kopplade till de miljökvalitetsmål som har störst bäring på  Trafikverkets verksamhet. Åtgärder och förbättringsarbete kan leda till  synergier och bidra till flera miljökvalitetsmål. Till de prioriterade miljö­områdena kommer också åtgärdsområdet aktivt resande som beskriver hur transportsystemet ger förutsättningar för ett aktivt resande och hur det inverkar på folkhälsan. Årets temaavsnitt har fokus på buller och vibrationer. Det beskriver hur buller och vibrationer påverkar människors hälsa och hur Trafikverket arbetar med att skapa bättre livsmiljöer för dem som är utsatta för störningar från trafiken längs statlig väg och järnväg

Trafikverkets Miljörapport 2023

Rapporten redovisar resultatet av Trafikverkets miljöarbete under 2023. Den ger samtidigt en överblick av klimat-, miljö och hälsopåverkan från transportsystemet och Trafikverkets verksamhet och har därför en bred målgrupp. Årets temaavsnitt lägger fokus på effekter av EU:s klimatpolitik på transportsektorn och Trafikverkets verksamhet. Avsnittet redogör för hur EU:s klimatpolitik kommer att påverka transportsektorn i allmänhet och Trafikverket i synnerhet