Analys av kompensationsfall i Helsingborgs och Lomma kommun : Delrapport 4:2 från forskningsprojektet Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)

Som ett led i MuniComp-projektets analys av kommunernas erfarenheter av att tillämpa ekologisk kompensation i samhällsplanering analyserades ett antal fall med detaljplaner där kompensation har använts i Helsingborgs och Lommas kommun. Analysen syftar till att belysa hur den praktiska tillämpningen av kommunernas modeller för kompensation ser ut, samt att identifiera framgångar, begränsningar, och områden för förbättring. Analysen utgör ett komplement till de generella beskrivningarna av kompensationsmodellerna i Helsingborg och Lomma(Delrapport 4:1), och analyserna av beräkningsmodeller för kompensation (Delrapport 4:3), skadelindringshierarkin (Delrapport 3), och kompensation som styrmedel (Delrapport 1) som redovisas separat. Analysen har i huvudsak inriktats på vissa grundläggande frågor kring kompensationsarbetet som innefattar både vilka miljövärden och åtgärder som omfattas av kompensationen, hur kompensationsarbetet redovisas i olika dokument, och vilka begränsningar i tillämpningen av kompensation som kan urskiljas [...]Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)2018 – 2021. MuniComp var ett inter- och transdisciplinärt forskningsprojekt med syfte att undersöka kommunernas tillämpning av ekologisk kompensation i fysisk planering och beslut om användning av mark och vatten. Projektet finansierades av Naturvårdsverket, inom ramen för en större satsning på forskning som ska ge mer kunskap om hur ekologisk kompensation kan användas som styrmedel i miljömålsarbetet.Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp) 2018 – 202

Analys av kompensationsfall i Helsingborgs och Lomma kommun : Delrapport 4:2 från forskningsprojektet Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)

Som ett led i MuniComp-projektets analys av kommunernas erfarenheter av att tillämpa ekologisk kompensation i samhällsplanering analyserades ett antal fall med detaljplaner där kompensation har använts i Helsingborgs och Lommas kommun. Analysen syftar till att belysa hur den praktiska tillämpningen av kommunernas modeller för kompensation ser ut, samt att identifiera framgångar, begränsningar, och områden för förbättring. Analysen utgör ett komplement till de generella beskrivningarna av kompensationsmodellerna i Helsingborg och Lomma(Delrapport 4:1), och analyserna av beräkningsmodeller för kompensation (Delrapport 4:3), skadelindringshierarkin (Delrapport 3), och kompensation som styrmedel (Delrapport 1) som redovisas separat. Analysen har i huvudsak inriktats på vissa grundläggande frågor kring kompensationsarbetet som innefattar både vilka miljövärden och åtgärder som omfattas av kompensationen, hur kompensationsarbetet redovisas i olika dokument, och vilka begränsningar i tillämpningen av kompensation som kan urskiljas [...]Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)2018 – 2021. MuniComp var ett inter- och transdisciplinärt forskningsprojekt med syfte att undersöka kommunernas tillämpning av ekologisk kompensation i fysisk planering och beslut om användning av mark och vatten. Projektet finansierades av Naturvårdsverket, inom ramen för en större satsning på forskning som ska ge mer kunskap om hur ekologisk kompensation kan användas som styrmedel i miljömålsarbetet.Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp) 2018 – 202

Analys av modellerna för kompensation i Helsingborgs och Lomma kommun : Delrapport 4:1 från forskningsprojektet Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)

Inom ramen för forskningsprojektet MuniComps analys av kommunernas tillämpning av ekologisk kompensation i samhällsplaneringen analyseradeskompensationsmodellerna i Helsingborgs och Lommas kommun. Båda kommuner bygger sina modeller på balanseringsprincipen från Tyskland som introducerades till Sverige under 1990-talet (Skärbäck, 1997). Balanseringsprincipen innehåller en skadelindringshierarki med fyra steg som innebär att negativ påverkan på naturvärden till följd av exploatering i första hand ska undvikas och i andra hand minimeras. Kan påverkan inte undvikas eller minimeras så ska värdenakompenseras antingen genom utjämning eller ersättning. Utjämning betyder att kompensation görs inom planområdet med ett liknande värde. Ersättning betyder att kompensation antingen görs med ett annat värde och/eller med samma värde på annan plats än planområdet. [...]Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)2018 – 2021MuniComp var ett inter- och transdisciplinärt forskningsprojekt med syfte att undersöka kommunernas tillämpning av ekologisk kompensation i fysisk planering och beslut om användning av mark och vatten. Projektet finansierades av Naturvårdsverket, inom ramen för en större satsning på forskning som ska ge mer kunskap om hur ekologisk kompensation kan användas som styrmedel i miljömålsarbetet.Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp) 2018 – 202

Metrics for environmental compensation : A comparative analysis of Swedish municipalities

Environmental compensation (EC) aims at addressing environmental losses due to development projects and involves a need to compare development losses with compensation gains using relevant metrics. A conceptual procedure for computing no net loss is formulated and used as a point of departure for a comparative analysis of metrics used by five Swedish municipalities as a part of their EC implementation in the spatial planning context of detailed development plans. While Swedish law does not require EC in this context, these municipalities have still decided to introduce EC requirements for development projects that occur on municipality-owned land and to promote voluntary EC among private actors in development projects on private land. There is substantial variation across the municipalities studied with respect to both metrics and attributes subject to measurement, but there are also similarities: The attributes considered when assessing the need for EC in conjunction with development are not only about nature per se, but also about recreational opportunities and other types ecosystem services; semi-quantitative metrics such as scores are common while quantitative or monetary metrics are rare; and metrics are rarely applied to assess compensatory gains, focusing instead on losses from development. Streamlining across municipalities might be warranted for increasing predictability and transparency for developers and citizens, but it also introduces considerable challenges such as a need for developing consistent guidelines for semi-quantitative metrics, and to handle substitutability issues if metrics are not only applied on individual attributes but also on groups of attributes. The broad scope of attributes used by the municipalities is in line with an international tendency to broaden EC to include not only biodiversity aspects but also ecosystem services. Moreover, the EC systems applied by the municipalities are of particular importance for highlighting the crucial role of environmental management for maintaining and enhancing biodiversity and ecosystem services not only in areas having formal protection status but also in the everyday landscape. The municipalities’ experience and strengths and weaknesses associated with their EC systems are therefore relevant also in an international perspective.MuniCom

Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering

Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...The project has investigated experiences of and prerequisites for applying environmental compensation within a municipal planning context. The project has examined environmental compensation as a policy instrument, the application of the mitigation hierarchy, the design of compensation models and procedures, the use of different frameworks for assessing losses and gains, and the public’s preferences for different compensation options. The project has been carried out in close co-operation with Helsingborg and Lomma municipalities. Kommunförbundet Skåne has been the project’s communication partner and organizer of several major meetings and workshops with officials from many municipalities in Skåne. ...Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp