A validated disease specific prediction equation for resting metabolic rate in underweight patients with COPD

Malnutrition is a serious condition in chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Successful dietary intervention calls for calculations of resting metabolic rate (RMR). One disease-specific prediction equation for RMR exists based on mainly male patients. To construct a disease-specific equation for RMR based on measurements in underweight or weight-losing women and men with COPD, RMR was measured by indirect calorimetry in 30 women and 11 men with a diagnosis of COPD and body mass index <21 kg/m2. The following variables, possibly influencing RMR were measured: length, weight, middle upper arm circumference, triceps skinfold, body composition by dual energy x-ray absorptiometry and bioelectrical impedance, lung function, and markers of inflammation. Relations between RMR and measured variables were studied using univariate analysis according to Pearson. Gender and variables that were associated with RMR with a P value <0.15 were included in a forward multiple regression analysis. The best-fit multiple regression equation included only fat-free mass (FFM): RMR (kJ/day) = 1856 + 76.0 FFM (kg). To conclude, FFM is the dominating factor influencing RMR. The developed equation can be used for prediction of RMR in underweight COPD patients

Ny modell för utveckling inom svensk potatisproduktion

Syftet med projektet var att få till stånd en regional Erfa-DDU-grupp i Västskåne där Erfa står för erfarenhetsutbyte och DDU står för DeltagarDrivenUtveckling. Syftet med sådana grupper är att effektivisera svensk potatisodling genom att öka kopplingen mellan forskning, utveckling, odling och rådgivning. Målen formulerades som fem punkter innefattande långsiktighet, gemenskap,förbättrad kontroll över informationsflöden, ökad självtillit, ökad grad av tillämpning, vidareutveckling och/eller bortsållning av ny teknik, ökad effekt av allmänrådgivning och massinformation. Ett antal mätbara indikatorer formulerades för att följa upp målen. En grupp med industripotatisodlare har arbetat inom ramen för detta projekt under 2013 och 2014. Träffarna har följt faserna för kontinuerligt lärande med återkommande cykler av sök-, planerings-, genomförande och utvärderingsfaser. Enkla odlarexperiment genomfördes i 15 fält (rörande K-gödsling, djupluckring, radmyllning och mellangrödor). Därtill provades markfuktssensorer och en prognosmodell för bevattningsbehov samt bladskaftsanalys för att skapa en tidsserie av N- och K-innehållet i bladsaften. Resultat från odlarexperiment har tillsammans med ”vanliga” erfarenheter från årets odling legat till grund för dialog inom gruppen vid årets sista träff. I en utvärdering uppgav deltagarna att de i medeltal hade funnit 2,8 åtgärder/gård som de provat och 2,9 som de börjat reflektera över sedan de gick med i Erfa-DDU – alltså sammanlagt 5,7 åtgärder per gård. Av åtgärderna klassades 51 % som en åtgärd som säkert eller troligen skulle komma att tillämpas fortsättningsvis eller inom några år, 31 % behövde utvärderas mera, 9 % utvecklas mera och 9 % klassades som ”åtgärden är inte intressant för mig”. Andelen deltagare som provade något nytt var 80 % och ökade från 2013 till 2014. Det deltagarna värdesatte mest i projektet var: utbyte av erfarenheter; hjälp att utvärdera experiment; utbyte med Hushållningssällskapet, Lyckeby Starch och SLU; att det görs något i fält med följande återkoppling; att hela biten är med från teori till praktik; att få reda på om ny teknik (t ex om markfuktsmätning etc.); erfarenhetsutbyte på detaljnivå; att få materialet i skrift: både odlingsjournaler och experimentresultat; att ge forskare möjlighet att vara med ibland: inte bara för att dela med sig av sin kunskap utan även för att få möjlighet att vara med i gruppdialogen kring sitt intresseområde. Flera punkter i deltagarnas listning av vad som var de viktigaste komponenterna i arbetssättet pekar på att arbetssättet gett en ökad känsla av kontroll över informationsflödet. Erfa-DDU-verksamheten tycks genom sin metodologi med en kombination av teori och praktiska enkla odlarexperiment på deltagarnas villkor, ha verkat i önskad riktning dvs. stimulerat till att öka graden av tillämpning, sållat bort förslag som inte var relevanta för det enskilda företaget samt stimulerat till vidareutveckling av idéer. Projektets mål har i huvudsak uppnåtts och det finns ett intresse bland deltagarna att fortsätta verksamheten. Vi hoppas att Erfa-DDU som arbetsätt i framtiden ska ses som en naturlig plattform för kontinuerlig kunskapsutveckling kring potatisodling. Om detta ska bli möjligt krävs en hållbar finansiering - finansering genom odlaravgifter är inte tillräcklig. Projektet är kopplat till det större SLF-finansierade forskningsprojektet BoT-A (Biologi och Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling – Aktörssamverkan – för hållbar kunskapsutveckling). Lyckeby Starch har varit föregångare genom att våga satsa på det nya arbetssättet och har haft fem Erfa-DDU-grupper igång sedan 2009-2010. Hela verksamheten kommer att utvärderas ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv av SLU’s nya kompetenscentrum för rådgivning (KCR) i Skara

The role of bacteria in lactational mastitis and some considerations of the use of antibiotic treatment

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The role of bacterial pathogens in lactational mastitis remains unclear. The objective of this study was to compare bacterial species in breast milk of women with mastitis and of healthy breast milk donors and to evaluate the use of antibiotic therapy, the symptoms of mastitis, number of health care contacts, occurrence of breast abscess, damaged nipples and recurrent symptoms in relation to bacterial counts.</p> <p>Methods</p> <p>In this descriptive study, breast milk from 192 women with mastitis (referred to as cases) and 466 breast milk donors (referred to as controls) was examined bacteriologically and compared using analytical statistics. Statistical analyses were also carried out to test for relationships between bacteriological content and clinical symptoms as measured on scales, prescription of antibiotics, the number of care contacts, occurrence of breast abscess and recurring symptoms.</p> <p>Results</p> <p>Five main bacterial species were found in both cases and controls: coagulase negative staphylococci (CNS), viridans streptococci, <it>Staphylococcus aureus </it>(<it>S. aureus</it>), Group B streptococci (GBS) and <it>Enterococcus faecalis</it>. More women with mastitis had <it>S. aureus </it>and GBS in their breast milk than those without symptoms, although 31% of healthy women harboured <it>S. aureus </it>and 10% had GBS. There were no significant correlations between bacterial counts and the symptoms of mastitis as measured on scales. There were no differences in bacterial counts between those prescribed and not prescribed antibiotics or those with and without breast abscess. GBS in breast milk was associated with increased health care contacts (p = 0.02). Women with ≥ 10⁷cfu/L CNS or viridans streptococci in their breast milk had increased odds for damaged nipples (p = 0.003).</p> <p>Conclusion</p> <p>Many healthy breastfeeding women have potentially pathogenic bacteria in their breast milk. Increasing bacterial counts did not affect the clinical manifestation of mastitis; thus bacterial counts in breast milk may be of limited value in the decision to treat with antibiotics as results from bacterial culture of breast milk may be difficult to interpret. These results suggest that the division of mastitis into infective or non-infective forms may not be practically feasible. Daily follow-up to measure the subsidence of symptoms can help detect those in need of antibiotics.</p

Meat Consumption and Cancer Risk

The authors review the key studies on the association between meat intake and cancer risk, including a new prospective cohort study by Amanda Cross and colleagues published inPLoS Medicine

Parents' experiences of an abnormal ultrasound examination - vacillating between emotional confusion and sense of reality

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>An ultrasound examination is an important confirmation of the pregnancy and is accepted without reflection to any prenatal diagnostic aspects. An abnormal finding often comes unexpectedly and is a shock for the parents. The aim was to generate a theoretical understanding of parents' experiences of the situation when their fetus is found to have an abnormality at a routine ultrasound examination.</p> <p>Methods</p> <p>Sixteen parents, mothers and fathers, whose fetus had been diagnosed with an abnormality during an ultrasound scan in the second or third trimester, were interviewed. The study employed a grounded theory approach.</p> <p>Results</p> <p>The core category <it>vacillating between the emotional confusion and sense of reality </it>is related to the main concern <it>assessment of the diagnosis impact on the well-being of the fetus</it>. Two other categories <it>Entering uncertainty </it>and <it>Involved in an ongoing change and adaptation </it>have each five sub-categories.</p> <p>Conclusions</p> <p>Parents are aware of that ultrasound examination is a tool for identifying abnormalities prenatally. The information about the abnormality initially results in broken expectations and anxiety. Parents become involved in ongoing change and adaptation. They need information about the ultrasound findings and the treatment without prolonged delay and in a suitable environment. The examiner who performs the ultrasound examination must be aware of how anxiety can be intensified by environmental factors. All parents should to be offered a professional person to give them <it>s</it>upport as a part of the routine management of this situation.</p