Åkerns blomma

Avhandlingen syftar till att fördjupa förståelsen av landsbygdens trädgård som “åkerbrukets blomma” eller förebild för jordbruket, genom att analysera sambanden mellan trädgård och jordbruk under 1800-talet med utgångspunkt i uppbyggnaden av två mönstergårdar i Skåne. Avhandlingen hävdar att mönstergården i allmänhet, särskilt under dess uppbyggnadsperiod, utgör ett rikt material för studier av det mångdimensionella förhållandet mellan trädgård och jordbruk. Den materiella och visuella diskursen, såväl som nyckelaktörers nätverk, studeras här för att frilägga dessa samband. Kapitel 1 utgör en bakgrund och introducerar avhandlingens syfte och uppbyggnad. Kapitel 2 bildar ramverk för fallstudierna genom att presentera mönstergårdens diskurs och de nätverk och sammanslutningar som var engagerade i försök att etablera mönstergårdar under 1800-talet. I kapitel 3 och 4 presenteras de två fallstudierna; det privata mönstergodset Trolleholm och utvecklingen av Alnarps lantbruksinstitut. Samtidigt som fallstudierna visar hur trädgården fungerat som jordbrukets förebild, bidrar de till förståelsen av historien om dessa mönstergårdars iståndsättning. Kapitel 5 sammanfattar och diskuterar avhandlingens resultat. Avhandlingen visar att trädgården i både konkret och överförd bemärkelse spelade en viktig roll som en noggrant kultiverad förebild för jordbruket; som ett laboratorium för innovativa experiment; som en pedagogisk del av utbildningen i lantbruk; som en metafor för självförädling och som en vision av det goda styret; som plantskola för jordbruket och som representation av lantbruket i dess helhet. Avhandlingen belyser på flera sätt hur betydelsen och styrkan hos de metaforiska sambanden mellan trädgård och kunskap, å ena sidan, och kultur och odling, å den andra, är tätt sammanflätade aspekter av trädgårdens roll som jordbrukets förebild. Denna sammansatta diskurs, där både praktik och idéer binder samman trädgård och jordbruk, formulerades inom personliga såväl som professionella nätverk på nationell och internationell nivå. Avhandlingen visar att trädgårdskulturen utgör en viktig del av mönstergårdens uppbyggnad. Därigenom bidrar den till förståelsen för 1800-talets radikalt förändrade jordbrukslandskap. I denna civilisationsberättelse fångas essensen av 1800-talets framstegsoptimism med trädgården som en framträdande del av mönstret

The Slow Flower Movement-exploring alternative sustainable cut-flower production in a Swedish context

This study critically analyses the emerging Slow Flower Movement in a Swedish context. Analysis is conducted by using the Triple-layered Business Model Canvas, covering economic, social and environmental sustainability values. Data are collected (Spring 2021) through semi-structured interviews, observations of cultivation and use of social media. Analysis and coding were conducted by applying thematic analysis. The results show that con-sumer demand and market for domestic cut-flowers are increasing; however, the development is hindered by small scale production, low profitability and demanding work conditions. Results also show that produce, in line with the Slow Flower Movement, provides unique sustainable values: contribution to biodiversity, a different and unique assortment, functions as a meeting point, and contributes to the local culture, landscape and society. Social media represent a crucial tool in sales, marketing and communication, as well as in the overall development of the movement. Highlighting how these technological communication platforms constitute a foundation for the movement's establishment. The avoidance of technical production aid in the cultivation is regarded as a main hindrance to developing the firms and profitability. By initiating knowledge exchange between conventional growers and the emerging Slow Flower Movement, both parties are expected to gain advantages of a trans-formation towards a mutual development of sustainable domestic cut-flower production

Landskapsobservatorier i Europa - organisationsformer och relevans för kulturarvet

Vid landskapsobservatorier sker verksamheter för att förmedla kunskaper om landskapet, att öka medvetandet om landskapets värden och bevaka landskapsförändringar. Landskapsobservatorier drivs ofta i samverkan mellan regionala eller lokala myndigheter, frivilligorganisationer och akademiska institutioner. I denna rapport beskrivs olika organisationsformer och metoder för landskapsobservatorier i Europa, på olika nivåer. Även några besläktade organisationer för att studera landskapsförändringar tas upp. Landskapet är enligt landskapskonventionens innebörd en mötesplats och arena där hållbar utveckling kan ske. Det är en plats där lärande och engagemang kan skapas om kulturarv och naturvärden, för t.ex. barns utveckling och lärande, och där integration kan ske. Landskapsobservatorier verkar för att detta skall kunna bli möjligt