Malpractice claims related to tooth extractions

The aim of this study was to analyze malpractice claims related to tooth extractions in order to identify areas requiring emphasis and eventually to reduce the number of complications. We compiled a file of all malpractice claims related to tooth extractions (EBA code) between 1997 and 2010 from the Finnish Patient Insurance Centre. We then examined the data with respect to date, tooth, surgery, injury diagnosis, and the authority's decision on the case. The material consisted of 852 completed patient cases. Most of the teeth were third molars (66 %), followed by first molars (8 %), and second molars (7 %). The majority of claims were related to operative extraction (71 %) followed by ordinary extraction (17 %) and apicoectomy of a single-rooted tooth (7 %) or multi-rooted tooth (2 %). The most common diagnosis was injury of the lingual or inferior alveolar nerve. According to the authority's decision, the patient received compensation more often in cases involving a third molar than other teeth (56 vs. 46 %, P <0.05). The removal of a mandibular third molar was the basis for the majority of malpractice claims. To reduce the numbers of lingual and inferior alveolar nerve injuries, the removal of mandibular third molars necessitates recent and high-quality panoramic radiograph, preoperative assessment of the difficulty of removal, and consciousness of the variable anatomical course of the lingual nerve.Peer reviewe

HLA RNA Sequencing With Unique Molecular Identifiers Reveals High Allele-Specific Variability in mRNA Expression

The HLA gene complex is the most important single genetic factor in susceptibility to most diseases with autoimmune or autoinflammatory origin and in transplantation matching. Most studies have focused on the vast allelic variation in these genes; only a few studies have explored differences in the expression levels of HLA alleles. In this study, we quantified mRNA expression levels of HLA class I and II genes from peripheral blood samples of 50 healthy individuals. The gene- and allele-specific mRNA expression was assessed using unique molecular identifiers, which enabled PCR bias removal and calculation of the number of original mRNA transcripts. We identified differences in mRNA expression between different HLA genes and alleles. Our results suggest that HLA alleles are differentially expressed and these differences in expression levels are quantifiable using RNA sequencing technology. Our method provides novel insights into HLA research, and it can be applied to quantify expression differences of HLA alleles in various tissues and to evaluate the role of this type of variation in transplantation matching and susceptibility to autoimmune diseases.Peer reviewe

Genetic polymorphism related to monocyte-macrophage function is associated with graft-versus-host disease

Despite detailed human leukocyte antigen (HLA) matching and modern immunosuppressive therapy, severe graft-versus-host disease (GvHD) remains a major hurdle for successful allogeneic hematopoietic stem cell transplantation (HSCT). As the genetic diversity in GvHD complicates the systematic discovery of associated variants across populations, we studied 122 GvHD-associated single nucleotide polymorphisms (SNPs) in 492 HLA-matched sibling HSCT donor-recipient pairs from Finland and Spain. The association between these candidate SNPs and grade III-IV acute GvHD and extensive chronic GvHD was assessed. The functional effects of the variants were determined using expression and cytokine quantitative trait loci (QTL) database analyses. Clear heterogeneity was observed in the associated markers between the two populations. Interestingly, the majority of markers, such as those annotated to IL1, IL23R, TLR9, TNF, and NOD2 genes, are related to the immunological response by monocytes-macrophages to microbes, a step that precedes GvHD as a result of intestinal lesions. Furthermore, cytokine QTL analysis showed that the GvHD-associated markers regulate IL1 beta, IFN gamma, and IL6 responses. These results support a crucial role for the anti-microbial response in GvHD risk. Furthermore, despite apparent heterogeneity in the genetic markers associated with GvHD, it was possible to identify a biological pathway shared by most markers in both populations.Peer reviewe

Hidden genomic MHC disparity between HLA-matched sibling pairs in hematopoietic stem cell transplantation

Matching classical HLA alleles between donor and recipient is an important factor in avoiding adverse immunological effects in HSCT. Siblings with no differences in HLA alleles, either due to identical-by-state or identical-by-descent status, are considered to be optimal donors. We carried out a retrospective genomic sequence and SNP analysis of 336 fully HLA-A, -B, -DRB1 matched and 14 partially HLA-matched sibling HSCT pairs to determine the level of undetected mismatching within the MHC segment as well as to map their recombination sites. The genomic sequence of 34 genes locating in the MHC region revealed allelic mismatching at 1 to 8 additional genes in partially HLA-matched pairs. Also, fully matched pairs were found to have mismatching either at HLA-DPB1 or at non-HLA region within the MHC segment. Altogether, 3.9% of fully HLA-matched HSCT pairs had large genomic mismatching in the MHC segment. Recombination sites mapped to certain restricted locations. The number of mismatched nucleotides correlated with the risk of GvHD supporting the central role of full HLA matching in HSCT. High-density genome analysis revealed that fully HLA-matched siblings may not have identical MHC segments and even single allelic mismatching at any classical HLA gene often implies larger genomic differences along MHC.Peer reviewe

Action plan for implementing the hybrid strategy to control the COVID-19 epidemic 2021–22

Endorsed by the government resolutions, the Ministry of Social Affairs and Health has issued an action plan for the hybrid strategy on 7 September 2020 (STM 2020:26) and its updates on 5 January 2021 (STM 2021:1), 1 June 2021 (STM 2021:21) and 23 June 2021 (STM 2021:24), the latter of which is valid until further notice. In connection with the update, a decision was made to review the action plan during the summer and autumn of 2021. The action plans for the hybrid strategy have guided the authorities responsible for the implementation of the Communicable Diseases Act in the epidemiologically appropriate application of the recommendations and restrictions. The action plan of the renewed hybrid strategy aims to open up society, promote its openness and provide cross-sectoral support for the post-epidemic measures, and for the conditions for economic growth and recovery. When a minimum vaccination coverage of 80 per cent of the target population is achieved or all members of the target population have had access to two vaccines, national restrictions and comprehensive recommendations will be waived. The regional phasing out of restrictive measures will start earlier, if the regional disease situation allows. The action plan supports the assessment of the proportionality and necessity of decision-making by regional state administrative agencies and local authorities, combats the risks of the healthcare system being overwhelmed and of the uncontrolled spread of the epidemic, and directs the efforts to achieving the highest possible vaccine coverage. The prevention of the epidemic under the Communicable Diseases Act will primarily take place through local and regional measures. The measures are more limited than before in terms of their subject matter, content, duration and area, and they are targeted and weighted according to the risk potential of what is being targeted. Effective infection tracking and local and regional response measures to prevent the spread of infections are also key to preventing the national epidemiological situation from deteriorating again. The action plan will be applied simultaneously with the post-crisis and recovery measures related to the epidemic. The action plan is valid until further notice and will be updated as necessary

Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin

Social- och hälsovårdsministeriets handlingsplan 7.9.2020 (STM 2020:26) som utfärdades med stöd av statsrådets principbeslut 3.9.2020 och uppdateringen av handlingsplanen 5.1.2021 (STM 2021:1) har styrt de myndigheter som ansvarar för verkställigheten av lagen om smittsamma sjukdomar i fråga om en ur epidemiologisk synvinkel ändamålsenlig tillämpning av rekommendationer och begränsningar. Eftersom den globala pandemin fortfarande pågår uppdateras handlingsplanen att gälla tills vidare och den kommer att granskas under sommaren och hösten 2021. Målet för handlingsplanen är att i enlighet med hybridstrategin förhindra spridningen av viruset i samhället, trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft och skydda särskilt personer som hör till riskgrupperna. För att effektivt kunna hindra smittspridningen bör åtgärderna enligt hybridstrategin vara epidemiologiskt rättidiga, dvs. tillräckligt förutseende och omfattande. Med hjälp av handlingsplanen stödjer man områdesvisa åtgärder för att hindra smittspridning. Epidemin bekämpas med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar i första hand genom lokala och områdesvisa åtgärder. En effektiv smittspårning och riktade lokala och områdesvisa bekämpningsåtgärder för att hindra smittspridningen har en nyckelroll också med tanke på att förhindra en försämring av det nationella epidemiläget. Handlingsplanen tillämpas samtidigt på eftervården av epidemin och åtgärderna för återuppbyggnad. Då man använder sig av rekommendationer och begräsningar bör de epidemiologiska, sociala och ekonomiska konsekvenserna beaktas. Denna publikation är en uppdaterad version av handlingsplanen publiserad 2.6.2021: Handlingsplan för genomförandet av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin</a

Handlingsplan för genomförandet av hybridstrategin för hanteringen av COVID-19-epidemin 2021–22

Social- och hälsovårdsministeriet har med stöd av statsrådets principbeslut antagit handlingsplanen för hybridstrategin den 7.9.2020 (STM 2020:26) samt dess uppdateringar 5.1.2021 (STM 2021:1), 1.6.2021 (STM 2021:21) och 23.6.21 (STM 2021:24), varav den sista gäller tills vidare. I samband med uppdateringen konstaterades att handlingsplanen ska granskas under sommaren och hösten 2021. Handlingsplanerna för hybridstrategin har styrt myndigheterna som ansvarar för genomförandet av lagen om smittsamma sjukdomar i den epidemiologiskt ändamålsenliga användningen av rekommendationer och restriktioner. Målet med den förnyade handlingsplanen för hybridstrategin är att öppna samhället, främja att det hålls öppet och att sektorövergripande stöda eftervården av epidemin, ekonomins tillväxtförutsättningar och återuppbyggnaden. Då en vaccinationstäckning på minst 80 % av målpopulationen för vaccinationer uppnås eller då alla intresserade i målpopulationen har haft möjlighet att få två vaccinationer kommer de riksomfattande restriktionerna och omfattande rekommendationerna att slopas. Det stegvisa avvecklandet av de regionala restriktionsåtgärderna inleds redan tidigare då den regionala smittsituationen tillåter. Handlingsplanen stöder proportionalitets- och nödvändighetsbedömningen av regionförvaltningsverkens och kommunernas beslutsfattande, bekämpar överbelastningen av hälsovården och en okontrollerad spridning av epidemin samt styr arbetet för att uppnå en så hög vaccinationstäckning som möjligt. Epidemin bekämpas med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar i första hand genom lokala och områdesvisa åtgärder. Åtgärderna är mer begränsade än tidigare både med avseende på objekt, innehåll, varaktighet och område och de riktas och prioriteras enligt riskpotentialen för objektet som ska begränsas. En effektiv smittspårning och riktade lokala och områdesvisa bekämpningsåtgärder för att hindra smittspridningen har en nyckelroll också med tanke på att förhindra en försämring av det nationella epidemiläget. Handlingsplanen tillämpas samtidigt på åtgärderna för eftervården av epidemin och för återuppbyggnaden. Handlingsplanen är i kraft tills vidare och uppdateras vid behov. Publikationen har språkgranskats 22.9.2021

Toimintasuunnitelma COVID-19 -epidemian hillinnän hybridistrategian toteuttamiseksi 2021–22

Valtioneuvoston periaatepäätösten puoltamana sosiaali- ja terveysministeriö on antanut hybridistrategian toimintasuunnitelman 7.9.2020 (STM 2020:26) sekä sen päivitykset 5.1.2021 (STM 2021:1), 1.6.2021 (STM 2021:21) ja 23.6.21 (STM 2021:24), joista jälkimmäisen toistaiseksi voimassa olevaksi. Päivityksen yhteydessä todettiin, että toimintasuunnitelmaa tullaan tarkastelemaan kesän ja syksyn 2021 aikana. Hybridistrategian toimintasuunnitelmat ovat ohjanneet tartuntatautilain toimeenpanosta vastaavia viranomaisia suositusten ja rajoitusten epidemiologisesti tarkoituksenmukaisessa käytössä. Uudistetun hybridistrategian toimintasuunnitelman tavoite on avata yhteiskunta, edistää sen avoinna pitämistä ja tukea monialaisesti epidemian jälkihoitoa, talouden kasvuedellytyksiä ja jälleenrakennusta. Kun rokotusten kohdeväestön vähintään 80 % rokotuskattavuus saavutetaan tai kaikilla halukkailla kohdeväestöön kuuluvilla on ollut mahdollisuus saada kaksi rokotetta, valtakunnallisista rajoituksista ja kattavista suosituksista luovutaan. Rajoitustoimien alueellinen asteittainen purkaminen aloitetaan jo aiemmin alueellisen tautitilanteen sen salliessa. Toimintasuunnitelmalla tuetaan aluehallintovirastojen ja kuntien päätöksenteon oikeasuhtaisuus- ja välttämättömyysarviointia, torjutaan terveydenhuollon ylikuormittumista ja epidemian hallitsematonta leviämistä sekä ohjataan työtä mahdollisimman korkean rokotekattavuuden saavuttamiseksi. Epidemiaa torjutaan tartuntatautilain nojalla ensisijaisesti paikallisin ja alueellisin toimenpitein. Toimenpiteet ovat aikaisempaa rajatumpia niin kohteeltaan, sisällöltään, kestoltaan kuin alueeltaan, ja ne kohdennetaan ja painotetaan rajoitettavan kohteen riskipotentiaalin mukaisesti. Tehokas tartunnanjäljitys ja tartuntojen leviämisen estämiseen kohdennetut paikalliset ja alueelliset torjuntatoimet ovat avainasemassa myös valtakunnallisen epidemiatilanteen uudelleen vaikeutumisen estämiseksi. Toimintasuunnitelmaa sovelletaan samaan aikaan epidemian jälkihoidon ja jälleenrakennuksen toimenpiteiden kanssa. Toimintasuunnitelma on voimassa toistaiseksi, ja se päivitetään tarvittaessa

Action plan for implementing the hybrid strategy to control the COVID-19 epidemic

The Action Plan of the Ministry of Social Affairs and Health of 7 September 2020 (Ministry of Social Affairs and Health 2020:26) and the update of the Action Plan on 5 January 2021 (Ministry of Social Affairs and Health 2021:1), issued pursuant to the Government Resolution of 3 September 2020, have guided the authorities responsible for implementing the Communicable Diseases Act in the epidemiologically appropriate use of recommendations and restrictions. As the global pandemic continues, the action plan will be updated to remain in force until further notice, and it will be reviewed during the summer and autumn of 2021. The aim of the action plan is to prevent the spread of the virus in Finland, protect the capacity of the healthcare system and shield and protect people, especially those who are most at risk. In order to effectively prevent the spread of infections, measures under the hybrid strategy must be epidemiologically timely, i.e. sufficiently proactive and broad in scope. The action plan supports the measures taken in the regions to prevent the spread of the epidemic. Primarily the prevention of the epidemic under the Communicable Diseases Act takes place through local and regional measures. Effective infection tracking and local and regional response measures to prevent the spread of infections are also key to preventing the national epidemiological situation from getting worse again. The action plan will be applied simultaneously with the post-crisis and recovery measures related to the epidemic. The epidemiological, social and economic impacts must be taken into account when using the recommendations and restrictive measures

Toimintasuunnitelma covid-19 -epidemian hillinnän hybridistrategian toteuttamiseen

Valtioneuvoston periaatepäätöksen 3.9.2020 nojalla annetut sosiaali- ja terveysministeriön toimintasuunnitelma 7.9.2020 (STM 2020:26) ja toimintasuunnitelman päivitys 5.1.2021 (STM 2021:1) ovat ohjanneet tartuntatautilain toimeenpanosta vastaavia viranomaisia suositusten ja rajoitusten epidemiologisesti tarkoituksenmukaisessa käytössä. Koska globaali pandemia edelleen jatkuu, toimintasuunnitelma päivitetään toistaiseksi voimassa olevaksi ja sitä tullaan tarkastelemaan kesän ja syksyn 2021 aikana. Toimintasuunnitelman tavoitteena on hybridistrategian mukaisesti estää viruksen leviämistä yhteiskunnassa, turvata terveydenhuollon kantokyky ja suojella erityisesti riskiryhmiin kuuluvia ihmisiä. Jotta tartuntojen leviämistä voidaan tehokkaasti estää, hybridistrategian mukaisten toimenpiteiden on oltava epidemiologisesti oikea-aikaisia eli riittävän ennakollisia ja laaja-alaisia. Toimintasuunnitelmalla tuetaan alueellisia epidemian leviämisen estämistoimia. Epidemiaa torjutaan tartuntatautilain nojalla ensisijaisesti paikallisin ja alueellisin toimenpitein. Tehokas tartunnanjäljitys ja tartuntojen leviämisen estämiseen kohdennetut paikalliset ja alueelliset torjuntatoimet ovat avainasemassa myös valtakunnallisen epidemiatilanteen uudelleen vaikeutumisen estämiseksi. Toimintasuunnitelmaa sovelletaan samaan aikaan epidemian jälkihoidon ja jälleenrakennuksen toimenpiteiden kanssa. Suositus- ja rajoitustoimenpiteiden käytössä on huomioitava epidemiologiset, sosiaaliset ja taloudelliset vaikutukset. Tämä julkaisu on päivitetty versio 2.6.2021 julkistetusta toimintasuunnitelmasta: Toimintasuunnitelma covid-19 -epidemian hillinnän hybridistrategian toteuttamiseen</a