The genus Metretopus (Ephemeroptera, Siphlonuridae) in Fennoscandia - identification, faunistics and natural history

Morphological characters are presented for the separation of nymphs and winged stages of Metretopus alter Bengtsson, 1930, from those of M. borealis (Eaton, 1871) based on Fennoscandian material. The known records of both species in Finland and Sweden are mapped, and a recent record of M. alter from Norway is given. Habitat preferences and phenological data of both species are presented. The documented wide distribution of M. alter in Fennoscandia indicates that it previously has been confused with M. borealis

Smådjur i gotländska vatten 2007

Den här rapporten har upprättats av Limnodata HB på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län. Rapporten redovisar bedömningar av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i 16 vattendrag, 2 sjöar och 1 vattenkälla. Bedömningarna grundar sig på förekomsten av olika organismer i de 23 handhåvsprov (M42) och 2 Ekman-profiler som togs maj 2007.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Smådjur i nio västmanländskavattendrag år 2012 : Bedömning av naturvärden, ekologisk status ochsurhetsklass i samtliga vattendrag

Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömningar av surhetsklass, ekologisk status och limniskt naturvärde i nio vattendrag. Bedömningarna baseras på egenskaperna hos de bottenfaunaarter som påträffades under maj och augusti 2012. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur och sländlarver med flera. Bottenfaunan i landets vatten synes sedan 1970-talet ha genomgått stora förändringar i sitt innehåll av skilda arter samt i individantalen av dessa. Förändringarna torde till en del kunna förklaras med allt lägre svavelinnehåll i nederbörd, förändringar i vattenreglerings- och skogsbruksverksamheten samt med ökande temperaturer. Ffa sistnämnda ger anledning till att försöka reda ut begreppet limniskt naturvärde. Ett visst limniskt naturvärde kan tilldelas en viss lokal i ett vattendrag utifrån t.ex. förekomsten av rödlistade och/eller ovanliga arter, en sällsynt samtidig förekomst av flera viktiga indikatorarter och/eller en artsammansättnings förmodade naturlighet. Författarna bedömer att lokaler med förmåga att hysa arter som kräver kyligt vatten skall tilldelas särskilt höga limniska naturvärden, de kan ju utgöra de sista utposterna för många arter nu när vi kanske går mot varmare tider. En tabell som visar vår bedömning av hur de undersökta vattendragen skall rangordnas utifrån nämnda kriterium återfinns sist i den här sammanfattningen. Först en redovisning av resultaten i sedvanlig form. Tabell 1. Bedömningar av bottenfaunas status i de vattendrag som undersöktes med metod M42 inom Västmanlands län år 2012. LD Sur anger Limnodatas bedömning av Surhetsklass. Gamla Sur och Nya Sur anger samma sak enligt gamla resp. nya bedömningsgrunder. LD Naturlighet anger allmän ekologisk status. Gamla Shannon, Gamla ASPT och Nya ASPT anger samma sak enligt gamla respektive nya bedömningsgrunder. LD Närsalter anger Limnodatas bedömning av ekologisk status med tonvikt på närsaltpåverkan. Danskt faunaindex och DJ anger samma sak enligt gamla resp. nya bedömningsgrunder. Blå färg anger Hög klass eller status. I fallande ordning följer sedan grönt, gult och orange som anger den sämsta klassen/statusen som erhållits inom denna undersökning. Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningar Forsån . Hedhammar. VS133. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Tydlig kloaklukt! Tydlig påverkan av friskt grundvatten. Hög andel slagg i bottnarna. Ganska vacker lövträdsmiljö direkt uppströms rester av gammal kulturbyggd. LD Surhetsindex Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk faunaindex Nya DJ Den med tiden stabila grunden i den relativt fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. pH över 6,4. Måttligt höga närsalthalter i bottnarna pga hög inströmning av friskt grundvatten. Högt limniskt naturvärde via en i landet mycket ovanlig sammansättning av viktiga indikatorarter avseende god vatten- och habitatkvalitet. Sandån . VS424. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Tydlig påverkan av friskt grundvatten. Vackra bottnar. Ganska vacker närmiljö inom i första hand barrskog. LD Surhetsindex Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk faunaindex Nya DJ Den med tiden stabila grunden i den fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. pH över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. Högt limniskt naturvärde via en i landet mycket ovanlig sammansättning av viktiga indikatorarter avseende god vatten- och habitatkvalitet. Valsjöbäcken . VS487. Den relativt variationsrika biotopens status bedöms som God. Ordinära bottnar med artificiellt lekgrus för öring. Ordinär närmiljö inom i första hand barrskog. LD Surhetsindex Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk faunaindex Nya DJ Den med tiden stabila grunden i bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. pH över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. Ordinärt limniskt naturvärde pga den inom landet ganska vanliga artsammansättningen. Tabell 1 .Forts. OBS! Shannon-index ligger väldigt nära gränsen för Måttlig störning vad gäller Skälsjöbäcken och Venabäcken. Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningar Håltjärnsbäcken . VS364. Den relativt variationsrika biotopens status bedöms som God. Tydlig sjöpåverkan. Vackra bottnar. Ganska trist närmiljö inom i första hand barrskog. LD Surhetsindex Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk faunaindex Nya DJ Den med tiden stabila grunden i den mycket fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. pH över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. Mycket högt limniskt naturvärde via förekomst av flodpärlmussla och flodkräfta samt en i landet mycket ovanlig sammansättning viktiga indikatorarter avseende god vatten- och habitatkvalitet.N3 Jerån . VS361. Den tämligen variationsfattiga biotopens status bedöms som Ordinär. Tydlig påverkan av friskt grundvatten. Bitvis tämligen vackra bottnar. Ganska trist närmiljö inom i första hand barrskog. LD Surhetsindex Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk faunaindex Nya DJ Den med tiden stabila grunden i bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring och flodpärlmussla. pH över 5,6. Måttligt höga närsalthalter. Ordinärt limniskt naturvärde pga den inom landet ganska vanliga artsammansättningen. Skälsjöbäcken . VS617. Den tämligen variationsfattiga biotopens status bedöms som Ordinär. Tydlig påverkan av friskt grundvatten. Fina och rena bottnar. Ganska trist närmiljö, i huvudsak inom snåriga häggbuskage. LD Surhetsindex Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk faunaindex Nya DJ Den hittills stabila grunden i den mycket fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring och flodpärlmussla. pH över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. Mycket högt limniskt naturvärde motiveras av en inom landet unik sammansättning viktiga indikatorarter avseende mycket god vattenoch habitatkvalitet. Hedströmmen . VS385. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Bitvis vackra bottnar. Vacker men bitivis söndertrtampad lövskogsmiljö. Lokalen är påverkad av sportfiske. LD Surhetsindex Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk faunaindex Nya DJ Den med tiden stabila grunden i den relativt fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. pH över 6,4. Mer än naturligt höga halter av närsalthalter. Högt limniskt naturvärde via en i landet mycket ovanlig om än inte helt naturlig sammansättning av viktiga indikatorarter avseende god vatten och habitatkvalitet. Dendrogrammet i figur 2 visar likhet i taxonsammansättningar mellan lokalerna i de nio vattendragen. Figurens inneboende betydelse kan vara svårbegriplig utan god kännedom om de vattendrag som avhandlas. Delvis indikerar den via artsammansättningarna graden av grundvatteninströmning mellan de nio lokalerna. Sålunda indikeras graden av grundvatteninströmning vara störst i lokalerna i Forsån och Skälsjöbäcken och minst i dito i Venabäcken och Hedströmmen. Om det anses att hög grad av grundvatteninströmning, och därmed hög förmåga att hysa arter som kräver kyligt vatten, bör ge ett högt limniskt naturvärde så bör i första hand lokalerna i Forsån, Skälsjöbäcken och Jerån erhålla högt limniskt naturvärde. Figur 2. Dendrogram avseende förekomst/icke förekomst av funna taxa inom bottenfaunan exklusive fisk och groddjur. Ward´s metod. Såväl Håltjärnsbäcken som Skälsjöbäcken och Venabäcken hyser partier med riklig grundvatteninströmning vid andra lokaler än de som nu undersökts. I Hedströmmen finns partier med grundvatteninströmning inom den lokal som nu undersöktes, dock på ett djup som nu, 2012, inte kunde provtas pga mycket högt vattenstånd. De ”objektiva” index och de texter som redovisats i tabell 1 åerspeglar inte alltid föfattarnas egna bedöningar och dendrogrammet gör det bara i begränsad omfattning. I tabell 2 redovisas författarnas bedömning av hur vattendragen bör rangordnas med avseende på limniskt naturvärde där vi prioriterat faunans naturlighet kontra lokalens förutsättningar samt vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten, sistnämnda utifrån eventuell kunskap om tidigare undersökta habitat inom lokalen eller andra lokaler eller provtagningstidpunkter inom de aktuella vattendragen. Tabell 2. Författarnas bedömningar av limniska naturvärden i de undersökta vattendragen där faunans naturlighet och vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten har prioriterats. 1 poäng anger Mycket högt, 2 Högt, 3 Ganska högt och 4 Ordinärt limniskt naturvärde. Forsån Skälsjöbäcken Jerån Gärsjöbäcken Valsjöbäcken Håltjärnsbäcken Sandån Venabäcken Hedströmmen 0 50 100 150 200 250 300 Avstånd Vattendrag Poäng Skälsjöbäcken 1 Håltjärnsbäcken 1 Venabäcken 2 Sandån 2 Jerån 2 Forsån 2 Hedströmmen 3 Valsjöbäcken 3 Gärsjöbäcken 4 Den funna faunan i Skälsjöbäcken indikerar exceptionellt goda vattenkemiska egenskaper. Bl.a. påträffades där ett av landets rikaste bestånd av den synnerligen krävande nattsländan Philopotamus montanus . Dessutom påträffades ett par tämligen ovanliga skalbaggar. Bottenfaunan i Skälsjöbäcken indikerar kylig grundvattenuppströmning vilket innebär att värmeskyende arter kan överleva där när vi går mot varmare tider. I Håltjärnsbäcken gjordes fynd av flodkräftan Astacus astacus (Linnaeus, 1758) i hotkategori CR (Akut hotad) och av flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) i hotkategori EN (Starkt hotad). Flodpärlmusslor påträffas ofta i partier med grundvattenuppströmning varför förekomst av dessa indikerar att värmeskyende arter kan överleva där när vi går mot varmare tider

Smådjur i västmanländska vatten. En studie av vattenlevande smådjur i 23 vattendrag år 2009.

Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömningar av surhetsklass och ekologisk status samt biotopstatus och limniskt naturvärde i 23 vattendrag. Bedömningarna baseras främst på egenskaperna hos arter inom den bottenfauna som påträffades med provtagningsmetod M42 under i första hand maj 2009. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur, sländlarver med flera. Bottenfaunan i landets vatten synes sedan 1970-talet ha genomgått stora förändringar i sitt artinnehåll och i proportionerna i individantal mellan skilda djurformer. Förändringarna torde till stor del kunna förklaras med allt lägre svavelinnehåll i nederbörd, ökande temperaturer samt förändringar i vattenreglerings- och skogsbruksverksamheten. Förändringarna i bottenfauna märks särskilt tydligt vid likhetsanalys. De högsta likheterna i bottenfauna har, i vatten inom det projekt som den här rapporten avhandlar, i huvudsak erhållits med andra nyligen undersökta vatten inom västmanlands län. Likheterna med andra vatten inom landet har i snitt varit betydligt lägre. Detta utfall styrs i första hand av att jämförelsematerialet, inom landet som helhet, huvudsakligen härrör från 1980-talet, då vattnen var mer påverkade av svavelrik nederbörd och mindre påverkade av klimatförändringar. Således erhålls via likhetsanalys allt färre vatten med så hög likhet att användbar information erhålls vid bedömning av försurnings-, förorenings-, naturvärdes- och ekologisk status. Följaktligen blir egenskaper hos enskilda arter ett allt viktigare verktyg vid sådana bedömningar och tyngdpunkten har också lagts på dessa inom detta arbete. Resultaten från 2009 års undersökning redovisas nedan och i tabell 1. Angående tabell 1: I tabellen finns en bedömning avseende biotopens status. Denna bedömning anger endast möjligheterna att inom provtagningssträckan finna en artrik bottenfauna. Låg biotopstatus anger således att sträckan var tämligen ensartad med avseende på t. ex. djupförhållanden och/eller vegetationsförhållanden och att förutsättningar för en artrik bottenfauna därmed var begränsade. Uppgiften om biotopens status kan vara av betydelse när validiteten av erhållen ekologisk status diskuteras. Hög ekologisk status erhålls ju ofta inom sträckor med Hög biotopstatus, detta utan att förstnämnda behöver vara kopplat till den kemiska statusen. Bottenfauna nedströms dammar: Alla större vattendrag som ingår i den här rapporten är reglerade och prov har i några fall tagits direkt nedan dammar. Ofta är det gott om fria utrymmen under sten en kortare sträcka direkt nedströms dammar. Merparten av året är vattnet direkt nedan dammar turbulent och därmed väl syresatt. Nedan dammar kan lugnvattenarter, som drivit dit från det lugnare vattnet uppströms dammar, vara vanliga en kortare sträcka. Det är bland annat nämnda faktorer som medför att bottenfaunan direkt nedan dammar kan vara betydligt artrikare än uppströms dammar. Via biologiska index, avsedda att avspegla vattenkvalitet, kommer de resultat som erhålls via bottenfauna insamlad direkt nedströms dammar, oftast att indikera högre ekologisk status och mindre närsaltbelastat vatten än vad som skulle ha blivit fallet om bottenfaunaproven tagits uppströms dammar, och utvärderats med system konstruerade för detta. Surhetsklass: Bedömningen är att de vattendrag som betecknas som sura eller måttligt sura bör få återhämta sig i sin egen takt, utan snabba förändringar i eventuell kalkningsverksamhet. I den kalkpåverkade, och för närvarande ej sura Skälsjöbäcken, är det viktigt att nuvarande kalkningsverksamhet ej skärs ner eller avbryts i förtid. De unika naturvärden som Skälsjöbäcken uppvisar kan, om så sker, ta skada. Ekologisk status: Faunan i de vatten som bedömts ha Måttlig ekologisk status har främst påverkats av samhälle och/eller jordbruk. Eftersom proven på bottenfauna i huvudsak tagits i forsande, och därmed väl syresatta avsnitt, är det högst sannolikt att den ekologiska statusen i många fall klassats som bättre än vad den faktiskt är. Syrgasrikt vatten maskerar vanligen effekterna av föroreningspåverkan. I de fall sjö finns uppströms provtagningslokalen kan det inte uteslutas att rika bestånd av kanadagäss kan ha ökat mängden närsalter. I de fall den ekologiska statusen klassats som Hög utifrån bottenfauna funnen nedan dammar är det troligt att den ekologiska statusen skulle ha klassats som Måttlig om utvärderingssystemen baserats på bottenfauna insamlad i lugnt vatten ovan dammar. Vilken övergripande värdering som är mest rimlig avseende ett specifikt vattendrag beror bland annat på längden av turbulent vatten kontra längden av lugnt vatten inom detta vattendrag. Limniskt naturvärde: Flera av de undersökta vattendragen uppvisade Höga limniska naturvärden. Högst limniskt naturvärde bedöms Skälsjöbäcken ha, följd av Utterdalsbäcken och Venabäcken. I de fall det limniska naturvärdet klassats som Högt utifrån bottenfauna funnen nedan dammar är det troligt att naturvärdet skulle ha klassats som Ordinärt om bottenfaunan insamlats i lugnt vatten ovan dammar. Vilken övergripande värdering som är mest rimlig avseende ett specifikt vattendrag beror bland annat på längden av turbulent vatten kontra längden av lugnt vatten inom detta vattendrag.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Effekter på bottenfauna av kalningsinsatser i vattendrag i Gävleborg : statusbedömningar av försurning, föroreningar och naturvärde vid 83 vattendrag 1997

Rapporten avhandlar i första hand vilka effekter länets kalkningsverksamhet haft på bottenfaunans sammansättning vid 82 lokaler i 63 skilda vattendrag.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Smådjur i nio västmanländska vattendrag år 2013 : Bedömning av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass

Sammanfattning Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömningar av surhetsklass, ekologisk status och limniskt naturvärde i nio vattendrag. Bedömningarna baseras på egenskaperna hos de bottenfaunaarter som påträffades under år 2013. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur och sländlarver med flera. Vi kom fram till följande resultat. Sammansättningen av vattenlevande smådjur i de nio vattendragen år 2013 hade stora likheter med dito från tidigare provtagningstillfällen i samma lokal, detta vid jämförelse med sammansättningen av vattenlevande smådjur från fler än 20 000 bottenfaunaprov inom landet. Slutsatsen blir att bottenfaunan i de nio vattendragen har varit relativt stabil med tiden vilket i sig indikerar måttligt stora svängningar ekologisk status vad gäller surhet och närsalter och andra biotiska och abiotiska faktorer. Tabell 1 redvisar de mest eller näst mest lika lokalerna med avseende på sammansättning av funna taxa inom bottenfaunan. Tabell 1. De mest eller näst mest lika lokaler med avseende på sammansättning av funna taxa inom bottenfaunan. LokalKod LokalNamn Likhet med faunan i fler än 20 000 andra bottenfaunaprov inom landet. VS509 Runnabäcken. Gersilla. Högst likhet erhölls med faunan år 2007 i samma lokal. VS133 Forsån. Hedhammar. Högst likhet erhölls med faunan år 2012 i samma lokal. VS385 Hedströmmen. Bernshammar. Högst likhet erhölls med faunan år 2011 i samma lokal. VS536 Ribäcken. Tackbyn. Högst likhet erhölls med faunan år 2008 i samma lokal. VS488 Råmyrbäcken. Nedströms Råmyren. Näst högst likhet erhölls med faunan från år 2009 i samma lokal. VS364 Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. Högst likhet erhölls med faunan år 2011 i samma lokal. VS202 Vågsjöbäcken. Vågsjön. Högst likhet erhölls med faunan år 2012 i nedströmslokalen VS484. Godtagbart äldre jämförelseobjekt till VS202 saknas. VS484 Venabäcken. Vena. Högst likhet erhölls med faunan år 2009 i samma lokal. VS367 Gärsjöbäcken. Lugnet. Högst likhet erhölls med faunan år 2012 i samma lokal

Vattenlevande smådjur i Gävleborgs län

Länsstyrelsen Gävleborg har gett Limnodata HB i uppdrag att göra ett bakgrundsdokument vid val av miljöövervakningsobjekt avseende sjöar och vattendrag. Rapporten sammanfattar resultaten från 626 bottenfaunaprov som tidigare tagits inom länet samt ger förslag på potentiella miljöövervakningsobjekt

Smådjur i västmanländska vatten.En studie av vattenlevande smådjur i 25 vattendrag och 6 sjöar år 2008.

Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömningar av försurnings-, förorenings-, naturvärdes- och ekologisk status i 6 sjö- och 27 vattendragslokaler. Bedömningarna baseras på egenskaperna hos arter inom den bottenfauna som påträffades med provtagningsmetod M42 under april 2008 (två vattendrag under augusti och en sjö under november 2008). Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur, sländlarver med flera. Bottenfaunan i landets vatten synes sedan 1970-talet ha genomgått stora förändringar i sitt artinnehåll och i proportionerna i individantal mellan skilda djurformer. Förändringarna torde till stor del kunna förklaras med allt lägre svavelinnehåll i nederbörd, ökande temperaturer samt förändringar i vattenreglerings- och skogsbruksverksamheten. Förändringarna i bottenfauna märks särskilt tydligt vid likhetsanalys. De högsta likheterna i bottenfauna har, i vatten inom det projekt som den här rapporten avhandlar, i huvudsak erhållits med andra vatten inom detta projekt. Likheterna med andra vatten inom landet har i snitt varit betydligt lägre. Detta utfall styrs i första hand av att jämförelsematerialet, inom landet som helhet, huvudsakligen härrör från 1980- talet, då vattnen var mer påverkade av svavelrik nederbörd och mindre påverkade av klimatförändringar. Således erhålls via likhetsanalys allt färre vatten med så hög likhet att användbar information erhålls vid bedömning av försurnings-, förorenings-, naturvärdes- och ekologisk status. Följaktligen blir egenskaper hos enskilda arter ett allt viktigare verktyg vid sådana bedömningar och tyngdpunkten har också lagts på dessa inom detta arbete. Resultaten från 2008 års undersökning redovisas nedan och i tabell 1. Surhetsstatus: Av de vatten som betecknas som Sura (lila) och Måttligt Sura (gula) finns indikationer på att de tidigare varit surare än nu. Bedömningen är att de bör få återhämta sig i sin egen takt, utan förändringar i kalkningsverksamheten. Övertjärnen är en sur referenssjö som inte berörs av kalkningsverksamheten. Ekologisk status: Endast i Forsån har den ekologiska statusen bedömts som Dålig (rött). Bedömningen avser lokalen direkt nedströms reningsverket. Den höga transporten av närsalter där ger en mer än normalt artrik fauna längre nedströms reningsverket, men, närsalterna kan i sig, om de inte förbrukas innan de når nedströms liggande lugnvattenområden, orsaka syrgasbrist och skador på fauna. Faunan i de vatten som bedömts ha Måttlig ekologisk status (gult) har främst påverkats av reglering och/eller skogsbruk.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Bottenfauna i sex småvatten i Västernorrlands län

Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västernorrlands län. Rapporten beskriversammansättningen av vattenlevande smådjur, den sk bottenfaunan, i sex kustnära småvatten utifrån provinsamlade under såväl juni som juli år 2006. Syftet med projektet var bl.a. att ta reda på hur faunan i småvattenförhåller sig till dito i andra typer av stillastående vatten och hur bottenfaunan i var och en av de sex småvattnenförhåller sig till den i de övriga fem. Dessa förhållanden har analyserats utifrån ett antal index avsedda attbeskriva försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus samt diversitet och likhet med faunan i andra vatten.Vid analyserna har jämförelsematerial från skilda utsnitt ur Limnodatas databas använts. Det måste poängterasatt lämpliga jämförelsematerial provtagna med metod M42 från snarlika vattensamlingar saknas varför deindikationer som framkom vid analyserna inte behöver vara sanna i ett större sammanhang.De måste också poängteras att av de totalt ca 55 000 individer som påträffades i de sex vattensamlingarna har isnitt endast 13% bestämts till art. I sjöar och vattendrag bestäms i snitt 43% och i vattenkällor 28% till art. Attandelen artbestämda djur i de sex vattensamlingarna blev så låg beror på att de dominerades av djurformer somnormalt inte artbestäms. Sammanlagt noterades 123 skilda taxa varav endast 54 bestämdes till art. Antaletartbestämda individer skulle utökas om t.ex. hinnkräftor, hoppkräftor, fjädermyggslarver och ärtmusslorskickades till taxonomisk expertis.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Dagsländan Siphlonurus armatus. Bidrag till kunskapen om den rödlistade dagsländan

Den här rapporten har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapportens huvudsyfte är att tjäna som underlag vid upprättandet av ett åtgärdsprogram för den rödlistade dagsländan Siphlonurus armatus Eaton, 1870 hotkategori NT (missgynnad). S. armatus påträffades i Skåne i början 1900-talet. Därefter saknas fynduppgifter fram till 1989 då arten påträffades i Stockholms län. Artens förekomst har sedan 1917 bara bekräftats i mer eller mindre temporärabäckar i Stockholms län. Ett betydande mörkertal avseende artens förekomst i Sverige kan föreligga. De svenska populationerna är de nordligast kända i världen.Arten i fråga har diskret brunmelerade synnerligen snabbsimmande larver som kan bli upp till 17 mm långa exklusive stjärtspröt. Arten förmodas övervintra som äggoch ha en snabb tillväxt under februari-mars till maj-juni då den kläcks. Rapporten grundar sig främst på data från Siphlonurus armatus-projektet som omfattar åtta lokaler i fyra vattendrag nära Tyresta nationalpark. I lokalerna harhabitatstruktur, kemi, vattentemperatur och bottenfauna registrerats under den första halvan av år 2006 i syfte att närmare ringa in artens habitatkrav. Data från åtta lokalerna har så långt möjligt analyserats mot cirka 10 000 bottenfaunaprov Limnodatas databas. I rapporten beskrivs de biotoper samt de kemiska och temperaturmässiga ramar inom vilka S. armatus har påträffats samt vad som kännetecknar biotoper där arten ej påträffats. Utifrån detta diskuteras sedan vilka hot som kan föreligga avseende artens fortsatta existens inom Sverige samt hur rådande kunskapsbrist skall kunna minskas. Följande resultat framkom:Svenska vattendrag där Siphlonurus armatus påträffatsTabell 1. Svenska vattendrag där Siphlonurus armatus påträffats efter år 1917. Koordinaterna avser,med undantag för Albysjön och Snävingen, utloppsområden i Östersjön. Samtliga vattendrag ligger iStockholms län.Vattendrag Utloppsområde Kommun X-koordinat Y-koordinatHusbyån Blista fjärd Haninge 6555950 1637185Lännåkersbäcken Lännåkersviken Haninge 6557515 1639070Rudabäcken Drevviken Haninge 6565745 1633840Träskbäcken Landfjärden Haninge 6549070 1626445Vinåkersbäcken Vinåkersviken Haninge 6562410 1647725Bergshamraån Snävingen Norrtälje 6614215 1648835Mjölstabäcken Skedviken Norrtälje 6632285 1639065Brakmarsbäcken Brakmaren (Storängsfladen) Tyresö 6567780 1643545Grändalssjöbäcken Albysjön Tyresö 6569220 1641375Mörkdalsbäcken Brakmaren (Storängsfladen) Tyresö 6567625 1644015Stormyrabäcken Brakmaren (Storängsfladen) Tyresö 6567590 1644015Vissvassdalsbäcken Vissvassfjärden Tyresö 6565710 1646950Åvaån. Bäck till. Åvaviken Tyresö 6563650 1646185Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p