Event-triggered Pulse Control with Model Learning (if Necessary)

In networked control systems, communication is a shared and therefore scarce resource. Event-triggered control (ETC) can achieve high performance control with a significantly reduced amount of samples compared to classical, periodic control schemes. However, ETC methods usually rely on the availability of an accurate dynamics model, which is oftentimes not readily available. In this paper, we propose a novel event-triggered pulse control strategy that learns dynamics models if necessary. In addition to adapting to changing dynamics, the method also represents a suitable replacement for the integral part typically used in periodic control.Comment: Accepted final version to appear in: Proc. of the American Control Conference, 201

Sneakers lika med identitet? En explorativ studie om sneakers som ett identitetsbyggande

Denna uppsats är den teoretiska delen av mitt projekt, där jag presenterar mina tillvägagångssätt i sökandet efter huruvida sneakers kan vara en bidragande faktor till vår självidentitet. Jag gör detta genom att metodiskt observera och analysera sneakers, både med hjälp av mina egna kunskaper och andras. För den praktiska delen av mitt projekt besvarar jag detta med hjälp av den research och de fynd gjorda, för att skapa en visuell identitet till ett fiktivt sneakermärke, där jag även illustrerar en sneaker för att stödja identiteten

Risk in agriculture : attitude and risk management based on six farms

Syftet med studien är att undersöka lantbrukarnas beslutfattande i relation till risk. Mer specifikt undersöks och identifierar studien vad som är grundkällorna/domänerna till risken. Inom varje källa/domän identifieras lantbrukarnas attityd och hantering av risk utifrån lantbrukarnas perspektiv. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex lantbrukare i Hallands län, där lantbrukarna själva får berätta utifrån sina egna perspektiv var de upplever att risken finns på gården och hur de hanterar risken. Även sex påståenden ställs i ett format som kallas ”Likert statement scale” under intervjun beträffande lantbrukarnas risktagande för att fånga upp en generell riskattityd bild. Lantbrukarna upplever risk inom ett flertal domäner som i produktion, pris/marknad, finansiell, person och humankopplad och institutionella områden. Riskerna i de upplevda domänerna hanteras med en mix av riskhanteringsverktyg som litteraturen identifierat. Ett flertal ytterligare åtgärder som användes för att hantera risken i företagen är att vårda relationer med omgivningen berör gården och att bygga upp företagets likviditet för att starkare kunna möta marknadens prisfluktuationer. Fyra av de sex lantbrukare upplevde att den största risken var person- och humankopplad, framförallt deras egen ohälsa och den humana resursen på gården. Den institutionella risken upplevde samtliga lantbrukare utgöra den minsta risken, då det bara handlar om att anpassa verksamheten efter nya regler vilket lantbrukarna ständigt är tvungna att göra. Lantbrukarna påvisar i mer eller mindre utsträckning en riskavert attityd i samtliga domäner, vilket instämmer med tidigare litteratur. Det den kvalitativa intervjuundersökningen påvisar är att risk är mer förenat med individens uppfattning av aktivitetens risk eller nytta, mer än olika attityder mot förväntad risk. Detta innebär att risk upplevs väldigt olika från individ till individ, och faktorer som påverkar riskperceptionen lantbrukarna emellan är i allra högsta grad erfarenhet och ålder.The purpose of this study is to investigate in farmers' decision making in relation to risk. More specifically it investigates and identifies the basic sources/domains of risk. Within each source/domain each person’s attitude and risk management perspective is identified and analyzed. This study is based on qualitative interviews with six farmers in Halland County in the southwest of Sweden. The farmers identify from their own perspectives the largest risk domain on their farm and clarify how they manage that risk. Six allegations regarding farmers' risk-taking made in a format called "Likert statement scale" were used during the interviews to capture each farmer’s general risk attitude. Farmers perceive risk in a number of domains, for example production, price/market, financial, personal and human related and institutional areas. Perceived risk is managed with a mix of risk management tools identified by earlier literature; in addition to that other procedures were taken to decrease the risk on the farms. Four out of six farmers experience person and human related risk to be the greatest, especially their own health and the human resources related to the farm. The institutional risk is considered to be the least significant risk according to all farmers in the study; it is just a matter of adapting the operations to new rules. Farmers have to different extents a risk aversion attitude in all domains, which cohere with previous literature. The qualitative interview study demonstrates that the risk is more associated with individual perception of the risk more than different attitudes towards the expected risk

Ursäkta, men hur löd klimatfrågan?

Environmental concepts are nowdays used so often that their meanings can be questioned. It seems as if everyone claims to act in a sustainable way. But what does sustainability really mean? If actors do not share the same understanding of environmental concepts it will be impossible to address the problem in question. Theories exist stating that it is through policy that society defines a problem and also gives concepts like "sustainability" a common definition. This essay studies the understanding of the "climate transition" concept among environmental stakeholder in the region of Skåne, in Southern Sweden. The study therefore focuses on how this concept is being used in regional environmental policy and how it is being used by regional stakeholders. The study shows that the understanding of environmental problems in general is rather similar. However, the notion on how to address the problems differs. The understanding of the "climate adaptation" concept also differs. The policy-discourse sees no need to change our ways of living since climate adaptation and economic growth go hand in hand. Conversely, most regional actors do not share the view of the policy-discourse and see the need of societal changes. These changes are held back by an insufficient political system and among the regional actors there is a general distrust in the political system to handle environmental issues

Identifying Causal Structure in Dynamical Systems

We present a method for automatically identifying the causal structure of a dynamical control system. Through a suitable experiment design and subsequent causal analysis, the method reveals, which state and input variables of the system have a causal influence on each other. The experiment design builds on the concept of controllability, which provides a systematic way to compute input trajectories that steer the system to specific regions in its state space. For the causal analysis, we leverage powerful techniques from causal inference and extend them to control systems. Further, we derive conditions that guarantee discovery of the true causal structure of the system and show that the obtained knowledge of the causal structure reduces the complexity of model learning and yields improved generalization capabilities. Experiments on a robot arm demonstrate reliable causal identification from real-world data and extrapolation to regions outside the training domain

Elektronisk legitimering i en fysisk kontext - en designstudie om Mobilt BankID som legitimation hos postombud

Den digitala plånboken är ett nytt kapitel i smartphonens historia som i och med mobila betalningslösningar kan agera substitut för traditionella betalningsmedel. Något denna plånbok däremot inte innehåller är en motsvarande lösning för legitimationen, ett plastkort som i digitaliseringen inte verkar ha någonstans att ta vägen. Faktum är att legitimering med smartphonen blev möjligt i takt med lanseringen av Mobilt BankID år 2011. Denna elektroniska legitimation är dock bunden till kontexten av e-tjänster och fyller således inte funktionen av att i en fysisk legitimeringssituation kunna agera substitut för exempelvis körkortet. Oavsett vilken riktning den digitala plånboken kommer ta gällande legitimationen finns idag inget underlag för hur en elektronisk legitimering i en fysisk kontext skulle gå till. Det är således även oklart hur de potentiella användarna ställer sig till en sådan artefakt. Med dessa oklarheter som grund ämnar uppsatsen tillhandahålla den artefakt som möjliggör elektronisk legitimering i en fysisk kontext, och vidare att undersöka användarnas acceptans för denna. För att ta itu med detta tar vi hjälp av relevant litteratur för att identifiera de teoretiska ramverk genom vilka artefakten ska designas och utvärderas. Influerade av designforskning utgår vi från designteori av Gregor och Jones (2007) för att tillhandahålla artefakten. Utvärderingen utgår från Davis (1986) Technology Acceptance Model och genomförs i form av en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet visar att elektronisk legitimering teoretiskt sett bör fungera i en fysisk kontext, men att vidare designforskning krävs innan detta blir möjligt. Studien visar även att de potentiella användarna anser att Mobilt BankID hade varit ett bra komplement till den fysiska legitimationen, men att avsikten att använda e-legitimationen i en fysisk legitimeringssituation minskar då den fysiska legitimationen upplevs vara det föredragna alternativet

Kantzoners påverkan vid bäverförekomst

Bäver har historiskt sett varit en nyckelart för ekosystemet med dess förmåga att skapa naturliga våtmarker. Efter utrotning på 1800-talet blev den återintroducerad i det svenska landskapet år 1920. Inom skogsbruket sparas numera oftast en kantzon intill vattendrag för att främja den naturliga mångfalden. Bävrarnas föda består till stor del av lövträd från denna strandnära skog. En studie har genomförts i syfte att få en bredare bild av bävrars påverkan på kantzoner i sjölandskap. Fokus ligger på att undersöka hur bävern påverkar förekomsten av död ved och trädslagsfördelningen i kantzonen. Fältstudien har utförts vid tre sjöar i Västmanlands län. Totalt lades 90 provytor ut, fördelat på de tre sjöarna. Inom ytan klavades alla stående och liggande träd och dessutom mättes alla stubbar för att kunna rekonstruera hur kantzonen skulle sett ut, utan påverkan av bäver. Om man jämför den faktiska nivån liggande död ved med den simulerade nivå man skulle haft utan bäverpåverkan, så tyder undersökningen på att mängden död ved fördubblas med bäver. I undersökningen gick volymen liggande död ved i genomsnitt från 6,0 till 11,3 m³/ha med bäver. Trädlagsblandningen påverkades en del eftersom bävern i första hand gick på klena lövträd. Detta gjorde att barrandelen i kantzonen ökade från 70,6 procent till 74,9 procent. Fler av de klena än de grova stammarna var påverkade av bäver. Av de stammar över 25 centimeter i brösthöjd var endast 4,1 procent påverkade jämfört med de mellan 10 och 20 centimeter där 37,6 procent var påverkade av bäver. Slutsatsen från studien är alltså att bävern påverkar lövandelen i kantzonen negativt men bidrar till mer liggande död ved. Påverkan på de grova lövträden är däremot mycket låg och bävern orsakar generellt få skador på levande träd.Beaver has historically been a key species for the ecosystem with the ability to create natural wetlands. After its extinction in the 19th century, it was reintroduced in the Swedish landscape in 1920. The food of beavers consists largely of deciduous trees from shoreline forests. In forestry, a buffer zone is usually saved adjacent to wetlands to promote natural diversity, which is often the beaver's natural food source. A study has been conducted with a view to getting a broader picture of the impact of beavers on buffer zones in lake landscapes. The focus is on investigating how the presence of beavers affects the occurrence of dead wood and tree species distribution in the buffer zone. The field study has been carried out at three lakes in Västmanland County. A total of 90 test areas were laid out, distributed over the three lakes. Within the surface all standing and lying trees were clad and in addition all stumps were measured to reconstruct how the buffer zone would look without the influence of beavers. If one compares the actual level of dead wood with the simulated level one would have had without beaver influence, the study indicates that the amount of lying dead wood is doubled with beaver. In the study, the volume of lying dead wood on average from 6.0 to 11.3 m³ / ha with beaver. The tree species mixture was affected to some extent because the beavers impact was primarily on small deciduous trees. As a result, the conifers in the buffer zone increased from 70.6 percent to 74.9 percent. More of the smaller trees were affected by beavers than the large ones. Of the stems above 25 centimeters at breast height, 4.1 percent were affected compared to those between 10 and 20 centimeters where 37.6 percent were affected by beavers. The conclusion from the study is thus that the beaver negatively affects the broadleaves part of the buffer zone but contributes to more lying dead wood. However, the impact on the coarse deciduous trees is very low and the beaver generally causes few damage to living trees