Strategisk Prissättning i Tjänsteföretag - En fallstudie av SJ

Studien syftar till att; genom en fallstudie på ett utvalt företag, analysera och skapa förståelse kring prissättningsförmåga och prissättningsarbete som konkurrensfördel i tjänsteföretag. Trots studiens fokus på ett enskilt fall och en specifik situation är förhoppningen att studiens slutsatser i någon utsträckning även ska vara av generellt intresse för andra tjänsteföretag. Ramen för studien utgörs av en abduktiv och explorativ ansats, inom vilken undersökningsdesign och metoder för datainsamling och tolkning har bestämts. Företaget SJ har studerats genom en fallstudie. Som metoder för insamling av data har främst kvalitativa, semistrukturerade intervjuer använts. En förstudie med enkla observationer av prissättning i resetjänstbranschen har även genomförts. Niklas Hallbergs avhandling ”Pricing Capability and Its Strategic Dimensions” utgör uppsatsens teoretiska grund. Vidare har författarna använt ett antal teorier från företagsekonomisk forskning som förklarar vanliga prisstrategier och dess funktioner. Slutligen har även begreppet Strategic Fit använts för att analysera hur väl företagets övriga aktiviteter interagerar med prissättningsprocessen. Studien visar hur ett tjänsteföretag kan utnyttja tre ekonomiska principer i prissättningen. Dessutom klargör studien hur flera avgörande element; särskilt human-, system- och relationskapital, och aktiviteter; särskilt kommunikation, förhandling och efterfrågeanalys, tycks vara synnerligen viktiga för en stark prissättningsförmåga i tjänsteföretag. Utöver det framträder en tydlig tendens till att prissättning som strategisk resurs kräver en hög grad av integration med resten av organisationen och externa samarbetspartners

Infusion fluids contain harmful glucose degradation products

PURPOSE: Glucose degradation products (GDPs) are precursors of advanced glycation end products (AGEs) that cause cellular damage and inflammation. We examined the content of GDPs in commercially available glucose-containing infusion fluids and investigated whether GDPs are found in patients' blood. METHODS: The content of GDPs was examined in infusion fluids by high-performance liquid chromatography (HPLC) analysis. To investigate whether GDPs also are found in patients, we included 11 patients who received glucose fluids (standard group) during and after their surgery and 11 control patients receiving buffered saline (control group). Blood samples were analyzed for GDP content and carboxymethyllysine (CML), as a measure of AGE formation. The influence of heat-sterilized fluids on cell viability and cell function upon infection was investigated. RESULTS: All investigated fluids contained high concentrations of GDPs, such as 3-deoxyglucosone (3-DG). Serum concentration of 3-DG increased rapidly by a factor of eight in patients receiving standard therapy. Serum CML levels increased significantly and showed linear correlation with the amount of infused 3-DG. There was no increase in serum 3-DG or CML concentrations in the control group. The concentration of GDPs in most of the tested fluids damaged neutrophils, reducing their cytokine secretion, and inhibited microbial killing. CONCLUSIONS: These findings indicate that normal standard fluid therapy involves unwanted infusion of GDPs. Reduction of the content of GDPs in commonly used infusion fluids may improve cell function, and possibly also organ function, in intensive-care patients

Digital vägledning – en kvantitativ studie om vägledning på distans

Utbildningsdepartementets utredning av studie- och yrkesvägledning lyfter digitala och interaktiva vägledningstjänster som ett verktyg för att utveckla vägledningen i Sverige. Samtidigt ställde många skolor om till distansundervisning under våren 2020 till följd av smittspridningen av Covid-19, vilket innebar att studie- och yrkesvägledare behövde erbjuda vägledning på distans.Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning och vilken kvalité samt vilka för- och nackdelar som dessa har. Frågeställningar vi har undersökt är: Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans? Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning? Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg? En kvantitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in med enkäter som skickades ut till studie- och yrkesvägledare. Analysen har utgått från kommunikationsteori och begreppen digital natives och digital immigrants.Resultatet visar att traditionella verktyg som mejl och telefonsamtal har flest användare. De olika åldersgrupperna använder sig av olika digitala verktyg. Av undersökta verktyg upplevs videosamtal hålla den bästa kvalitén. Digital vägledning generellt upplevs hålla en god eller ganska god kvalité. Tillgänglighet och flexibilitet anses vara de främsta fördelarna och avsaknad av personlig kontakt upplevs vara den största nackdelen med digital vägledning

Digital vägledning – en kvantitativ studie om vägledning på distans

Utbildningsdepartementets utredning av studie- och yrkesvägledning lyfter digitala och interaktiva vägledningstjänster som ett verktyg för att utveckla vägledningen i Sverige. Samtidigt ställde många skolor om till distansundervisning under våren 2020 till följd av smittspridningen av Covid-19, vilket innebar att studie- och yrkesvägledare behövde erbjuda vägledning på distans. Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning och vilken kvalité samt vilka för- och nackdelar som dessa har. Frågeställningar vi har undersökt är: Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans? Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning? Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg? En kvantitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in med enkäter som skickades ut till studie- och yrkesvägledare. Analysen har utgått från kommunikationsteori och begreppen digital natives och digital immigrants. Resultatet visar att traditionella verktyg som mejl och telefonsamtal har flest användare. De olika åldersgrupperna använder sig av olika digitala verktyg. Av undersökta verktyg upplevs videosamtal hålla den bästa kvalitén. Digital vägledning generellt upplevs hålla en god eller ganska god kvalité. Tillgänglighet och flexibilitet anses vara de främsta fördelarna och avsaknad av personlig kontakt upplevs vara den största nackdelen med digital vägledning

Case-report: EBV driven lymphoproliferative disorder associated with Ruxolitinib.

Ruxolitinib, a novel inhibitor of Janus kinases 1 and 2, was recently approved for the treatment of myelofibrosis but, recently, attention has been drawn to potential side effects and especially opportunistic infections and virus reactivations. EBV reactivation has not previously been reported to occur in association with Ruxolitinib

Hållbar stadsutveckling - god luftkvalitet i framtidens täta och gröna städer?

Den starka förtätningstrenden i svenska städer motiveras av möjligheter till ökad energieffektivisering, minskade utsläpp av växthusgaser, mer samtransport och ökad kollektiv resursfördelning. Förtätning kan också medföra kraftigt försämrad luftkvalitet, till exempel om den ökade aktivitet som förtätningen innebär tillåts öka utsläpp av luftföroreningar, och om bebyggelse och vegetation placeras så att det hindrar ventilation och utspädning av luftföroreningarna. Genom noggrann stadsplanering kan dock dessa negativa effekter begränsas eller till och med undvikas helt. Det är därmed av största vikt att skapa både medvetenhet om vikten av och möjligheter till att inkludera luftkvalitetsaspekten i planering av framtidens hållbara och täta städer. Trots en kraftig förtätning under senare år har luftkvaliteten generellt förbättrats från det att mätningar påbörjades för drygt 50 år sedan och fram till idag, vilket i huvudsak kopplas till minskade utsläpp av föroreningar till följd av kontinuerligt skärpta emissionskrav. I många av Sveriges städer överskrids dock fortfarande de tillåtna halterna av föroreningar, och prognoser indikerar att miljökvalitetsmålets preciseringar, och i vissa fall även miljökvalitetsnormerna, fortfarande kommer att överskridas i gatumiljö i större städer år 2030. I detta framtidsscenario beaktas inte eventuell förtätning. Nyligen sänkta bullerkrav skapar dessutom idag ökade möjligheter att bygga på redan förorenade platser, vilket, i kombination med en fortsatt kraftig förtätning, ger starka argument för att luftkvalitet bör hanteras som en viktig del i framtidens hållbara stadsutveckling. För att förhindra dålig luftkvalitet i förtätade städer kan man i planeringsstadiet använda datormodeller för att utvärdera effekten av de planerade förändringarna på luftkvaliteten. Genom simulering av olika scenarier kan effekten av olika trafikåtgärder på utsläpp, och därmed luftkvalitet, undersökas. Med modellberäkningar kan också effekten av olika utformning av bebyggelse och vegetation på vindflödet genom det aktuella området utvärderas för att gynna utspädning och borttransport av förorenad luft. Här kan till exempel varierad höjd på byggnader, vinkel på huskropp mot huvudsaklig vindriktning, strategisk placering av huskropp eller vegetation som barriär mellan utsläppskälla och platser där människor vistas, vara gynnsamt. För att ge bästa möjliga luftkvalitet efter färdigställande krävs dock att luftutredningen genomförs med relevanta metoder, att den inkluderas tidigt i planeringsprocessen, att anpassning av planer utifrån resultaten tillåts, samt att kontinuerlig återkoppling sker. Arbetet med luftkvalitet skulle gynnas av bland annat tydligare riktlinjer för när och hur luftkvalitetsaspekten bör inkluderas i planeringsarbete, hur effekterna av den planerade bebyggelsen ska utvärderas, samt hur man kan säkerställa att planerade åtgärder genomförs så att den förväntade effekten på luftkvaliteten i området uppfylls. Vidare skulle till exempel en framtida skärpning av miljözon 2 och 3, utökade möjligheter för gröna transportplaner och vägledning om flexibla parkeringstal underlätta för sänkta emissioner i framtidens täta städer. Sammantaget finns goda grunder för att inkludera luftkvalitet i planeringsprocessen för att nå en hållbar stadsutveckling, speciellt i områden som ska förtätas. Genom optimerad utformning av bebyggelse och vegetation, tillsammans med effektiva trafikåtgärder för att minska utsläpp, kan risken för dålig luft i framtidens täta och gröna städer minimeras.I denna rapport presenteras en översikt om samband mellan förtätning och luftkvalitet, samt möjligheter och rekommendationer för hur luftkvalitetsaspekten kan integreras i stadsutvecklingen för förbättrad luftkvalitet i framtidens täta, gröna städer. Detta på uppdrag av Naturvårdsverket

Season of diagnosis is associated with overall survival in patients with diffuse large B-cell lymphoma but not with Hodgkin's lymphoma - A population-based Swedish Lymphoma Register study.

OBJECTIVE AND METHODS: The aim of this study was to investigate the effect of season of diagnosis on the outcome of patients with diffuse large B-cell lymphoma (DLBCL) and Hodgkin lymphoma (HL). In this study, we included curatively treated DLBCL (n=5875) and HL (n=1693) patients, diagnosed between 2000 and 2011, based on data from the Swedish Lymphoma Register. RESULTS: Overall survival was significantly better for patients diagnosed with DLBCL during the summer months, but not for patients diagnosed with HL. The difference remained in a multivariable analysis adjusted for age, stage, performance status, number of extra nodal sites and year of diagnosis (HR 1.08; 95% CI 1.02-1.14, p=0.0069). When analyzing the DLBCL patients according to gender in the multivariable model, the effect of season was shown to be restricted to male patients (HR=1.09, 95% CI 1.01-1.17, p=0.0269. CONCLUSIONS: In summary, season of diagnosis was shown to have impact on overall survival in male patients with DLBCL. Possible explanations of our results are the higher vitamin D level during the summer months, the effects of sunlight on the circadian rhythm and the immune system, or the lower risk of infectious disease during the summer. Further investigations are needed to explore these hypotheses