Governance and benefits sharing in the swedish forest commons

Unlike forest commons in many other countries, within Europe and elsewhere, Swedish forest commons are for- med and organised in a particular way in that the parcels (or shares) of forestlands involved are privately owned but as commons they are jointly managed by forest pro- fessionals. Furthermore, shares in forest commons are considered as “set asides” of the private landholding (farm/forest) and thus cannot be owned or sold in isolation. This leaves little space for the shareholders to be ‘hands-on’ in the management of these commons, although they are involved in decision making through a management board they elect. Moreover, it has been claimed that the shareholders in the Swedish forest commons do not bear the costs (for management and governance) proportional to the benefits they receive from their commons.  In this paper, we use data from a mail survey directed to resident shareholders in three of the major forest com- mons in Sweden (Jokkmokk, Tärna-Stensele, and Älvda- len) to assess their satisfaction on the governance and benefits sharing within their forest commons. This study shows that generally a significant majority of the share- holders in these three forest commons seem to be satis- fied with the status quo regarding the governance/ management of their commons and the benefits they accrue. However, women’s participation in most aspects of the forest commons seems to be significantly lower than their male counterpart leaving them benefiting less from their commons as a result

Jämställdhet som branschgemensam strategi i skogsbrukssektorn 2013-2015

Den svenska skogssektorn står inför stora utmaningar för att kunna anpassa sig till ökad konkurrens på råvaror, tjänster och arbetskraft i övergången mot en biobaserade ekonomin. Detta kräver en större innovationsförmåga. Projektet Jämställdhet som branschgemensam strategi i skogsbrukssektorn har med utgångspunkt i den nationella jämställdhetsstrategin syftat till att analysera och utveckla det branschgemensamma jämställdhetsarbetet. Policyanalys kombinerad med en interaktiv forskningsmetod, som inkluderar sektorns olika parter i den kunskapsskapande processen, har utgjort projektets övergripande forskningsansats. Projektet har finansierats av VINNOVA och pågått från november 2013 till augusti 2015. Arbetet har genomförts med hjälp av organisationsspecifika studier och dialogbaserade workshops kring de jämställdhetsstrategiska insatserna, med avsikten att utveckla och etablera en erfarenhetsbaserad plattform för jämställdhetsinnovation i skogsbrukssektorn. De organisationsspecifika studierna har genomförts under 2014 och fokuserat på ett antal jämställdhetsfrämjande åtgärder. Resultaten från dessa inledande undersökningar och analyser har legat till grund för tre stycken workshops med branschens aktörer. Att skogsbrukssektorn traditionellt dominerats av män är något som tydligt präglar dagens skogliga organisationer och utbildningar. Olika ansatser har gjorts för att locka fler kvinnor till skogen och deras andel ha under de senare decennierna långsamt stigit. Dock ligger andelen idag fortsatt på en relativt låg. Mönstret som har växt fram visar att sektorn har svårt att attrahera och rekryter kvinnor och andra grupper av män, som t.ex. från städer eller med en annan etnisk bakgrund. Tidigare studier visar att kvinnor, bland annat till följd av den maskulina skogliga kulturen, inte identifierar sig med eller känner sig inkluderade i skogsbrukssektorn (Lidestav et al., 2011). De skogliga utbildningarna utgör den primära vägen in och förser sektorn med rekryterings- och kompetensunderlag för alla dess nivåer. I dagsläget utgör kvinnorna en minoritet vid de olika utbildningarna. Mindre fem procent av eleverna på landets skogliga inriktningar vid naturbruksgymnasierna är flickor. Vid SLU:s Skogsmästarprogram och Jägmästarprogram är motsvarande andel ungefär 20 respektive 30 procent. Ett steg i att gemensamt förändra den nuvarande situationen inom sektorns arbetsorganisationer har varit jämställdhetsstrategin ”Konkurrenskraft kräver jämställdhet” som lanserades 2011. Ur detta arbete har det växt fram ett antal jämställdhetsfrämjande insatser som inom olika områden har syftat till att bidra till en positiv utveckling. Dessa insatser har dock kommit olika långt och implementerats på skilda sätt. Det är i detta sammanhang som projektet har verkat och interagerat. Dess resultat bidrar både till att stärka det genusvetenskapliga forskningsfältet och till kunskapsbaserade jämställdhetsåtgärder i skogsnäringen. I denna slutrapport beskrivs projektet, dess genomförande och innehåll. De olika delstudier och aktiviteter som har utgjort centrala katalysatorer i genomförandet och kunskapandet presenteras var för sig. Med detta som bas blickar projektet avslutningsvis framåt genom att ge tre konkreta förslag kring hur jämställdhetsarbetet bör utvecklas i framtiden

Genusintegrering och jämställdhetsarbete vid fakulteten för skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

Skogssektorn är en av Sveriges mest ojämställda branscher. Trots tydliga politiska direktiv, riktade åtgärder, öronmärkta medel och en uttalad politisk vilja att arbeta för en ökad jämställdhet och etnisk och kulturell mångfald inom skogssektorn, har få eller inga påtagliga förändringar skett. Kunskapen om genus och jämställdhet inom skogsbrukssektorn är ganska bristfällig idag. Detta är ett en anledning för fakulteten för skogsvetenskap, SLU, att aktivt verka för ökad jämställdhet. I detta projekt har SLU och fakulteten för skogsvetenskap, med stöd av delegationen för jämställdhet i högskolan mellan 2011-2013, utvecklat metoder och arbetssätt som minskar (upphäver) andelen könsbundna val till och inom jägmästarutbildningen och skogsmästarutbildningen. Det har skett genom att involvera studenter och lärare i en deltagandeinventering av ämnen/frågor och pedagogiska metoder i utbildningen som är behäftade med genusbias. Dessutom har avsikten varit att undersöka på vilka sätt som detta påverkar studenterna i valet av studieinriktning, samt föreslå och initiera förändringar. I proposition En skogspolitik i takt med tiden uppmärksammar regeringen att kvinnor och män i praktiken inte har samma rättigheter och möjligheter inom skogsnäringen och att det därför behövs åtgärder för ökad jämställdhet. Även forskning har visat att skogssektorn är en av Sveriges mest ojämställda branscher. Kunskapen om genus och jämställdhet inom skogsbrukssektorn är ganska bristfällig idag. Samtidigt finns en uttalad politisk vilja att arbeta för en ökad jämställdhet och etnisk och kulturell mångfald inom skogssektorn vilket också är ett incitament. Tidigare jämställdhetsarbete vid fakulteten för skogsvetenskap har främst handlat om direkta åtgärder riktade mot kvinnor. Fakulteten har arbetat målinriktat och strategiskt för att bredda rekryteringsbasen till att omfatta fler kvinnor vilket också har resulterat i en viss ökning, om än blygsam. Åtgärder som dessa riktar primärt in sig på individnivån – det är kvinnorna som, genom hjälp till självhjälp, ska ändra sitt beteende och därmed förändra utbildningarna på ett för jämställdheten positivt sätt. Detta vittnar om att det saknas en kritisk blick in i den egna organisationen, dess etablerade rutiner och processer, dess organisation och tradition som på olika sätt kan utgöra ett hinder för ett effektivt förändringsarbete. För att råda bot på detta har fakulteten nu infört utbildning i genusvetenskap och jämställdhet/mångfaldsfrågor som obligatoriskt kursmoment under grundutbildningen. SLU har två skogliga yrkesutbildningsprogram, jägmästarprogrammet (300 hp) i Umeå och skogsmästarprogrammet (180 hp) i Skinnskatteberg. Avsikten med att integrera ett genusperspektiv i utbildningarna har främst varit att ge studenterna grundläggande kunskap om hur kön/genus inverkar på individ- och samhällsnivå för att därmed förbereda dem för kommande yrkesliv. Det har också handlat om att ge studenterna verktyg att identifiera och synliggöra normativa föreställningar och stereotyper om manligt och kvinnligt som i praktiken möjliggör eller begränsar kvinnors och mäns tillträde, acceptans och utvecklingsmöjligheter inom skogsbranschen. Genom olika inslag i undervisningen ökar studenternas medvetenhet och deras handlingskraft att identifiera, bemöta och aktivt motverka ojämlika maktrelationer stärks. Ett övergripande normkritiskt perspektiv har tillämpats som ett arbetsredskap för att visa på hur olika normer samverkar och skapar maktobalanser inom olika pedagogiska praktiker, samt hur man kan utmana dessa normer. Parallellt med studentprojektet pågick andra viktiga insatser som sannolikt också har haft betydelse för en ökad medvetenhet och kunskap om genus och jämställdhet. För fakultetsledning, prefekter och enhetsföreståndare gavs seminarieserien Ledningsstyrt förändringsarbete för jämställdhet på S-fakulteten. Syftet var att skapa en gemensam plattform för fakultetsledning och prefekter för att ge dem möjlighet att själva formulera svar på frågan varför jämställdhet är viktigt för verksamheten, och hur de själva ville leda och styra ett förändringsarbete. Samtliga lärare och forskare vid fakulteten ska dessutom genomgå 7-dagarskursen Genus och jämställdhet – ett kunskapsområde med utmaningar för pedagogiskt ledarskap. Kursen erbjuds årligen. Inom akademien väger kunskap om något betydligt tyngre än intresse för något. Om det råder en kollektiv föreställning om att genus är oviktigt vid en fakultet, institution eller i ett lärarlag finns risken att genusperspektivet inte blir integrerat utan förblir något som i bästa fall upprätthålls av enskilda individer som formellt eller informellt ger frågorna ett existensberättigande. Vår avsikt har därmed varit att synliggöra och stärka genus som ett kunskapsområde. Genom att arbeta operativt för förändring i lärarnas och studenternas praktik har vi kommit en god bit på väg och fler är engagerade och delaktiga i utvecklingsarbetet än tidigare. För att säkerställa en kontinuitet och progression i jämställdhetsarbetet vid fakulteten har ytterligare en rad åtgärder vidtagits parallellt med, och som en konsekvens av projektet. Här följer några sådana exempel: Genomlysning av studentkåren. En kvalitativ studie av studentkåren vid fakulteten har genomförts. Syftet är att få kunskap om hur kåransvariga uppfattar och förstår genusintegrering och jämställdhetsarbete i relation till sina uppdrag. Vetenskaplig artikel. Preliminär titel: Gender and forestry in higher education- a critical discussion of hierarchies of acceptance and social change. Datainsamling har påbörjats och en vetenskaplig artikel med kvalitativ ansats kommer att publiceras under året i en refereebedömd tidskrift. Artikeln kommer att stärka forskningsområdet och ska användas i undervisningssammanhang. Föräldrapolicy. Ett arbete har initierats för att ta fram en föräldrapolicy för studenter, forskarstuderande och anställda vid fakulteten. Jämställdhetsindikatorer. För att främja jämställdhetsarbetet vid SLU har arbete med att implementera jämställdhetsindikatorer påbörjats på central nivå inom SLU. Jämställdhetsindikatorerna är ett självvärderingsinstrument som ska underlätta jämställdhetsarbetet, men också ge lättillgänglig information om könsfördelningen vid universitetet. Uppdragsutbildning. Avsikten är att i samverkan med skogssektorn skapa uppdragsutbildningar i genus och jämställdhet, i första hand för att på sikt även omfatta mångfaldsfrågor. Det är av största vikt att de kugghjul vi nu fått i rörelse inom fakulteten kuggar i skogssektorns stora maskineri. Uppdragsutbildningar skapar också möjligheten att upprätthålla och utveckla adekvat kunskap och kompetens om genus och jämställdhet vid fakulteten. Skogen som integrationsarena. Detta projekt har ett tydligt genus och mångfaldsperspektiv. Syftet är övergripande att skapa hållbara lotsar för nyanlända, exempelvis flyktingar och invandrare till högre skoglig utbildning och på så sätt bredda rekryteringsbasen. Ett pilotprojekt finns för närvarande i Dorotea kommun med avsikt att ge deltagarna grundläggande kunskaper om skog, jakt och viltvård som på sikt kan leda till arbetsmöjligheter eller vidare studier inom skogssektorn. Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Västerbotten, Dorotea kommun, Svenska Jägareförbundet Västerbotten och SLU. Det pågår också arbete med att utveckla projektet. Det långsiktiga målet är att bredda rekryteringen av arbetskraft till skogsnäringen. För att lyckas med breddad rekrytering krävs kunskap om hur själva integrationsprocessen går till. Därefter behövs en strategi och handlingsplan för hur den breddade rekryteringen ska genomföras i praktiken, från utbildning i svenska fram till en anställning i skogssektorn. Avsikten är att ta fram ett program som omfattar utbildning på flera nivåer; gymnasienivå, universitetsnivå, entreprenörskap och uppdragsutbildning. Förändringarbete tar tid och det arbete som nu genomförts är bara början på resan mot en jämställd fakultet för skogsvetenskap. Nu handlar det om att förvalta de initiativ som tagits och att utveckla de förändringar som genomförts. Genom att ha implementerat återkommande genus- och jämställdhetsinslag i utbildningsprogrammen och seminarier för lärare/forskare har vi säkerställt en ”lägsta nivå” på fakulteten. Ledningen är den springande punkten i alla satsningar som gäller genusintegrering och jämställdhetsarbete. En fakultetsledning som med tydlighet visat att man menar allvar med förändringsarbetet har också bidragit till att ge de nuvarande implementeringarna legitimitet. För att lyckas i det fortsatta arbetet behövs inte bara en fakultetsledning som menar allvar med förändringsarbetet. Det behövs också en universitetsledning och en skogssektor som stöttar en långsiktig utveckling och inte minst politisk vilja att säkerställa ett jämställt samhälle

Forest social values: the case of Dalasjö, Sweden

Forest social values has been put forward as an umbrella term for a new and less material relationship between people and the forested landscape, a relationship that more recently has become a policy issue. In this case study we explore how forest-related values are conceptualised in the case of Dalasjo, in Vilhelmina, Sweden, where a recent process involving determining protection for social values took place in relation to, and simultaneous with, governmental considerations regarding the application of a social values concept. By means of focus group and key informant interviews, the study demonstrates that forest social values are not only about forest per se, or even the physical and user values per se. Further, the diverse but still general understanding of forest social values on a policy level is demonstrated. This stands in contrast to the specific and place-based understanding of the local community, emanating from both individual and collective experiences. Thus, it is concluded that a policy use of social values terms, which may be difficult to identify from the outside, makes the definition of values in specific land use conflicts more complex rather than offering a possibility to immediately provide clear basis for planning tools

Бюллетень новых поступлений за январь 2015 года

There is an interest among Swedish teachers to locate teaching outdoors. This study focuses on four teachers in grades 4-6, to explore their intentions and objectives with regular teaching outdoors. Data sources consist of semi-structured interviews, descriptions on successful activities, and reflections on metaphors.   The use of intentional analysis and Bloom’s revised taxonomy on teachers’ objectives show that the teachers stress the out-of-school learning that draws on the actual world and concrete material. Yet their objectives with these authentic experiences are diverse.  Two teachers have mainly cognitive objectives with a holistic view of knowledge where outdoor and indoor interact. To become knowledgeable, each individual student needs teaching in this proper context. The other two teachers primarily have affective objectives, in a dichotomy between learning theoretical knowledge indoors, and learning practical, concrete knowledge outdoors. They consider the outdoor arena as crucial for students with learning difficulties