Late effects of low blood lead concentrations in children on school performance and cognitive functions.

Although it is known that lead is a neurotoxin that negatively impacts cognitive functions at low blood concentrations (B-Pb), little is known about the impact of early exposure on later cognitive functions

Kadmiumhalter i blod och urin hos skånska kvinnor 2010 - med jämförelser bakåt till 1999/2000

Kadmiumhalter i blod (median 0,28 μg/L) och urin (0,25 μg/g; U-Cd kreatinin) samt bly (15 μg/L) och kvicksilver (1,0 μg/L) i blod bestämdes 2010 hos 128 skånska kvinnor (50-59 år). Jämfört med kvinnor i samma område och åldersklass, som undersökts 1999-2000 och 2007, förefaller det ha skett en sänkning av kadmiumnivåerna i både urin och blod. Det fanns ett signifikant samband mellan α 1-miroglobulin i urin och kadmium i urin och blod, vilket skulle kunna tolkas som en lätt påverkan på proximala njurtubuli. Oavsett detta är kadmiumexponeringen på en nivå som sannolikt innebär effekter på bentätheten. Kadmiumexponering hos äldre kvinnor bör därför biomonitoreras kontinuerligt

Bly, kadmium och kvicksilver i blod hos skånska barn 2009-2011 - med jämförelser bakåt till 1978

Metallhalter har analyserats i blodprover som tagits 2009 och 2011 från 124 respektive 93 barn (7-8 år) från Landskrona. Halten (geometriska medelvärden) av bly var 2009 13,2 och 2011 11,1 (max 59) μg/L, kadmium 2009 0,10 och 2011 0,10 (max 0,34) μg/L och kvicksilver 2009 0,51 och 2011 0,57 (max 8,2) μg/L. Vi har en helt unik tidsserie av metallhalter i blod hos barn i Landskrona (och Trelleborg). Blyhalten har sjunkit ca sex gånger sedan 1978 och kvicksilver ca två gånger sedan 1990, medan kadmium är väsentligen oförändrat sedan 1986. Jämfört med andra delar av Europa är halten av bly är ungefär lika hög, men på en nivå som kan ge effekter på kognitiva funktioner. Halten av kadmium är låg i jämförelse, men ändå på en nivå som kan tänkas leda till toxiska effekter på lång sikt. Kvicksilverhalten är jämförelsevis hög, men inte på en nivå som kan förväntas ge toxiska effekter. Fortsatt uppföljning av metallhalterna hos barn i Landskrona rekommenderas

Katalysatorelement (platina, palladium och rodium) i blod hos unga kvinnor i Skåne samt Norr- och Västerbotten : Slutrapport för projekt 215 0402 inom Nationella Miljöövervakningen

De tre "katalysator-elementen" platina (Pt), palladium (Pd) och rodium (Rh), som emitteras från katalysatorer i bilarnas avgassystem, har undersökts i blodprover från 100 unga (20-29 år) kvinnor från Norr- ochVästerbotten (2004) och Skåne (2006-2007). Proverna har analyserats med mycket känslig och specifik, högupplösande induktivt kopplad plasma massspektrometri (HR-ICP-MS). Vi fann att genomsnittlig halt av Pt i blod (B-Pt) var 1-2 (högsta värde: 5) ng/L. B-Pd var i genomsnitt <10 (högsta värde: 33) ng/L; om mätvärden under den formella detektionsgränsen beaktas var genomsnittet 7 ng/L. B-Rh var i genomsnitt <5 (samtliga värden <5) ng/L; om värden under den formella detektionsgränsen beaktades, var genomsnittet 1 ng/L. Kvinnorna i Norr- och Västerbotten hade högre B-Pt och B-Pd (men inte B-Rh) än de i Skåne. Det skulle kunna bero på en skillnad i exponering (från emissioner från katalysatorer, miljön eller tandvårdsmaterial), eller på att exponeringen sjunkit mellan 2004 och 2006-2007. Dock måste stor reservation knytas till sådana slutsatser. Det är mer troligt att det beror på att proverna togs i olika rör. Det kan alltså föreligga en viss kontaminering i rören som användes 2004. Vidare - hade emission från bilars katalysatorer varit en viktig exponeringskälla, borde halten vara högre i det biltäta Skåne jämfört med Norr- och Västerbotten. Det fanns ingen säker effekt av ålder, och ingen effekt av rökvanor. Det finns inga skäl att tro att halterna av Pt, Pd eller Rh skulle innebära hälsorisk för kvinnorna. Dessa halter är mycket lägre än vad som tidigare rapporterats. Detta beror säkerligen på att den använda provtagnings- och analysmetodiken varit mycket känsligare. Vi har alltså anledning hävda, att tidigare studier starkt övervärderat halterna. Detta visar vikten av att använda adekvat analysmetodik. Det finns anledning att med tillräckligt känslig metodik följa upp halterna i olika geografiska områden, och att följa utvecklingen över tid, eftersom miljökontamineringen kan förväntas variera och öka

Kadmium, bly och kvicksilver i blod samt kadmium och bly i urin hos unga och medelålders kvinnor i Skåne samt Norr- och Västerbotten : Slutrapport för projekt 215 0404 inom Nationella Miljöövervakningen

Sammanlagt 501 kvinnor i åldrarna 20-35 år (unga) och 50-60 år (medelålders) från Skåne (2006-07) samt Norr- och Västerbotten (2004) undersöktes med avseende på exponering för de toxiska metallerna kadmium (Cd), bly (Pb) och kvicksilver (Hg). Exponeringen bedömdes genom analys av halter i blod (B) och urin (U). 258 kvinnor som aldrig rökt hade signifikant lägre B-Cd (P<0,001) och U-Cd (P<0,001) än de som någonsin rökt. Medelålders kvinnor hade signifikant högre B-Cd (P<0,001)och U-Cd (P<0,001) än de unga. B-Cd var högre hos kvinnorna i Skåne än i Norr- och Västerbotten, både bland de unga (median 0,20 mot 0,16 μg/L) och medelålders (0,36 mot 0,27 μg/L) kvinnorna. Bland icke-rökare var skillnaden signifikant (unga: 0,17 mot0,14; medelålders: 0,31 mot0,23 μg/L; P=0,001). U-Cd var också högre i Skåne och Norr- och Västerbotten (unga: 0,13 mot 0,11 μg/L; medelålders: 0,27 mot 0,22 μg/L; densitets-justerade värden). Skillnaden var signifikant bland icke-rökare (unga: 0,12 mot 0,10; medelålders: 0,20 mot 0,19 μg/L; P=0,019). Vid jämförelse med mätningar av 1999 hade de medelålders kvinnorna i Skåne inte sjunkit signifikant i B-Cd och U-Cd. Vid jämförelse med undersökningar av kvinnor i Norr- och Västerbotten 1990-99 hade Cd i erytrocyter inte heller sjunkit. Vad gäller B-Cd hos unga kvinnor hade ingen förändring skett i jämförelse med mätningar 2003-04 Västerbotten, antagligen inte heller i Skåne 2002-03. Det förefaller således som om exponeringen för Cd i den känsligaste delen av populationen inte visat någon gynnsam utveckling. Detta är betänkligt, eftersom de Cd-nivåer som uppmättes hos de medelålders kvinnorna i tidigare studier har visats ge risk för sub-kliniska, toxiska effekter på njurar och skelett. Medelålders kvinnor hade signifikant högre B-Pb (P<0,001) och U-Pb (P<0,001) än de unga. B-Pb var inte signifikant beroende av rökvanor, medan U-Pb var högre hos rökare. B-Pb skiljde sig mellan de medelålders kvinnorna i Skåne samt Norr- och Västerbotten (19 mot 15 μg/L; P=0,013), men inte mellan de unga kvinnorna (9,7 mot 10 μg/L). Även för U-Pb hade de medelålders kvinnorna i Skåne högre värden än de i Västerbotten (0,94 mot 0,83 μg/L; P=0,008), medan U-Pb inte skiljde sig signifikant för de unga kvinnorna (0,67 mot 0,62 μg/L). Vid jämförelse med mätningar av 1999 hade de medelålders kvinnorna i Skåne sjunkit signifikant i B-Pb och U-Pb. Vid jämförelse med undersökningar av kvinnor i Norr- och Västerbotten 1990-99 hade Pb i erytrocyter sjunkit. B-Pb hos unga kvinnor hade inte tydligt sjunkit jämfört med mätningar hos gravida i Skåne 2002-03 och Västerbotten 2003-04. Endast enstaka av de B-Pb som uppmättes hos kvinnorna har i tidigare studier visats ge risk för sub-kliniska, toxiska effekter på foster och blodtryck. Dessutom är, som sagt, exponeringen på väg nedåt. B-Hg var högre hos äldre än hos yngre (P<0,001). B-Hg skiljde sig inte signifikant mellan medelålders kvinnor i Skåne samt Norr- och Västerbotten (1,4 mot 1,5 μg/L), men unga kvinnor i Skåne hade signifikant lägre nivåer än de i Norr- och Västerbotten (0,54 mot 0,78 μg/L; P=0,006). Vid jämförelse med mätningar av 1990-90 synes kvinnorna i Norr- och Västerbotten inte ha sjunkit i Hg i erytrocyter, även om jämförelsen inte är lika säker som för Cd och Pb. Vid jämförelse av B-Hg hos unga kvinnor hade inte heller någon tydlig förändring skett i jämförelse med mätningar 2002-04 hos gravida i Skåne och Västerbotten. De B-Hg som uppmättes hos kvinnorna ligger under de som i tidigare studier visats ge risk för sub-kliniska, toxiska effekter på foster samt hjärtinfarkt. De aktuella resultaten bör ligga till grund för fortsatt uppföljning av förändringar över tid av exponering för toxiska metaller; särskilt viktigt är det att hålla Cd-exponeringen under övervakning. Resultaten kommer också att utgöra en del i den geografiska kartläggning, med samma metodik, av exponering i Europa och vissa andra delar av världen, som ingår i EU-projektet PHIME (Public health impact of long-term, low-level mixed elemen exposure in susceptible population strata), vilket koordineras från Lunds och Umeå Universitet

HEART-score can be simplified without loss of discriminatory power in patients with chest pain : Introducing the HET-score

Background The History, Electrocardiogram (ECG), Age, Risk factors and Troponin, (HEART) score is useful for early risk stratification in chest pain patients. The aim was to validate previous findings that a simplified score using history, ECG and troponin (HET-score) has similar ability to stratify risk. Methods Patients presenting with chest pain with duration of ≥10 min and an onset of last episode ≤12 h but without ST-segment elevation on ECG at 6 emergency departments were eligible for inclusion. The HEART-score and the simplified HET-score were calculated. The endpoint was a composite of myocardial infarction (MI) as index diagnosis, readmission due to new MI or death within 30 days. Results HEART-score identified 32% as low risk (0-2p), 47% as intermediate risk (3-5p), and 20% as high risk (6-10p) patients. The endpoint occurred in 0.5%, 7.3% and 35.7%, respectively. HET-score identified 39%, 42% and 19% as low- (0p), intermediate- (1-2p) and high-risk (3-6p) patients, with the endpoint occurring in 0.6%, 6.2% and 43.2%, respectively. When all variables included in the HEART-score were included in a multivariable logistic regression analysis, only History (OR, CI [95%]): 2.97(2.16–4.09), ECG (1.61[1.14–2.28]) and troponin level (5.21[3.91–6.95]) were significantly associated with cardiovascular events. When HEART- and HET-score were compared in a ROC-analysis, HET-score had a significantly larger AUC (0.887 vs 0.853, p < 0.001). Conclusions Compared with HEART-score, HET-score is simpler and appears to have similar ability to discriminate between chest pain patients with and without cardiovascular event

A regional comparison of children’s blood cadmium, lead, and mercury in rural, urban and industrial areas of six European countries, and China, Ecuador, and Morocco

Objectives The authors aimed to evaluate whether blood cadmium (B-Cd), lead (B-Pb) and mercury (B-Hg) in children differ regionally in 9 countries, and to identify factors correlating with exposure. Material and Methods The authors performed a cross-sectional study of children aged 7–14 years, living in 2007–2008 in urban, rural, or potentially polluted (“hot spot”) areas (ca. 50 children from each area, in total 1363 children) in 6 European and 3 non-European countries. The authors analyzed Cd, Pb, and total Hg in blood and collected information on potential determinants of exposure through questionnaires. Regional differences in exposure levels were assessed within each country. Results Children living near industrial “hot-spots” had B-Cd 1.6 (95% CI: 1.4–1.9) times higher in the Czech Republic and 2.1 (95% CI:1.6–2.8) times higher in Poland, as compared to urban children in the same countries (geometric means [GM]: 0.13 μg/l and 0.15 μg/l, respectively). Correspondingly, B-Pb in the “hot spot” areas was 1.8 (95% CI: 1.6–2.1) times higher than in urban areas in Slovakia and 2.3 (95% CI: 1.9–2.7) times higher in Poland (urban GM: 19.4 μg/l and 16.3 μg/l, respectively). In China and Morocco, rural children had significantly lower B-Pb than urban ones (urban GM: 64 μg/l and 71 μg/l, respectively), suggesting urban exposure from leaded petrol, water pipes and/or coal-burning. Hg “hot spot” areas in China had B-Hg 3.1 (95% CI: 2.7–3.5) times higher, and Ecuador 1.5 (95% CI: 1.2–1.9) times higher, as compared to urban areas (urban GM: 2.45 μg/l and 3.23 μg/l, respectively). Besides industrial exposure, traffic correlated with B-Cd; male sex, environmental tobacco smoke, and offal consumption with B-Pb; and fish consumption and amalgam fillings with B-Hg. However, these correlations could only marginally explain regional differences. Conclusions These mainly European results indicate that some children experience about doubled exposures to toxic elements just because of where they live. These exposures are unsafe, identifiable, and preventable and therefore call for preventive actions. Int J Occup Med Environ Health. 2023;36(3):349–6

A regional comparison of children’s blood cadmium, lead, and mercury in rural, urban and industrial areas of six European countries, and China, Ecuador, and Morocco

Objectives The authors aimed to evaluate whether blood cadmium (B-Cd), lead (B-Pb) and mercury (B-Hg) in children differ regionally in 9 countries, and to identify factors correlating with exposure. Material and Methods The authors performed a cross-sectional study of children aged 7–14 years, living in 2007–2008 in urban, rural, or potentially polluted (“hot spot”) areas (ca. 50 children from each area, in total 1363 children) in 6 European and 3 non-European countries. The authors analysed Cd, Pb, and total Hg in blood and collected information on potential determinants of exposure through questionnaires. Regional differences in exposure levels were assessed within each country. Results Children living near industrial “hot-spots” had B-Cd 1.6 (95% CI: 1.4–1.9) times higher in the Czech Republic and 2.1 (95% CI:1.6–2.8) times higher in Poland, as compared to urban children in the same countries (geometric means [GM]: 0.13 μg/l and 0.15 μg/l, respectively). Correspondingly, B-Pb in the “hot spot” areas was 1.8 (95% CI: 1.6–2.1) times higher than in urban areas in Slovakia and 2.3 (95% CI: 1.9–2.7) times higher in Poland (urban GM: 19.4 μg/l and 16.3 μg/l, respectively). In China and Morocco, rural children had significantly lower B-Pb than urban ones (urban GM: 64 μg/l and 71 μg/l, respectively), suggesting urban exposure from leaded petrol, water pipes and/or coal-burning. Hg “hot spot” areas in China had B-Hg 3.1 (95% CI: 2.7–3.5) times higher, and Ecuador 1.5 (95% CI: 1.2–1.9) times higher, as compared to urban areas (urban GM: 2.45 μg/l and 3.23 μg/l, respectively). Besides industrial exposure, traffic correlated with B-Cd; male sex, environmental tobacco smoke, and offal consumption with B-Pb; and fish consumption and amalgam fillings with B-Hg. However, these correlations could only marginally explain regional differences. Conclusions These mainly European results indicate that some children experience about doubled exposures to toxic elements just because of where they live. These exposures are unsafe, identifiable, and preventable and therefore call for preventive actions