The relationship between diabetes and pancreatic cancer

About 80% of pancreatic cancer patients have glucose intolerance or frank diabetes. This observation has led to the following two hypotheses: i. pancreatic cancer causes the associated diabetes and ii. the conditions associated with diabetes promote the development of pancreatic cancer. Evidence supporting both hypotheses has been accumulated in previous studies. This article reviews these studies, especially those that have been conducted recently

Klinisk IT-governance : Principer och språkbruk för klinisk verksamhet och informationssystem i samklang

Vården befinner sig i en dynamisk transformeringsfas där ökad patientinvolvering, värdebaserad vård och personaliserad vård snabbt växer i betydelse. Detta kräver en förbättrad informationsbehandling i klinisk verksamhet, kvalitetsarbete, management samt för innovation och klinisk forskning. Rapporten visar att samma information idag hanteras i flera separata strukturer, vilket i framtiden skall kunna undvikas om vi, genom god organisering, kan skapa ändamålsenliga informationssystem för klinisk verksamhet. Vi delar problembilden med utredningen ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”, men medan den utredningen fokuserar på statens roll som samordnare och normerare, fokusera vi på vårdgivarnas roll och vad dessa kan göra för att förbättra strukturer och processer mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Rapporten genomsyras av perspektivet informatik (informationssystem). Detta område har fått ökad uppmärksamhet i och med behovet av ökad semantisk interoperabilitet, då patienter vårdas i kedjor och nätverk av många vårdgivare, och det förväntas att informationen följer patienten. Den här rapporten handlar dock inte om semantisk interoperabilitet eller teknik/arkitektur, utan om hur vårdgivarna kan och bör organisera fram adekvata informationssystem. Samtidigt som man säkrar stabilitet i de cirka 12 500 informationssystem som används i Sverige i vården idag. Vi etiketterar detta klinisk IT-governance, för att betona det kritiska i behovet av samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet, för att dessa mål ska uppnås. I rapporten påvisas en komplexitet som kan förefalla avskräckande, men som vi menar är en realitet som måste hanteras. Det finns tyvärr inga Silver Bullets för att lösa behovet av informationsförsörjning. Det handlar om enträgenhet, systematiskt och hårt arbete. Rapporten bygger på tre studier där vi har undersökt; IT-governance hos vårdgivare i hela landet (L-ITG), hur det informatiska gapet kan överbryggas vid utveckling av kliniska beslutsstöd (BIG), samt behov av strukturer och arbetssätt för digital innovation i Innovationslabbet för eHälsa (Innovationslabbet) vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi som har skrivit rapporten har alla mångårig erfarenhet som forskare, praktiker och lärare inom medicin och/eller informatik. L-ITG visar att IT-governancefrågan har beaktats runt om i landet den senaste 10årsperioden. Befintliga informationssystem har kartlagts och 90 procent av landstingen har valt att införa en IT-governancemodell för att organisera samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Detta bör betraktas som en form av transformation, där den traditionella modellen med decentraliserat beslutsfattande kring informationssystem, är på väg att utvecklas till en modell för samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Med hjälp av modellen kan avvägningar göras mellan vårdgrenar, för att använda begränsade resurser på bästa sätt. Medan vissa landsting precis har börjat resan, är andra inne på 7-8 årscykeln, där införandet har övergått till regelrätt kvalitetsarbete. Vi ser dock att införandet av samverkansmodellen har brustit på en central punkt: Den delen av arbetet med informationssystem som ligger nära den kliniska verksamheten (användarstöd, utbildning, förbättringsarbete genom mallar/formulär, deltagande i upphandling osv.) har i många fall organiserats i IT-verksamheten istället för, som sig bör, i den kliniska verksamheten. Forskning och erfarenheter visar samstämmigt att en sådan organisering leder till lägre användaracceptans och lägre nytta av de investeringar som är gjorda i befintliga informationssystem. Användarmedverkan har en central betydelse för kvalitet och acceptans både vid utveckling och vid förvaltning av informationssystem. Detta i kombination med att det skett en intresseglidning från kliniker och forskare mot andra typer av informationssystem, t.ex. kvalitetsregister, gör att en samlad kraftansträngning krävs får att återerövra klinikernas engagemang för vårdgivarnas informationssystem. Dessa andra informationssystem innehåller ofta data som genomgått en valideringsprocess, ger en möjlighet att påverka systemen i kortare cykler samt förenar professionsgrenar över vårdgivargränser. Klinikerna och forskarnas engagemang krävs också för att utveckla och förvalta vårdgivarnas kliniska informationssystem. Vi föreslår därför ett antal konkreta åtgärder som bör genomföras för att öka det kliniska engagemanget, och därmed nyttan, av vårdgivarnas informationssystem. Dessa kan sammanfattas i följande fyra punkter; Positionera klinisk informatik som ett kompetensområde och utbilda hälsoinformatiker (kan både ha klinisk och/eller informatikbakgrund). Inrätta en CMIO-roll som får det yttersta ansvaret för klinisk informatik och som blir en ”speaking partner” till CIO avseende informatikfrågor. Återför den verksamhetsnära förvaltningen till de kliniska verksamheterna. Klinikerna ska inte ”sugas ifrån” den kliniska verksamheten, för att arbeta med IT. Använd ett språkbruk som är mer anpassat till klinisk verksamhet än traditionella IT-governancetermer. Studien av Innovationslabbet, visar att det finns ett behov av att skapa innovationsarenor där kliniska professioner, forskare, innovationsaktörer och IT-professioner kan mötas och utveckla idéer. Innovationslabbet för eHälsa, präglades av ett ”själv-tryck”, där en stor mängd idéer strömmade in från olika delar av SLL. Innovationslabbets idé var från början att finnas som en virtuell resurs, mot bakgrund av att innovation uppstår i den kliniska verksamheten. Vår studie visar dock att en sådan fysisk arena har en funktion och måste ges legitimitet och organisatorisk struktur om det ska vara görligt att stimulera och ta tillvara medarbetarnas innovationsidéer. Behovet av systemutvecklingskompetens hos landstingen är en fråga som får anses belagd via studien av Innovationslabbet, men också via LITG där de flesta pekade på behovet av egen utvecklingsförmåga. Inte nödvändigtvis för att utveckla informationssystem från grunden, utan för att göra t.ex. prototyper som grund för kravställning vid upphandling. Sammanfattningsvis föreslår vi införandet av en dynamisk förmåga hos vårdgivarna bestående av tre agila (lättrörliga) IT-governancemekanismer: Analytiska system för att uppfatta, filtrera, och kalibrera idéer, behov och möjligheter. Organisatoriska strukturer och processer för att eskalera idéer, behov och möjligheter till utveckling i Trippel Helix konstellationer (klinisk verksamhet, akademi och industri). Mekanismer för kontinuerlig sammansmältning av det nya med det befintliga genom kunskapshantering, överföringsarenor samt utbildning och systematiskt lärande. I denna miljö kan den kliniska informatiken som kompetensområde initialt ges möjlighet att formas, växa och ta ett större ansvar för semantisk interoperabilitet på olika nivåer samt utveckla kliniska informationsmodeller och kliniska beslutsstöd. Våra tre studier pekar alla mot att kliniska beslutsstöd är det som klinikerna efterfrågar. Av de cirka 30 innovationsprojekt vi studerat, utgjorde de allra flesta någon typ av beslutsstöd som integrerar kunskap från olika källor för att förmedla kunskap, och på sikt även ge individuella rekommendationer. I föreliggande rapport har vi sammanfattningsvis tre bidrag; Principer för att hantera stabilitet (mode 1-förmåga) och dynamik (mode 2-förmåga)a. En övergripande bimodal modell för att hantera stabilitet respektive förändring i två skilda strukturer. b. Principer och åtgärder för stärkt mode 1 förmåga c. Förslag till indelning och innehåll i mode 2 förmåga Förslag till begrepp för området klinisk IT-governance som kan vara professionsöverskridande (kliniska professioner, forskare och IT-professioner) Positionering av klinisk informatik som kompetensområde. Vi pekar dessutom på att IT-governance är ett etablerat kunskapsområde, och det bör vara naturligt att detta kunskapsområde, påverkar fortsatt utveckling av ITgovernance i praktiken, på samma sätt som forskning inom medicin påverkar klinisk verksamhet. Med dessa principer, åtgärder och förslag till gemensamt språkbruk är det vår förhoppning att gemensamma informationssystem kan användas för klinisk verksamhet, klinisk forskning, för innovation samt i managementsyfte. Rapporten vänder sig till beslutsfattare hos vårdgivare, som har ansvar över kliniska informationssystem, såväl ur kliniskt som IT-mässigt perspektiv.Från Öar av data till kunskap för samhällsnytt

A National Observational Study of the Prevalence and Use of Enteral Tube Feeding, Parenteral Nutrition and Intravenous Glucose in Cancer Patients Enrolled in Specialized Palliative Care

The use of artificial nutrition remains controversial for cancer patients in palliative care, and its prevalence is largely unknown. We therefore conducted a national study to investigate the prevalence, indications for, and perceived benefit of enteral/parenteral nutrition and intravenous glucose in this patient group. A cross-sectional study was performed within the palliative care research network in Sweden (PANIS), using a web-based survey with 24 questions on demographics, prescribed nutritional treatment, estimated survival and benefit from treatment. Data was received from 32 palliative care units throughout the country, representing 1083 patients with gastrointestinal and gynecological malignancies being the most common diagnoses. Thirteen percent of the patients received enteral/parenteral nutrition or intravenous glucose. Parenteral nutrition (PN) was significantly more common in home care units serving the urban Stockholm region (11%) than in other parts of the country (4%). Weight and appetite loss were the predominant indications for PN, with this treatment deemed beneficial for 75% of the palliative patients. Data show that there was great variation in PN use within the country. PN was predominately initiated when patients had weight and appetite loss but still had oral intake, indicating a use of PN that extends beyond the traditional use for patients with obstruction/semi obstruction

Klinisk Digital Innovation : Principer och språkbruk för klinisk digitaliseringsförmåga

Digitalisering och innovation är två metoder som ofta nämns i samband med utveckling av vården. Utmaningen är grannlaga inte minst eftersom det handlar om att styra mot ett rörligt mål som definieras av ett samhälle i förändring, men vården har också ett ständigt tillflöde av kunskap genom forskning och kvalitetsarbete. Även den explosionsartade användningen av teknik i samhället sätter förväntansnivåer hos såväl medborgare, patienter som vårdpersonal och forskare. I den här rapporten undersöker vi hur informatisk innovation (benämnd digitalisering) kan användas som instrument i vårdens förändringsarbete. Rapporten bygger på en studie av Innovationslabbet för eHälsa, som via en initial finansiering från Vinnova, etablerades på Karolinska Universitetssjukhuset 2013–2016. Arbetet i innovationslabbet har varit explorativt, i linje med beviljad ansökan, och genom följeforskning har vi studerat innovationsverksamheten genom 25 innovationsberättelser som författas av innovationslabbets medarbetare. Frågeställningarna har handlat förmågor i en digital plattform såväl som organisatorisk innovationsförmåga i form av strukturer, metoder och relationella mekanismer. Arbetet har genomsyrats av praktikforskning och varit indelat i tre faser: I. prövning och generering av frågeställningar II. Utforskande i teori och praktik III. Analys och rapportering. Vi betraktar denna rapport som en delrapportering av en pågående kunskapsutveckling om innovation inom vård och omsorg. Resultatet från studien visar att digital plattformsförmåga och organisatorisk innovationsförmåga måste integreras för att uppnå klinisk digitaliseringsförmåga. Om detta skall vara möjligt måste det förhärskande produktperspektivet överges till förmån från ett mer verksamhetsorienterat perspektiv, där vårdgivare har möjlighet att utveckla verksamheten baserat på behov hos patienter och vårdpersonal snarare än att fokusera på implementation av nya tekniska produkter. Våra studier och erfarenheter visar att, visst behövs nya digitala plattformar för att möta framtidens utmaningar, men det är minst lika viktigt att skapa en organisatorisk innovationsförmåga som kan hantera förändring i klinisk verksamhet när nya digitala verktyg ska utvecklas och implementeras. Utforskandet av en digital plattformsförmåga som kan stödja detta dynamiska arbetssätt visar att en plattform bör ha förmåga till processorkestrering, semantikkonvertering, MT/IT-integration samt förmågan att suga ut data från olika källsystem i syfte att skapa kliniska beslutsstöd. När det gäller strukturer för innovation argumenterar vi för innovationsarenor där legitimitet är ett centralt begrepp. Om innovation ska användas som metod i vårdens förändringsarbete, måste innovation göras legitimt. Vårt förslag att göra övergången från innovationsarenor till förvaltningsstyrning är att tillämpa genererade principer för innovationsförvaltning. Gemensamt för både innovationsarenor och innovationsförvaltning är en professionsstyrning där aktiva kliniker och systemutvecklare interagerar, i syfte att nyskapa. Vi vill även lyfta fram Triple Helix som samarbetsform, men betona vikten av ett gemensamt mål för att undvika konflikter i mål och värden. 4 (32) När det gäller innovationsmetoder vill vi särskilt lyfta fram alternativa metoder som innovationsupphandling, proof of concepts, nätverkande, matchning och crowdsourcing. Digitala innovationer är flerdimensionella och ett kunskapsbidrag från studien är metoden för innovationsrymd, som på ett enkelt, men ändå kraftfullt sätt kan ”spänna upp” det flerdimensionella i digitala innovationer med fokus på värde. Vi lyfter också fram de relationella mekanismer vi sett är nödvändiga för att skapa innovation. Det är lätt att tekniken hamnar i fokus i digitaliseringssammanhang, men vi vill betona att det faktiskt är människor som agerar på innovationsarenor. Med en ömsesidig respekt för profession och uppdrag, inte minst genom att fokusera ett gemensamt mål, visar vår studie att det är möjligt att bedriva innovation i gränslandet vårdteknik, befintligt-nytt och kund-leverantör.Informatiktestbädd för framtidens Hälso och sjukvår

Bile duct obstruction is associated with early postoperative upregulation of liver uncoupling protein-2 and reduced circulating glucose concentration in the rat

Objective: To evaluate whether upregulation of liver and muscle uncoupling protein 2 (UCP-2) is an acute phenomenon in obstructive jaundice and associated with secondary metabolic effects. Methods: Male Sprague-Dawley rats were divided into four groups bile duct ligated (BDL) and sham-operated pair-fed (PF), ad libitum fed (AL), and controls BDL. PF. and AL rats were further divided into subgroups according to the interval postoperatively when they were reanesthetized and sampled for tissue and blood 2, 4, and 8 d, respectively Bilirubin, liver enzymes. glucose, free fatty acids, and insulin in blood plasma were analyzed Liver and muscle tissue were sampled for UCP-2 and adenosine triphosphate analysis. Results: The BDL rats showed an increase of the liver UCP-2 expression compared with PF and AL rats (P < 0 05) 4 d postoperatively. Liver adenosine triphosphate in BDL rats showed a decrease compared with sham-operated controls at all intervals < 0 05) Plasma glucose concentration in BDL rats was decreased compared with the other groups. Free fatty acids showed an initial increase 2 d postoperatively compared with sham-operated controls and PF and AL rats (P < 0 05) at the corresponding time point Conclusion: Obstructive jaundice is associated with an early upregulation of liver UCP-2. reduced liver adenosine triphosphate content, and decreased plasma glucose concentration, supporting the hypothesis that obstructive Jaundice results in impaired energy homeostasis in the liver. which might cause decreased glucose output and hypoglycemia as a consequence (C) 2010 Elsevier Inc. All flats reserve

Pancreatic Exocrine Insufficiency in Pancreatic Cancer

Abstract: Cancer patients experience weight loss for a variety of reasons, commencing with the tumor’s metabolism (Warburg effect) and proceeding via cachexia to loss of appetite. In pancreatic cancer, several other factors are involved, including a loss of appetite with a particular aversion to meat and the incapacity of the pancreatic gland to function normally when a tumor is present in the pancreatic head. Pancreatic exocrine insufficiency is characterized by a deficiency of the enzymes secreted from the pancreas due to the obstructive tumor, resulting in maldigestion. This, in turn, contributes to malnutrition, specifically a lack of fat-soluble vitamins, antioxidants, and other micronutrients. Patients with pancreatic cancer and pancreatic exocrine insufficiency have, overall, an extremely poor prognosis with regard to surgical outcome and overall survival. Therefore, it is crucial to be aware of the mechanisms involved in the disease, to be able to diagnose pancreatic exocrine insufficiency early on, and to treat malnutrition appropriately, for example, with pancreatic enzymes