Современная лекция: какая она?

Many countries have begun to require benefit-cost analysis as a way of informing key regulatory decisions. However, its actual use seem to be limited, especially in the area of environmental, health, and safety regulation. Reasons for this seem to be lack of knowledge and experience among decision makers and that established quality objectives prevent the use of this type of analysis and deliberation. We present the results from an experiment designed to investigate choice behavior in a public sector context. Students with different academic majors were asked to act as decision makers. There were two choice situations: one in a municipality deciding on an action plan and one in a government agency having to propose a national limit value. In both settings, the outcome that would pass a benefit-cost test would not achieve a natural state of the environment, hence a social dilemma choice situation. We find that a majority of the respondents prefer outcomes that can be considered environmental “optimum” but that there is a difference depending on academic major. The choice context also influences the response behavior and so does the information about an international standard. The latter increases the likelihood to accept alternatives that imply higher costs

Quantified economic analysis in the work with national risk and capability assessment : methodology and guidance

År 2012 inledde Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ett arbete med att med att utveckla en metodik för nationell riskbedömning. MSB:s arbete har inledningsvis haft ett fokus på riskbedömning. Detta arbete är nu på väg att samordnas med det arbete som redan pågår inom myndigheter med att genomföra av risk- och sårbarhetsanalyser. Därmed har frågan om förmågebedömning och hur brister i systemet kan identifieras fått ett större fokus. VTI har därför fått i uppdrag att undersöka hur samhällsekonomisk analys kan användas som underlag i arbetet. I rapporten beskrivs inledningsvis det arbete som redan pågår på lokal, regional och nationell nivå med att identifiera risker och sårbarheter och vilken information som tas fram i detta arbete. Därefter diskuteras, utifrån exempel i den vetenskapliga litteraturen, hur samhällsekonomisk analysmetodik på olika sätt använts för analyser av risker och krisberedskap. Slutligen beskrivs också, baserat på en vägledning framtagen av Naturvårdsverket, vilka principer som en samhällsekonomisk konsekvensanalys baseras på och vad en sådan ska innehålla. Utifrån dessa bakgrundsbeskrivningar presenteras ett förslag på hur samhällsekonomisk analys kan användas för att strukturera ett problem utifrån de underlag som idag används, med fokus på scenarioanalys. De delar som ingår i detta förslag är: - Scenarioanalys som används för att ta fram en principiell modell som beskriver systemberoenden och vilka förmågor som kan påverka sannolikheten eller konsekvenserna av en händelse. - Förmågebedömning som syftar till att närmare kvantifiera nivån på relevanta förmågor. - GAP-analys som syftar till att identifiera brister i nuvarande system och klarlägga vilka åtgärder som är aktuella att analysera. - Samhällsekonomisk konsekvensanalys av åtgärder enligt etablerad metodik. - Stresstest och utvärdering där den modell som tagits fram i scenarioanalysen kan användas.In 2012 the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) was commissioned by the government to develop and establish a procedure and methodology for national risk assessment in Sweden. In 2013 MSB continued this work and also initiated work to develop a more coherent and reliable process for producing national risk and capability assessments. An assignment was therefore given to VTI where the questions was how economics can be implemented in practice in this more comprehensive work. To provide a basis for discussion, the current system for national risk- and capability assessments undertaken by the public sector is described in the beginning of the report. Next, based on findings in the scientific literature, the report contains a discussion of how economics can be of use in risk assessment and management. Since cost-benefit analysis is the analytical tool used, this overview also contains a short summary on how to perform this type of analysis. Based on this background information a method is proposed on how to analyze a decision problem in this kind of risk context. The method comprises the following logical steps: - Scenario analysis to develop an analytical model of the risk context focusing on a description of the capabilities needed to reduce the probability of and the consequences of a certain hazard. - Capability assessment to quantify the current level of the relevant capabilities. - GAP-analysis to identify if there is a lack of important capabilities and if so, what measures that can address these insufficiencies. - Cost-benefit analysis to evaluate different policy measures to improve the capability. - Stress test and evaluation to test the functioning of the risk management system and the effect of the policy changes made. The analytical model developed in the first step can be used for this purpose

Potential impacts and net benefits of yearly air emission reductions for different abatement options and average ship types in the Baltic Sea Region

Carrots and Sticks at VT

Potential impacts and net benefits of yearly air emission reductions for different abatement options and average ship types in the Baltic Sea Region

Carrots and Sticks at VT

Dieselization in Sweden : blessing or curse?

In this paper we discuss, based on research on the external cost of air pollution, if diesel as a fuel in the transport sector should be encouraged or discouraged in Swedish environmental policy. There are two main reasons for posing this question. The first is the international context where the use of diesel is generally considered to be a bad, due to its negative health effects. The second is the Swedish context with an ambitious vision for a fossil free vehicle fleet in 2030 where the use of diesel produced from forestry residues could be part of the solution. In recent years the use of diesel cars has been encouraged by various policy measures, for example a subsidy based on assessments of emissions for CO2 per kilometer. Is this a policy that should be continued or abandoned? In this paper we focus on the health impacts and our conclusion is that dieselization is more a blessing than a curse. The reason is that Sweden is a sparsely populated country and therefore the health costs of emissions from road transport are low by international standards

Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna : resultat, diskussion, mätning och modellering

I Sverige antogs en ny Luftkvalitetsförordning i juni 2010 (2010:477). Den reglerar vilka ämnen som omfattas av miljökvalitetsnormer för luftkvalitet samt hur detta styrmedel ska tillämpas. Enligt denna förordning ansvarar kommunerna för att kontrollera luftkvaliteten för de flesta miljökvalitetsnormerna, i samverkan eller på egen hand. Dalarnas Luftvårdsförbund samordnar detta arbete i Dalarna och de arbetar nu med att utforma ett nytt program. Ett sådant program ska baseras på den kunskap som finns om luftkvaliteten i samverkansområdet. I denna rapport beskrivs resultaten från den övervakning som skett fram till nu och utifrån detta diskuteras vad ett nytt program för övervakning av luftkvalitet behöver innehålla. I Dalarna är det risk för överskridande av nedre utvärderingströskeln (NUT) för partiklar och kvävedioxid på vissa gator i Borlänge respektive Falun. Det finns även risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (det svenska gränsvärdet för dag och timme) i Falun. Detta innebär att Falun åtminstone måste ha en mätstation för kvävedioxid. Eftersom övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskrids måste denna kompletteras med ytterligare en mätstation alternativt modellering på någon plats i samverkansområdet. För partiklar gäller att NUT överskrids och därmed måste det finnas två mätstationer i samverkansområdet. Risk för överskridande av NUT finns inte för övriga ämnen och därmed kan enklare mätning alternativt modellering användas för dessa. Programmet bör utformas för att både övervaka långsiktiga förändringar och ge underlag för att bedöma om behov finns för genomförande av åtgärder. Detta sker genom fasta mätpunkter som är strategiskt placerade på platser där det kan förmodas vara för länet högsta halter. Om miljökvalitetsnormer eller den övre eller nedre utvärderingströskeln inte överskrids på dessa platser är sannolikheten liten att halter av aktuella föroreningar överskrids på andra platser i länet. Vid dessa mätstationer samlas även information om aktiviteter som bidrar till halter av luftföroreningar för att mätningarna ska kunna användas för att kalibrera modeller för förhållanden i Dalarna. Eftersom Falun och Borlänge är tätorterna med högst halter bör de fasta mätstationer som lagen kräver ska finnas i samverkansområdet placeras där. I Falun måste mätning av kvävedioxid genomföras medan Borlänge har störst problem med partiklar. Det är därför lämpligt att mätning av kvävedioxid sker i Falun (gärna två platser som representerar gatunivå och urban bakgrund) medan mätningar av partiklar på motsvarande sätt sker i Borlänge (gatunivå för PM 10 och urban bakgrund för PM2,5). Givet att annan relevant information som trafikarbete samlas in vid mätpunkterna kommer denna information kunna användas för att både använda och kalibrera modeller. Utöver dessa fasta mätstationer behöver kontroll av luftkvalitet genomföras med jämna mellanrum i andra kommuner i länet. Detta kan ske genom ambulerande mätningar, alternativ modelleringar, på olika platser i länet som utformas utifrån lokala behov. Exempel på sådana lokala behov är att kommunerna bedriver tillsyn och de har exempelvis skyldighet att övervaka betydelsen av småskalig vedeldning för luftkvaliteten. Eftersom detta är en källa med begränsad lokal påverkan är det svårt att fånga dess inverkan genom centralt placerade mätstationer. Det finns även variationer över tid i trafikarbetet som kan leda till förhöjda halter på vissa platser periodvis. Även bidraget från olika industrier kan vara intressant att kartlägga mer i detalj för att ge underlag för arbetet med tillsyn

Dieselization in Sweden : blessing or curse?

In this paper we discuss, based on research on the external cost of air pollution, if diesel as a fuel in the transport sector should be encouraged or discouraged in Swedish environmental policy. There are two main reasons for posing this question. The first is the international context where the use of diesel is generally considered to be a bad, due to its negative health effects. The second is the Swedish context with an ambitious vision for a fossil free vehicle fleet in 2030 where the use of diesel produced from forestry residues could be part of the solution. In recent years the use of diesel cars has been encouraged by various policy measures, for example a subsidy based on assessments of emissions for CO2 per kilometer. Is this a policy that should be continued or abandoned? In this paper we focus on the health impacts and our conclusion is that dieselization is more a blessing than a curse. The reason is that Sweden is a sparsely populated country and therefore the health costs of emissions from road transport are low by international standards

Health impact, does it influence the acceptance for road pricing?

Road traffic makes important contributions to the pollution levels in urban areas. Of the pollutants, particulate matter, makes the greatest contribution to the external cost due to their detrimental impact on human health. Economic policy measures such as road pricing can be used for the regulation of traffic, thereby improving local air quality, but there is often a large resistance towards these types of measures. The purpose of this study has been to investigate if it is likely that the health impact of traffic emissions influences the acceptance for road pricing. In this study we have done a literature survey to explore this issue. The conclusion is that it is unlikely that the health impact influences the acceptance. An important reason is that the public knowledge about this health impact is low and therefore the health risks are underestimated. We have also found that there is a need for deeper investigation into people´s knowledge about traffic emissions and their health impact and how this in turn influences their decisions regarding policy measures, such as road pricing that aims at reducing the health impact. The conclusion is that the best method for this would be a so-called Stated Preference study

Quantified economic analysis in the work with national risk and capability assessment : methodology and guidance

År 2012 inledde Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ett arbete med att med att utveckla en metodik för nationell riskbedömning. MSB:s arbete har inledningsvis haft ett fokus på riskbedömning. Detta arbete är nu på väg att samordnas med det arbete som redan pågår inom myndigheter med att genomföra av risk- och sårbarhetsanalyser. Därmed har frågan om förmågebedömning och hur brister i systemet kan identifieras fått ett större fokus. VTI har därför fått i uppdrag att undersöka hur samhällsekonomisk analys kan användas som underlag i arbetet. I rapporten beskrivs inledningsvis det arbete som redan pågår på lokal, regional och nationell nivå med att identifiera risker och sårbarheter och vilken information som tas fram i detta arbete. Därefter diskuteras, utifrån exempel i den vetenskapliga litteraturen, hur samhällsekonomisk analysmetodik på olika sätt använts för analyser av risker och krisberedskap. Slutligen beskrivs också, baserat på en vägledning framtagen av Naturvårdsverket, vilka principer som en samhällsekonomisk konsekvensanalys baseras på och vad en sådan ska innehålla. Utifrån dessa bakgrundsbeskrivningar presenteras ett förslag på hur samhällsekonomisk analys kan användas för att strukturera ett problem utifrån de underlag som idag används, med fokus på scenarioanalys. De delar som ingår i detta förslag är: - Scenarioanalys som används för att ta fram en principiell modell som beskriver systemberoenden och vilka förmågor som kan påverka sannolikheten eller konsekvenserna av en händelse. - Förmågebedömning som syftar till att närmare kvantifiera nivån på relevanta förmågor. - GAP-analys som syftar till att identifiera brister i nuvarande system och klarlägga vilka åtgärder som är aktuella att analysera. - Samhällsekonomisk konsekvensanalys av åtgärder enligt etablerad metodik. - Stresstest och utvärdering där den modell som tagits fram i scenarioanalysen kan användas.In 2012 the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) was commissioned by the government to develop and establish a procedure and methodology for national risk assessment in Sweden. In 2013 MSB continued this work and also initiated work to develop a more coherent and reliable process for producing national risk and capability assessments. An assignment was therefore given to VTI where the questions was how economics can be implemented in practice in this more comprehensive work. To provide a basis for discussion, the current system for national risk- and capability assessments undertaken by the public sector is described in the beginning of the report. Next, based on findings in the scientific literature, the report contains a discussion of how economics can be of use in risk assessment and management. Since cost-benefit analysis is the analytical tool used, this overview also contains a short summary on how to perform this type of analysis. Based on this background information a method is proposed on how to analyze a decision problem in this kind of risk context. The method comprises the following logical steps: - Scenario analysis to develop an analytical model of the risk context focusing on a description of the capabilities needed to reduce the probability of and the consequences of a certain hazard. - Capability assessment to quantify the current level of the relevant capabilities. - GAP-analysis to identify if there is a lack of important capabilities and if so, what measures that can address these insufficiencies. - Cost-benefit analysis to evaluate different policy measures to improve the capability. - Stress test and evaluation to test the functioning of the risk management system and the effect of the policy changes made. The analytical model developed in the first step can be used for this purpose