Läsk- och energidryckskonsumtion - En jämförande studie om gymnasieungdomar i två olika socioekonomiska områden i Göteborg

Ojämlikhet i hälsa existerar i hela världen och förekommer mellan olika grupper i samhället. I Göteborg förekommer variationer mellan olika geografiska områden där grupper med lägre utbildning och inkomst har mindre hälsosamma matvanor i jämförelse med grupper som har högre utbildning och inkomst. Konsumtionen av läsk och energidryck är stor bland ungdomar och ett högt intag av drycker med tillsatt socker konsumeras mest hos ungdomar till föräldrar med låg utbildningsnivå. Syftet med denna studie är att jämföra intaget av läsk och energidryck bland ungdomar på två gymnasieskolor i olika socioekonomiska områden i Göteborg. Enkäter delades ut på en skola i Angered och en i Göteborgs centrum och totalt 173 ungdomar inkluderades i studien. En kvantitativ analys utfördes med utgångspunkt i att jämföra de olika skolorna. Resultatet visar att ungdomarna från Angeredskolan oftare dricker läsk och energidryck jämfört med ungdomarna från centrumskolan. Centrumskolans ungdomar intar däremot en större mängd läsk vid ett och samma tillfälle och energidryck intas i större mängd hos ungdomarna från Angeredskolan. Under skoltid konsumerar ungdomarna från Angeredskolan mer läsk och energidryck till skillnad från ungdomarna från centrumskolan. Största skillnaderna till varför ungdomarna dricker läsk på de olika skolorna är för att ungdomarna på centrumskolan unnar sig, medan ungdomarna på Angeredskolan dricker läsk för att det ses som en vana eller för att deras kompisar dricker det. Sammanfattningsvis visar resultatet på att ungdomarna från familjer med lägre socioekonomisk status (SES) konsumerar mer läsk och energidryck jämfört ungdomarna från familjer med högre SES

Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2020 : Klimat och luft i fokus

Sverige har ambitiösa klimatåtaganden där regeringen uttalat att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Riksdagen har antagit ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige för att vara med i omställningen och begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet. Under 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med nya klimatmål. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det innebär att utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser ska ha minskat med minst 85 procent senast år 2045 jämfört med utsläppen år 1990. Naturvårdsverket visar vägen mot klimatmålen Naturvårdsverket ansvarar för uppföljningen av Sveriges nationellt fastställda klimatmål. Årets rapport innehåller fördjupade analyser av trender i den svenska klimatomställningen för Sveriges utsläpp och nettoupptag av växthusgaser och ger en övergripande bild av hur vi befinner oss på vägen mot Sveriges klimatmål. Rapporten innehåller ett särskilt fokuskapitel som beskriver möjligheter med att integrera åtgärdsstrategier i luft- och klimatarbetet. Sveriges utsläpp av växthusgaser minskar för långsamt Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser var 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2019, vilket motsvarar en minskning om 2,4 procent jämfört med 2018. För att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045 krävs en genomsnittlig minskningstakt om 6–10 procent per år från 2019. Det senaste årets utsläppsminskning beror främst på minskade utsläpp inom industrisektorn och el- och fjärrvärmesektorn. Inom industrin har utsläppen framför allt minskat på grund av planerade underhållsstopp på raffinaderier och minskad produktion inom mineralindustrin. Minskade utsläpp syns i de flesta sektorerna, förutom jordbrukssektorn och arbetsmaskiner där utsläppen har ökat jämfört med föregående år