Inläggning av PICC-line i två vårdmiljöer : En observationsstudie

SAMMANFATTNING Bakgrund Medelåldern i Sverige ökar, och så även behovet av avancerad hemsjukvård då många är sjuka eller svårt sjuka sista tiden i livet. Tillgång till avancerad hemsjukvård kommer främja palliativa patienters rätt till autonomi, varför en ständig utveckling är nödvändig. Syfte Att observera PICC-lineinläggning i två olika vårdmiljöer i syfte att upptäcka eventuella likheter och skillnader vad gäller vårdmiljön och patientens upplevelser. Metod Strukturerad icke-deltagande observationsstudie med en deskriptiv design. I de fall det var möjligt utfördes kortare intervjuer med patienten efter PICC-lineinläggningens slutförande. Den insamlade datan analyserades kvalitativt. Resultat Båda observationstillfällen resulterade i en lyckad PICC-lineinläggning. När tekniska svårigheter uppstod vid inläggningen, var det i sjukhusmiljö enkelt att tippa sjukhussängen bakåt för att underlätta införandet, medan det var svårare att utföra samma åtgärd i hemmet. Där fick sjuksköterskorna nöja sig med att ta bort kuddar och lägga patienten helt plant i sängen. Patienten som mottog PICC-line på sjukhuset uttryckte missnöje och besvikelse över bristen på assistans från sjuktransporten till sjukhuset, medan patienten i hemmet uttryckte tacksamhet över att inte behöva åka in till sjukhuset för att få en PICC-line. Det fanns ingen skillnad i teknik eller grad av sterilt utförande. Slutsats Båda patienter genomgick en PICC-lineinläggning med lyckat resultat, och inläggningen kunde utföras enligt samma rutin både i hemmet och på sjukhus. Oförutsedda händelser och komplikationer löstes således, men det är värt att notera att förutsättningarna för att lösa dem skiljde sig i patientens hem jämfört med på sjukhus, främst på grund av skillnader i utbud av extramaterial. Medtagandet av ytterligare material så som en extra PICC-line skulle ytterligare eliminera risken för en misslyckad PICC-lineinläggning i hemmet. Tacksamheten över att inte behöva komma in till sjukhuset var överväldigande hos patienten som fick PICC-line i hemmet, vilket går helt i linje med den svenska vårdens strävan att hjälpa patienter uppnå autonomi. Fortsatt forskning och utveckling skulle kunna innebära att PICC-line inläggning i hemmet kan erbjudas även till patienter som är svårt sjuka men som ännu inte trätt in i ett palliativt skede. Nyckelord PICC-line, hemsjukvård, palliativ vård, autonomi ABSTRACT Background The average age of Swedish people is rising, and so is the need for advance health care since a lot of people are poorly or very poorly during the last period of their lives. Access to advanced health care will support dying patients right to autonomy. Therefore it is necessary to constantly develop this area. Aim To observe PICC-line insertion in two different environments of care with the aim to discover any possible similarities or differences with regards to the environment of care and experiences of the patient. Method Structured Non-Participant Observational study with a descriptive design. When possible, short interviews were conducted with the patient after the PICC-lineinsertion. The collected data was analysed qualitatively. Results Both observations resulted in a successful PICC-lineinsertion. When technical difficulties occurred during the insertion, it was easy to tip the hospital bed backwards to make the insertion easier, while it was more difficult to perform the same action in the home environment. There the possible measures were reduced to removing pillows and placing the patient completely flat on the bed. The patient who received a PICC-line in the hospital expressed discontent and disappointment over the lack of assistance during the transport to the hospital, while the patient in the home expressed gratitude over not having to go to the hospital to have the PICC-line inserted. Conclusion Both patients went through a PICC-lineinsertion with a successful result, and the insertion could be performed according to the same routine both in the home and the hospital. Unforeseen events and complications were solved, but it’s worth noting that the conditions for solving them differs between the home and hospital environment, mainly due to differences in availability to extra material. To bring extra material, such as an extra PICC- line, would further eliminate risks of an unsuccessful PICC-lineinsertion in the home. The gratitude shown towards not having to come in to the hospital was overwhelming from the patient who received a PICC-line in the home, something that resonates well with the swedish health care systems desire to help patients uphold their autonomy. Continued research and development could mean that PICC-lineinsertion in the home can also be offered to patients who are very sick but have not yet entered the palliative phase. Keywords PICC-line, home care, palliative care, autonomy

Inläggning av PICC-line i två vårdmiljöer : En observationsstudie

SAMMANFATTNING Bakgrund Medelåldern i Sverige ökar, och så även behovet av avancerad hemsjukvård då många är sjuka eller svårt sjuka sista tiden i livet. Tillgång till avancerad hemsjukvård kommer främja palliativa patienters rätt till autonomi, varför en ständig utveckling är nödvändig. Syfte Att observera PICC-lineinläggning i två olika vårdmiljöer i syfte att upptäcka eventuella likheter och skillnader vad gäller vårdmiljön och patientens upplevelser. Metod Strukturerad icke-deltagande observationsstudie med en deskriptiv design. I de fall det var möjligt utfördes kortare intervjuer med patienten efter PICC-lineinläggningens slutförande. Den insamlade datan analyserades kvalitativt. Resultat Båda observationstillfällen resulterade i en lyckad PICC-lineinläggning. När tekniska svårigheter uppstod vid inläggningen, var det i sjukhusmiljö enkelt att tippa sjukhussängen bakåt för att underlätta införandet, medan det var svårare att utföra samma åtgärd i hemmet. Där fick sjuksköterskorna nöja sig med att ta bort kuddar och lägga patienten helt plant i sängen. Patienten som mottog PICC-line på sjukhuset uttryckte missnöje och besvikelse över bristen på assistans från sjuktransporten till sjukhuset, medan patienten i hemmet uttryckte tacksamhet över att inte behöva åka in till sjukhuset för att få en PICC-line. Det fanns ingen skillnad i teknik eller grad av sterilt utförande. Slutsats Båda patienter genomgick en PICC-lineinläggning med lyckat resultat, och inläggningen kunde utföras enligt samma rutin både i hemmet och på sjukhus. Oförutsedda händelser och komplikationer löstes således, men det är värt att notera att förutsättningarna för att lösa dem skiljde sig i patientens hem jämfört med på sjukhus, främst på grund av skillnader i utbud av extramaterial. Medtagandet av ytterligare material så som en extra PICC-line skulle ytterligare eliminera risken för en misslyckad PICC-lineinläggning i hemmet. Tacksamheten över att inte behöva komma in till sjukhuset var överväldigande hos patienten som fick PICC-line i hemmet, vilket går helt i linje med den svenska vårdens strävan att hjälpa patienter uppnå autonomi. Fortsatt forskning och utveckling skulle kunna innebära att PICC-line inläggning i hemmet kan erbjudas även till patienter som är svårt sjuka men som ännu inte trätt in i ett palliativt skede. Nyckelord PICC-line, hemsjukvård, palliativ vård, autonomi ABSTRACT Background The average age of Swedish people is rising, and so is the need for advance health care since a lot of people are poorly or very poorly during the last period of their lives. Access to advanced health care will support dying patients right to autonomy. Therefore it is necessary to constantly develop this area. Aim To observe PICC-line insertion in two different environments of care with the aim to discover any possible similarities or differences with regards to the environment of care and experiences of the patient. Method Structured Non-Participant Observational study with a descriptive design. When possible, short interviews were conducted with the patient after the PICC-lineinsertion. The collected data was analysed qualitatively. Results Both observations resulted in a successful PICC-lineinsertion. When technical difficulties occurred during the insertion, it was easy to tip the hospital bed backwards to make the insertion easier, while it was more difficult to perform the same action in the home environment. There the possible measures were reduced to removing pillows and placing the patient completely flat on the bed. The patient who received a PICC-line in the hospital expressed discontent and disappointment over the lack of assistance during the transport to the hospital, while the patient in the home expressed gratitude over not having to go to the hospital to have the PICC-line inserted. Conclusion Both patients went through a PICC-lineinsertion with a successful result, and the insertion could be performed according to the same routine both in the home and the hospital. Unforeseen events and complications were solved, but it’s worth noting that the conditions for solving them differs between the home and hospital environment, mainly due to differences in availability to extra material. To bring extra material, such as an extra PICC- line, would further eliminate risks of an unsuccessful PICC-lineinsertion in the home. The gratitude shown towards not having to come in to the hospital was overwhelming from the patient who received a PICC-line in the home, something that resonates well with the swedish health care systems desire to help patients uphold their autonomy. Continued research and development could mean that PICC-lineinsertion in the home can also be offered to patients who are very sick but have not yet entered the palliative phase. Keywords PICC-line, home care, palliative care, autonomy

Inläggning av PICC-line i två vårdmiljöer : En observationsstudie

SAMMANFATTNING Bakgrund Medelåldern i Sverige ökar, och så även behovet av avancerad hemsjukvård då många är sjuka eller svårt sjuka sista tiden i livet. Tillgång till avancerad hemsjukvård kommer främja palliativa patienters rätt till autonomi, varför en ständig utveckling är nödvändig. Syfte Att observera PICC-lineinläggning i två olika vårdmiljöer i syfte att upptäcka eventuella likheter och skillnader vad gäller vårdmiljön och patientens upplevelser. Metod Strukturerad icke-deltagande observationsstudie med en deskriptiv design. I de fall det var möjligt utfördes kortare intervjuer med patienten efter PICC-lineinläggningens slutförande. Den insamlade datan analyserades kvalitativt. Resultat Båda observationstillfällen resulterade i en lyckad PICC-lineinläggning. När tekniska svårigheter uppstod vid inläggningen, var det i sjukhusmiljö enkelt att tippa sjukhussängen bakåt för att underlätta införandet, medan det var svårare att utföra samma åtgärd i hemmet. Där fick sjuksköterskorna nöja sig med att ta bort kuddar och lägga patienten helt plant i sängen. Patienten som mottog PICC-line på sjukhuset uttryckte missnöje och besvikelse över bristen på assistans från sjuktransporten till sjukhuset, medan patienten i hemmet uttryckte tacksamhet över att inte behöva åka in till sjukhuset för att få en PICC-line. Det fanns ingen skillnad i teknik eller grad av sterilt utförande. Slutsats Båda patienter genomgick en PICC-lineinläggning med lyckat resultat, och inläggningen kunde utföras enligt samma rutin både i hemmet och på sjukhus. Oförutsedda händelser och komplikationer löstes således, men det är värt att notera att förutsättningarna för att lösa dem skiljde sig i patientens hem jämfört med på sjukhus, främst på grund av skillnader i utbud av extramaterial. Medtagandet av ytterligare material så som en extra PICC-line skulle ytterligare eliminera risken för en misslyckad PICC-lineinläggning i hemmet. Tacksamheten över att inte behöva komma in till sjukhuset var överväldigande hos patienten som fick PICC-line i hemmet, vilket går helt i linje med den svenska vårdens strävan att hjälpa patienter uppnå autonomi. Fortsatt forskning och utveckling skulle kunna innebära att PICC-line inläggning i hemmet kan erbjudas även till patienter som är svårt sjuka men som ännu inte trätt in i ett palliativt skede. Nyckelord PICC-line, hemsjukvård, palliativ vård, autonomi ABSTRACT Background The average age of Swedish people is rising, and so is the need for advance health care since a lot of people are poorly or very poorly during the last period of their lives. Access to advanced health care will support dying patients right to autonomy. Therefore it is necessary to constantly develop this area. Aim To observe PICC-line insertion in two different environments of care with the aim to discover any possible similarities or differences with regards to the environment of care and experiences of the patient. Method Structured Non-Participant Observational study with a descriptive design. When possible, short interviews were conducted with the patient after the PICC-lineinsertion. The collected data was analysed qualitatively. Results Both observations resulted in a successful PICC-lineinsertion. When technical difficulties occurred during the insertion, it was easy to tip the hospital bed backwards to make the insertion easier, while it was more difficult to perform the same action in the home environment. There the possible measures were reduced to removing pillows and placing the patient completely flat on the bed. The patient who received a PICC-line in the hospital expressed discontent and disappointment over the lack of assistance during the transport to the hospital, while the patient in the home expressed gratitude over not having to go to the hospital to have the PICC-line inserted. Conclusion Both patients went through a PICC-lineinsertion with a successful result, and the insertion could be performed according to the same routine both in the home and the hospital. Unforeseen events and complications were solved, but it’s worth noting that the conditions for solving them differs between the home and hospital environment, mainly due to differences in availability to extra material. To bring extra material, such as an extra PICC- line, would further eliminate risks of an unsuccessful PICC-lineinsertion in the home. The gratitude shown towards not having to come in to the hospital was overwhelming from the patient who received a PICC-line in the home, something that resonates well with the swedish health care systems desire to help patients uphold their autonomy. Continued research and development could mean that PICC-lineinsertion in the home can also be offered to patients who are very sick but have not yet entered the palliative phase. Keywords PICC-line, home care, palliative care, autonomy

Oral health and oral care in patients in a surgical context : A quantitative study comparing patients' and nurses' assessments

  Aims To investigate fundamental care delivery regarding oral care in a surgical context, and to compare patients' self-reported oral health with registered nurse assessments. Design A descriptive and comparative study, with a consecutive selection. Methods A patient oral health rating tool, including questions about performed oral care, was distributed to patients (n = 50), at four surgical wards in Sweden. The response rate was 72%. Oral health status was assessed by a registered nurse using the Revised Oral Assessment Guide (ROAG), and a comparison between patient and registered nurse assessment was performed by calculating Cohen's kappa coefficient and percentage agreement. Results Patients (38%) reported severe oral symptoms, mostly dry lips and not an adequate amount of saliva, and 80% were not offered help with oral care. ROAG assessments revealed that 74% had problems with oral health. Almost half of the patients (48%) needed assistance with oral care but only 10% received help. Registered nurses assessed the patient's oral health as worse than the patient's self-assessment did. Conclusion There are deficiencies in fundamental care delivery regarding oral care in a surgical care context. Oral health assessments need to be performed by registered nurses. Routines for systematic oral assessments and for oral care need to be implemented by nurse managers to ensure that patients' fundamental care needs are fulfilled. Implications for the Profession and Patient Care Oral health assessments need to be performed regularly by registered nurses since it is insufficient that patients self-assess their oral health. Nurse managers need to provide and implement routines for nurse assessments and oral care in surgical care contexts. Impact There are deficiencies in patients' oral health and oral care, and registered nurses need to perform oral health assessments. Nurse managers need to implement routines for registered nurse assessments and oral care. Patient Contribution Patients admitted to a surgical ward were included in the study after being screened for inclusion criteria. After participants signed informed consent, they filled in a questionnaire about oral health and oral care, and a registered nurse performed an oral health assessment. Reporting Method This study was carried out according to the STROBE checklist

Identification of a Neuronal Receptor Controlling Anaphylaxis

Allergic reactions can in severe cases induce a state of circulatory shock referred to as anaphylaxis. Histamine, the primary mediator of this condition, is released from immune cells, and, therefore, anaphylaxis has so far been considered an immune system disorder. However, we here show that the glutamatergic receptor mGluR7, expressed on a subpopulation of both peripheral and spinal cord neurons, controls histamine-induced communication through calcium-dependent autoinhibition with implications for anaphylaxis. Genetic ablation of mGluR7, and thus altered regulation of histamine-sensing neurons, caused an anaphylaxis-like state in mGluR7(-/-) mice, which could be reversed by antagonizing signaling between neurons and mast cells but not by antagonizing a central itch pathway. Our findings demonstrate the vital role of nervous system control by mGluR7 in anaphylaxis and open up possibilities for preventive strategies for this life-threatening condition