2 research outputs found
Learning to talk chemistry: 14-15-year-old students' experiences of group discussions
This study is based on an action research project, aiming at developing teaching methods in chemistry towards dialogic teaching. We investigate the use and impact of small group discussions and explore the studentsâ experiences of the group discussions concerning participation, learning, understanding, and interest in chemistry. Data was collected in an 8thgrade class of 17 students in 2018-2019 in Finland. Most of the students experienced that the group discussions helped them improve their understanding of chemistry. The students emphasized the importance of everybody participating and concentrating on the given task for the discussion to feel meaningful. Some students reported that their interest in the subject also grew when their understanding of chemistry increased.
Det var intressant, man mÄste tÀnka sÄ mycket : öppna laborationer och V-diagram i kemiundervisningen
Laborationerna utgör i mĂ„nga skolor inom den grundlĂ€ggande utbildningen en sjĂ€lvklar del av kemiundervisningen. Laborationerna Ă€r vanligen formulerade som âreceptâ och eleverna skall följa en given beskrivning dĂ„ de genomför laborationen. Kravet pĂ„ eget tĂ€nkande frĂ„n elevernas sida kan hĂ€rigenom bli litet. Laborationerna Ă€r dĂ€rför utsatta för en hel del kritik pĂ„ olika hĂ„ll i vĂ€rlden, dĂ€rför att de anses ineffektiva ur lĂ€rande-synvinkel. S.k. öppna laborationer Ă€r en annan typ av laboration som innebĂ€r att eleverna stĂ€lls inför ett problem eller en utmaning. Eleverna skall sjĂ€lva inom sin laborationsgrupp komma underfund med och planera hur de skall genomföra laborationen. Denna form av laborationer stĂ€ller andra krav pĂ„ elevernas tĂ€nkande Ă€n traditionella âkokbokslaborationerâ.
I denna studie har elever i en klass i Ärskurs 7 under sin första kemikurs arbetat med öppna laborationer. Laborationerna har av klassens lÀrare formulerats som utmaningar för eleverna. Eleverna har som ett hjÀlpverktyg under laborationen anvÀnt s.k. V-diagram. V-diagram utgör ett grafiskt verktyg som kan anvÀndas som en laborationsrapport. I V-diagrammet synliggörs de olika momenten som ingÄr i en laboration eller i en undersökning. Vilken Àr forskningsfrÄgan, hur planerar man att söka svar pÄ sin frÄga, vilka resultat har man kommit till och vilka slutsatser kan man dra? V-diagrammet innehÄller ocksÄ en teoretisk och begreppslig sida dÀr laborationens teoretiska förankring synliggörs.
Resultaten frÄn undersökningen visar att arbetet med öppna laborationer i kombination med V-diagram hade positiv inverkan pÄ elevernas uppfattning om sitt eget lÀrande. Eleverna upplevde att laborationerna krÀvde tÀnkande men att detta samtidigt ledde till förstÄelse. Eleverna hjÀlpte varandra att försöka förstÄ dÄ de gemensamt skulle lösa problem. I diskussionen med sina kamrater och med lÀraren fick eleverna möjlighet att formulera sina egna uppfattningar och konfrontera dem mot andra uppfattningar. V-diagrammets struktur fungerade som vÀgledning dÄ eleverna planerade sin laboration, men gav ocksÄ en överblick över laborationer i efterhand dÄ eleverna förberedde sig inför kursprovet, vilket för en del elever bidrog till deras förstÄelse.
Grupperna var i allmÀnhet mycket fokuserade pÄ uppgiften dÄ de planerade en öppen laboration. Laborationerna hade alla en förankring i vardagen vilket gjorde att eleverna kunde göra kopplingar mellan sina egna erfarenheter och laborationen. Majoriteten av eleverna uppgav efter kemikursen att de upplevt den som intressant och laborationerna lyftes fram speciellt.
De öppna laborationerna stÀllde stora krav pÄ laborationsgrupperna och pÄ elevernas samarbetsförmÄga och gjorde laborationerna kÀnsliga för grupprelaterade problem, genom att eleverna skulle klara av utmaningar gemensamt. För en elev med svag sjÀlvuppfattning kan tillrÀttalagda laborationer med klara instruktioner kÀnnas tryggare Àn en öppen laboration, dÀr utmaningen Àr större. Samtidigt hade just utmaningarna, som var pÄ en nivÄ som eleverna klarade av efter att ha tÀnkt och diskuterat med varandra, en positiv inverkan pÄ sjÀlvuppfattningen för ett flertal av eleverna. Att klara av utmaningar pÄ rÀtt nivÄ kan inverka positivt pÄ den egna sjÀluppfattningen.
De öppna laborationerna stÀller krav pÄ lÀraren att vara flexibel och kunna gÄ in i rollen av bl.a. handledare och coach. Samtidigt utgör lÀrare en representant för det naturvetenskapliga samfundet och har ansvar för att göra teori och begrepp tillgÀngliga för eleverna dÄ de behöver dessa i sina undersökningar. För lÀrare kan de öppna laborationerna kÀnnas problematiska, eftersom de sjÀlva sÀllan har erfarenheter av denna typ av laborationer frÄn sin egen skoltid eller utbildning