Sånglärkor på trädor Skylarks on set-aside land : en fältundersökning av häckning i östra Mellansverige och kopplingen till vegetation och putsningsstrategier

Denna rapport baseras huvudsakligen på en undersökning av fågellivet på trädor som genomfördes på uppdrag av Naturvårdsverket under vår och sommar 2005. Resultat från en undersökning av fågellivet på ekologiskt odlade trädor/gröngödslingsgrödor som pågick parallellt, redovisas också för jämförelse och utökat dataunderlag. Även resultat från 2004 i ovannämnda ekoprojekt samt utländska undersökningar refereras. Totalt undersöktes 19 trädor (4 stubbträdor, 4 långliggande trädor och 13 ekoträdor/gröngödslingsgrödor) samt 4 vårsädesfält i slätt- och mellanbygd i östra Mellansverige under april- augusti 2005. Fokus i undersökningen låg på sånglärkan, eftersom det är den överlägset talrikaste arten på trädor i öppen terräng, och samtidigt en art som hastigt minskat de senaste 30 åren och nu är rödlistad. Sånglärkans revirtäthet och häckningsframgång undersöktes och andra parametrar som vegetationens täthet, höjd och sammansättning graderas, liksom vilka odlingsåtgärder som gjordes på fälten. Sånglärkor utgjorde ca 90 % av de häckande fåglarna på trädorna. Övriga arter som hävdade revir ute på trädorna var ängspiplärka, gulärla och vaktel samt i kantzonen buskskvätta och rapphöna. Revirtätheten av sånglärkor på trädorna var i genomsnitt hög - mycket hög, ca 0,8 par/ha, men variationen var stor mellan fält. Fältets placering i landskapet visade sig ha större betydelse för tätheten av lärkor än vad som odlas/växer på fältet. Det innebär att en träda som ligger omgiven av skog helt kommer att sakna häckande sånglärkor medan ett spannmålsfält kan ha en hög täthet av sånglärkerevir om det ligger i ett öppet landskap utan mycket skog och tät bebyggelse. Lärkorna visade en låg häckningsframgång och producerade endast 0,67 flygfärdiga kullar/revir i snitt. Enligt våra beräkningar är det inte tillräckligt för att ersätta de fåglar som dör under vinterhalvåret. Den låga häckningsframgången är troligen en viktig orsak till sånglärkans minskning, men det krävs fördjupade studier för att slå fast detta samband. En orsak till låg häckningsframgång var att vegetation på flera av fälten med vårsäd och långliggande träda blev för täta fram i juni för att passa sånglärkorna. Även flera av gröngödslingsträdorna var alltför täta men putsades i juni varefter tätheten och framförallt vegetationshöjden minskade. Stubbträdorna förblev dock glesa och tilltalande för sånglärkor under hela säsongen. På stubbträdorna var istället tidig brytning av trädan, i månadsskiftet juni-juli ett större problem för lärkorna. Ett annat hot mot sånglärkorna på trädor är upprepad putsning, och jordbearbetning, under lärkornas häckningssäsong, som infaller ca 1 maj – 1 augusti i vårt studieområde i Mälardalen. Vid ett experiment med konstgjorda bon i ett tidigare försök förstördes hälften av bona vid putsning, därtill ökade predationen efter putsning. I årets studie lyckades dock många lärkor med omhäckningarna på tidigt (1 juni) putsade gröngödslingsträdor. För att öka häckningsframgången hos sånglärkor tyder våra undersökningar på att de behöver erbjudas fler fält i ett öppet landskap med: A) En gles och/eller luckig vegetation, där sånglärkorna förmår att söka och hitta föda. B) Längre sammanhängande perioder (minst 5-6 veckor) under lärkornas häckningssäsong då fältet och vegetationen inte bearbetas

Sånglärkor på trädor Skylarks on set-aside land : en fältundersökning av häckning i östra Mellansverige och kopplingen till vegetation och putsningsstrategier

Denna rapport baseras huvudsakligen på en undersökning av fågellivet på trädor som genomfördes på uppdrag av Naturvårdsverket under vår och sommar 2005. Resultat från en undersökning av fågellivet på ekologiskt odlade trädor/gröngödslingsgrödor som pågick parallellt, redovisas också för jämförelse och utökat dataunderlag. Även resultat från 2004 i ovannämnda ekoprojekt samt utländska undersökningar refereras. Totalt undersöktes 19 trädor (4 stubbträdor, 4 långliggande trädor och 13 ekoträdor/gröngödslingsgrödor) samt 4 vårsädesfält i slätt- och mellanbygd i östra Mellansverige under april- augusti 2005. Fokus i undersökningen låg på sånglärkan, eftersom det är den överlägset talrikaste arten på trädor i öppen terräng, och samtidigt en art som hastigt minskat de senaste 30 åren och nu är rödlistad. Sånglärkans revirtäthet och häckningsframgång undersöktes och andra parametrar som vegetationens täthet, höjd och sammansättning graderas, liksom vilka odlingsåtgärder som gjordes på fälten. Sånglärkor utgjorde ca 90 % av de häckande fåglarna på trädorna. Övriga arter som hävdade revir ute på trädorna var ängspiplärka, gulärla och vaktel samt i kantzonen buskskvätta och rapphöna. Revirtätheten av sånglärkor på trädorna var i genomsnitt hög - mycket hög, ca 0,8 par/ha, men variationen var stor mellan fält. Fältets placering i landskapet visade sig ha större betydelse för tätheten av lärkor än vad som odlas/växer på fältet. Det innebär att en träda som ligger omgiven av skog helt kommer att sakna häckande sånglärkor medan ett spannmålsfält kan ha en hög täthet av sånglärkerevir om det ligger i ett öppet landskap utan mycket skog och tät bebyggelse. Lärkorna visade en låg häckningsframgång och producerade endast 0,67 flygfärdiga kullar/revir i snitt. Enligt våra beräkningar är det inte tillräckligt för att ersätta de fåglar som dör under vinterhalvåret. Den låga häckningsframgången är troligen en viktig orsak till sånglärkans minskning, men det krävs fördjupade studier för att slå fast detta samband. En orsak till låg häckningsframgång var att vegetation på flera av fälten med vårsäd och långliggande träda blev för täta fram i juni för att passa sånglärkorna. Även flera av gröngödslingsträdorna var alltför täta men putsades i juni varefter tätheten och framförallt vegetationshöjden minskade. Stubbträdorna förblev dock glesa och tilltalande för sånglärkor under hela säsongen. På stubbträdorna var istället tidig brytning av trädan, i månadsskiftet juni-juli ett större problem för lärkorna. Ett annat hot mot sånglärkorna på trädor är upprepad putsning, och jordbearbetning, under lärkornas häckningssäsong, som infaller ca 1 maj – 1 augusti i vårt studieområde i Mälardalen. Vid ett experiment med konstgjorda bon i ett tidigare försök förstördes hälften av bona vid putsning, därtill ökade predationen efter putsning. I årets studie lyckades dock många lärkor med omhäckningarna på tidigt (1 juni) putsade gröngödslingsträdor. För att öka häckningsframgången hos sånglärkor tyder våra undersökningar på att de behöver erbjudas fler fält i ett öppet landskap med: A) En gles och/eller luckig vegetation, där sånglärkorna förmår att söka och hitta föda. B) Längre sammanhängande perioder (minst 5-6 veckor) under lärkornas häckningssäsong då fältet och vegetationen inte bearbetas

Environmental impact of Swedish beef and lamb production

Syftet med denna studie har varit att beräkna miljöpåverkan från olika svenska uppfödningsmodeller för nöt- och lammkött i produktionsområdena Götalands norra slättbygder, Götalands skogsbygder, Nedre Norrland samt del av Götalands mellanbygd (Gotland). Inom nötköttsproduktion har mjölkrastjur, mjölkrasstut, köttrastjur, köttrasstut och köttraskviga studerats. För lammkött har vårlamm, höstlamm och vinterlamm undersökts. Miljöpåverkanskategorier som ingått i studien är klimatpåverkan, markanvändning, kväveutsläpp samt påverkan på biologisk mångfald