Livskvalitet hos patienter med förändrad smak- och luktupplevelse under cytostatikabehandling

Bakgrund: Cytostatikabehandling kan innebära att kroppsfunktioner förändras exempelvisförmågan att känna och uppfatta lukt och smak. Den Nordiska Cancerunionens definition avcancerrehabilitering beskriver cancerrehabilitering som insatser för fysiska, psykiska, socialaoch existentiella problem. Cancerrehabilitering handlar om att minska och förebygga problemtill följd av cancersjukdom och dess behandling, samt att värna om livskvalité.Syfte: Att belysa om smak- och luktförändringar relaterat till cytostatikabehandling påverkarpatientens livskvalité.Metod: Litteraturstudie. Databassökningar utfördes i Cinahl, Web of Science och Pubmed.Tio kvantitativa och tre kvalitativa studier samt två studier med mixad metod inkluderades.Kvantitativa materialet analyserades utifrån skillnader, likheter och kvalitativa materialet medmanifest innehållsanalys.Resultat: Variationer i förekomst av smak- och luktförändringar i samband medcytostatikabehandling och påverkan på livskvalité sågs både beträffande individuella ochbehandlingsrelaterade skillnader. Den generella livskvalitén påverkades utifrån förändringarkopplade till nutritionsintag, samband mellan förekomst av smakförändringar, illamående,aptitlöshet och fatigue. Ökad känslighet för smaker och lukter kunde påverka livskvaliténbåde psykiskt som irritation, besvikelser och ångest samt en upplevd förlust av exempelvisnjutning kring mat. Även socialt påverkades livskvalitén utifrån förändringar i roller ochsociala funktioner, beroende av andras och egna svårigheter, att hantera problem kopplade tillsmak- och luktförändringar.Slutsats: Cytostatikabehandling kan ge smak- och luktförändringar som påverkar ochinverkar på livskvalitén i varierande omfattning. Det kan handla om kroppsliga symtom ochsvårigheter att vara delaktig i sociala sammanhang. Smak- och luktförändringar kan bidra tillkänsloyttringar så som irritation, besvikelser, sorg och saknad. Kliniskt harspecialistsjuksköterskan en viktig roll i att informera och stödja kring dessa besvär

Vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet för barn i förskoleklass : En enkätstudie

Syfte: Syftet var att undersöka vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i uppfattning utifrån vårdnadshavares födelseland. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkät som skickades till vårdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter två påminnelser var 64,8 % (n=153). Resultat: Hälsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillräcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfällig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfällig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs så att den helt kunnat förstås, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förståelse av information utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=0,006). Skolsköterskans bemötande upplevdes som mycket bra eller bra av 67,3 % (n=103) respektive 28,1 % (n=43). Uppfattningen var att barnen i mindre utsträckning än vårdnadshavarna fick tillfälle att ställa frågor, där 24,2 % (n=37) respektive 4,6 % (n=7) upplevde att barnet delvis eller inte alls fått tillfälle att ställa egna frågor. Förbättringsmöjligheter av hälsosamtalet uttrycktes i form av tydligare information inför samtalet samt mer fokus på skolsituationen och arbetsmiljön. Slutsats: Vårdnadshavarnas uppfattning av hälsosamtalet var övervägande positivt, men förbättringar kan göras vad gäller information och förberedelser inför samtalet. Vårdnadshavarna uttryckte önskemål om att hälsosamtalet bör fokusera mer på skolsituation och arbetsmiljö. Det är även viktigt att barnet får en central plats i samtalet

Vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet för barn i förskoleklass : En enkätstudie

Syfte: Syftet var att undersöka vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i uppfattning utifrån vårdnadshavares födelseland. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkät som skickades till vårdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter två påminnelser var 64,8 % (n=153). Resultat: Hälsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillräcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfällig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfällig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs så att den helt kunnat förstås, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förståelse av information utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=0,006). Skolsköterskans bemötande upplevdes som mycket bra eller bra av 67,3 % (n=103) respektive 28,1 % (n=43). Uppfattningen var att barnen i mindre utsträckning än vårdnadshavarna fick tillfälle att ställa frågor, där 24,2 % (n=37) respektive 4,6 % (n=7) upplevde att barnet delvis eller inte alls fått tillfälle att ställa egna frågor. Förbättringsmöjligheter av hälsosamtalet uttrycktes i form av tydligare information inför samtalet samt mer fokus på skolsituationen och arbetsmiljön. Slutsats: Vårdnadshavarnas uppfattning av hälsosamtalet var övervägande positivt, men förbättringar kan göras vad gäller information och förberedelser inför samtalet. Vårdnadshavarna uttryckte önskemål om att hälsosamtalet bör fokusera mer på skolsituation och arbetsmiljö. Det är även viktigt att barnet får en central plats i samtalet