Instagram-plan för transmediala dramaserier : Sex steg till en lyckad transmedial dramaserie

Transmedialt berättande har varit en del av medieproduktioner i flera år innan sociala medier fanns. Sociala medier är en stor del av ungdomars vardag i dag och därför är det ett bra val att använda sociala medier som en del av en transmedial dramaserie. Den norska dramaserien SKAM gjorde succé genom att skapa drama i realtid på olika sociala nätverk som Instagram, och lyckades därmed med att nå den svåra målgruppen tonåringar. Forskningsfrågan för detta arbete är: Hur kan en transmedial dramaserie, för finlandssvenska ungdomar som målgrupp, utföras med hjälp av sociala medier som en del av berättelsen? Genom att anpassa SKAMs process för Svenskfinland kan man skapa transmedialt innehåll som ger mervärde och skapar gemenskap bland publiken. I arbetet används Henry Jenkins teori om transmedialt berättande. Jenkins var den som först myntade begreppet år 2003. Metoderna som används i arbetet är enkätundersökning och riktmärkning. Respondenterna är finlandssvenska högstadie- och gymnasieelever i åldern 13–16. Riktmärkningen fokuserar på SKAM. Arbetet är avgränsat till att behandla värdet av en transmedial serie med sociala medier som en del av berättelsen för den finlandssvenska publiken. Enkätundersökningen visade att sociala medier kan inkluderas i en dramaserie om det görs på ett trovärdigt och äkta sätt. Resultatet från riktmärkningen jämfördes med resultatet från enkätundersökningen, och på basen av det skapades en Instagramplan som är anpassad för den finlandssvenska målgruppen. Både skillnader och likheter som uppstått mellan riktmärkningens resultat och enkätundersökningens resultat har tagits i beaktande

Äsch, det där var väl inget! : En broschyr om högkänslighet riktad till arbetstagare inom ungdomstjänsterna

En av fem personer är högkänslig. Syftet med examensarbetet är att uppmärksamma arbetstagare inom ungdomstjänsterna om personlighetsdraget högkänslighet. Genom att öka deras kunskap om högkänslighet hos unga vill vi främja ett mer högkänslighetsvänligt bemötande inom ungdomsarbete. Examensarbetet är ett funktionellt arbete vars resultat är broschyren “Ung och högkänslig”. Informationen till slutprodukten har samlats från böcker, tidigare forskning och HSP-föreningars hemsidor. Intervju med sex arbetstagare inom ungdomstjänsterna utgör grunden till den nuvarande kunskapsnivån om högkänslighet inom ungdomstjänsterna. Respondenterna i intervjun har också bidragit med önskemål om hurdant material man önskar få om högkänslighet hos unga och utifrån svaren har broschyren utformats. Frågeställningarna i arbetet är följande: Hur identifierar man en ung med högkänslighet? Vad ska man ta i beaktande då man handleder en ung med högkänslighet? Hur bemöter man en ung med högkänslighet inom ungdomstjänsterna? Frågeställningarna besvaras såväl i bakgrundsdelen i examensarbetet som i broschyren. Broschyren är i första hand riktad till arbetstagare inom ungdomstjänsterna men önskas också användas av de unga själva. Broschyren finns som bilaga i examensarbetet samt publicerad på HSP-föreningen högkänsliga i Finland RF:s hemsida där man kan läsa den elektroniskt eller alternativt ladda ner den för utskrift

Amningshandledning : En utredning om hur amningshandledning upplevs och förverkligas

Folkhälsans förbund och förbundet för Mödra– och skyddshem har ett samarbetsprojekt ”Amning utan stress” som pågår mellan åren 2013–2016. Avsikten med projektet är att förbättra familjers möjlighet att få stöd i amningen, då amning är en central del av det tidiga föräldraskapet. Examensarbetet är ett beställningsarbete av Folkhälsans förbund och förbundet för Mödra– och skyddshem. Syftet med examensarbetet är att reda ut hur amningshandledning upplevs av mammor, pappor, professionella, studerande och doulor samt att reda ut hur amningshandledning förverkligas. Metoder som används i examensarbetet är litteraturstudier och fokusgruppsdiskussioner. Teoridelen i examensarbetet fokuserar på amning och handledning samt hur amningshandledning förverkligas. Resultaten från fokusgruppsdiskussionerna visade att mammorna upplevde amningshandledningen på sjukhuset som givande och konkret. De hade beslutat att försöka amma redan före de hade fått amningsstöd. Handledningen för pappor påverkade inte deras roll i amningen. Professionella upplevde att de kan ge god handledning, medan studerande upplevde att de kan ge god handledning i de vanligaste situationerna. Amningshandledningen upplevs som utmanande bland professionella och studerande och de använder sig av olika metoder och material i handledningen. Förebyggande arbete inleds redan innan barnet är fött. Doulan upplevde att de kan vara ett stort stöd för hela familjen, men de upplevde även att de fungerar osynligt både i samarbetet med personalen på sjukhuset samt rådgivningen.Folkhälsans förbund and förbundet för Mödra- och skyddshem are collaborating on the project "Breastfeeding without stress" during the years 2013-2016. The purpose of the project is to improve the possibilities for families to receive support for breastfeeding, as breastfeeding is a central part of early parenthood. The thesis is ordered by Folkhälsans förbund and förbundet för Mödra- och skyddshem. The aim of this thesis is to clarify how breastfeeding counselling is realised and how it is perceived by mothers, fathers, professionals, students and doulas. Methods used in this thesis are literature reviews and focus group discussions. The theory part of this thesis focuses on breastfeeding, counselling, breastfeeding counselling and breastfeeding counselling related to groups mentioned. The result showed that mothers experienced breastfeeding counselling at the maternity ward as worthwhile and concrete. The decision to try to breastfeed was made before receiving breastfeeding counselling. Breastfeeding counselling for fathers did not affect their role in breastfeeding. Professionals experienced that they are able to give good counselling, while students perceived that they are able to give good counselling during normal situations. Breastfeeding counselling is considered challenging by professionals and by students and for counselling they use different methods and materials. Preventive work is initiated even before the child is born. Doulas perceived that they can be a support for the whole family, but they also experienced that they function invisibly both in collaboration with the staff of the hospital as well as with the health clinic

Amningshandledning : En utredning om hur amningshandledning upplevs och

Folkhälsans förbund och förbundet för Mödra– och skyddshem har ett samarbetsprojekt ”Amning utan stress” som pågår mellan åren 2013–2016. Avsikten med projektet är att förbättra familjers möjlighet att få stöd i amningen, då amning är en central del av det tidiga föräldraskapet. Examensarbetet är ett beställningsarbete av Folkhälsans förbund och förbundet för Mödra– och skyddshem. Syftet med examensarbetet är att reda ut hur amningshandledning upplevs av mammor, pappor, professionella, studerande och doulor samt att reda ut hur amningshandledning förverkligas. Metoder som används i examensarbetet är litteraturstudier och fokusgruppsdiskussioner. Teoridelen i examensarbetet fokuserar på amning och handledning samt hur amningshandledning förverkligas. Resultaten från fokusgruppsdiskussionerna visade att mammorna upplevde amningshandledningen på sjukhuset som givande och konkret. De hade beslutat att försöka amma redan före de hade fått amningsstöd. Handledningen för pappor påverkade inte deras roll i amningen. Professionella upplevde att de kan ge god handledning, medan studerande upplevde att de kan ge god handledning i de vanligaste situationerna. Amningshandledningen upplevs som utmanande bland professionella och studerande och de använder sig av olika metoder och material i handledningen. Förebyggande arbete inleds redan innan barnet är fött. Doulan upplevde att de kan vara ett stort stöd för hela familjen, men de upplevde även att de fungerar osynligt både i samarbetet med personalen på sjukhuset samt rådgivningen.Folkhälsans förbund and förbundet för Mödra- och skyddshem are collaborating on the project "Breastfeeding without stress" during the years 2013-2016. The purpose of the project is to improve the possibilities for families to receive support for breastfeeding, as breastfeeding is a central part of early parenthood. The thesis is ordered by Folkhälsans förbund and förbundet för Mödra- och skyddshem. The aim of this thesis is to clarify how breastfeeding counselling is realised and how it is perceived by mothers, fathers, professionals, students and doulas. Methods used in this thesis are literature reviews and focus group discussions. The theory part of this thesis focuses on breastfeeding, counselling, breastfeeding counselling and breastfeeding counselling related to groups mentioned. The result showed that mothers experienced breastfeeding counselling at the maternity ward as worthwhile and concrete. The decision to try to breastfeed was made before receiving breastfeeding counselling. Breastfeeding counselling for fathers did not affect their role in breastfeeding. Professionals experienced that they are able to give good counselling, while students perceived that they are able to give good counselling during normal situations. Breastfeeding counselling is considered challenging by professionals and by students and for counselling they use different methods and materials. Preventive work is initiated even before the child is born. Doulas perceived that they can be a support for the whole family, but they also experienced that they function invisibly both in collaboration with the staff of the hospital as well as with the health clinic