Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2018

Kärnavfallsrådet (rådet) ger årligen ut en kunskapslägesrapport. Åretsrapport är uppdelad i två delar: Del 1 handlar om beslut under osäkerhet. Regeringen ska framöver fatta beslut om ett slutförvar för använt kärnbränsle och det kommer att fattas under osäkerhet. Det i sig är inget ovanligt för regeringen utan görs hela tiden på olika områden, men det är däremot ett ovanligt komplicerat projekt. (Se kort översikt nedan). Rådet ger utifrån sin tvärvetenskapliga sammansättning några exempel på olika områden med osäkerheter och resonerar kring hur det går att hantera och förhålla sig till osäkerheter i beslutsfattande, såväl i allmänhet som när det gäller ett beslut om ett slutförvar för använt kärnbränsle i synnerhet. Del 2 innehåller en rapportering om rådets arbete och en kort beskrivning om vad som hänt på kärnavfallsområdet i Sverige under 2017. Mycket har hänt under året, exempelvis när det gäller tillståndsprocessen för använt kärnbränsle, tillståndsprocessen om utbyggnad för Slutförvaret för kortlivat avfall (SFR) och när det gäller finansieringsfrågor. Här finns även en kort beskrivning av vad som händer nu när regeringen den 23 januari 2018 har fått ärendet om ett slutförvar för använt kärnbränsle på sitt bord. Bakgrund till slutförvar, ansökningar och KBS-3-metoden När det gäller ett beslut om ett slutförvar för använt kärnbränsle är det av flera anledningar ett komplext projekt. Det är tekniskt komplicerat eftersom förvaret ska vara säkert i minst 100 000 år, s.k. långsiktigt säkert. Anläggningstiden för slutförvaret är ovanligt lång, det planeras vara klart först om ca 70–80 år. Vi vet inte vad som händer med tekniken, klimatet eller i samhället under de långa tidshorisonterna. Det finns inte heller något färdigbyggt förvar för använt kärnbränsle som vi kan dra lärdom av. En kärnkraftsreaktor drivs av kärnbränsle som efter ca 5 års användning blir s.k. använt kärnbränsle. Det högaktiva använda kärnbränslet betraktas inte som kärnavfall, enligt kärntekniklagen, innan det ligger placerat i ett slutförvar. Det är reaktorinnehavarnas ansvar att ta hand om sitt kärnavfall och använda kärnbränsle. För att ta sitt ansvar har reaktorinnehavarna tillsammans bildat bolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) som planerar, driver och uppför mellanlager och slutförvar. SKB ansöker nu om att få uppföra och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle enligt KBS-3-metoden. Ansökningarna gäller ett system som består av två anläggningar; en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun och en slutförvarsanläggning i Forsmark, Östhammars kommun. KBS-3-metoden bygger på tre säkerhetsbarriärer: kopparkapslarna, bentonitleran och berget. Det använda kärnbränslet ska kapslas in i kopparkapslar som därefter placeras i ett tunnelsystem på ca 500 meters djup nere i berget. Kapslarna omges därefter med bentonitlera som ska svälla och skydda kapslarna. Planen är att deponera ca 6 000 kapslar med vardera ca 2 ton använt kärnbränsle, totalt ca 12 000 ton. I dag ligger det ca 7 000 ton under vatten i bassänger iOskarshamn (Clab). SKB lämnade in sina ansökningar om tillstånd att få uppföra, inneha och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle i mars 2011. Det krävs tillstånd, och tillståndsprövningen sker i två separata processer. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har berett ansökan enligt Miljöbalken (1998:808) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har berett ansökningarna enligt Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Den 23 januari 2018 lämnade mark- och miljödomstolen och SSM sina yttranden tillsammans med ansökningarna till regeringen. Det är regeringen som prövar ansökningarna och därefter fattar beslut om huruvida verksamheten kan tillåtas enligt miljöbalken (s.k. tillåtlighet) och om tillstånd enligt kärntekniklagen. En utmaning med att bedöma ansökningarna är att de bygger på referensutformningar som ska bli alltmer detaljerade, eftersom det tar lång tid att bygga och driva förvaret. Under driftstiden ska tunnlar grävas och byggas samtidigt som kapslarna med använt kärnbränsle ska placeras med bentonitlera runtom (deponeras). Yttrandena från mark- och miljödomstolen och SSM överlämnades till regeringen under absoluta slutskedet av arbetet med denna kunskapslägesrapport. Rådet har alltså inte haft dessa som bakgrund under skrivprocessen utan reflekterar endast kort kring dem

Recurrent, low-frequency coding variants contributing to colorectal cancer in the Swedish population

<div><p>Genome-wide association studies (GWAS) have identified dozens of common genetic variants associated with risk of colorectal cancer (CRC). However, the majority of CRC heritability remains unclear. In order to discover low-frequency, high-risk CRC susceptibility variants in Swedish population, we genotyped 1 515 CRC patients enriched for familial cases, and 12 108 controls. Case/control association analysis suggested eight novel variants associated with CRC risk (OR 2.0–17.6, p-value < 2.0E-07), comprised of seven coding variants in genes <i>RAB11FIP5</i>, <i>POTEA</i>, <i>COL27A1</i>, <i>MUC5B</i>, <i>PSMA8</i>, <i>MYH7B</i>, and <i>PABPC1L</i> as well as one variant downstream of <i>NEU1</i> gene. We also confirmed 27 out of 30 risk variants previously reported from GWAS in CRC with a mixed European population background. This study identified rare, coding sequence variants associated with CRC risk through analysis in a relatively homogeneous population. The segregation data suggest a complex mode of inheritance in seemingly dominant pedigrees.</p></div

"Female and addicted, a shell of a person" : - About supported housing staffs view on gender and substance abuse.

Denna studie fokuserar på att med ett genusperspektiv belysa stödboendepersonals syn på missbruksproblematik och sitt arbete. Två boenden i Norrlandsregionen valdes ut. Ett av boendena blev det primära boendet som undersöktes mer djupgående och det andra boendet användes för att få en annan infallsvinkel. Studien har en abduktiv ansats och kvalitativa intervjuer användes som utgångspunkt. Fem individer med socionomutbildning intervjuades. Dessa arbetade på stödboenden för missbrukare i en större kommun i Norrlandsregionen. Resultaten visade på att kvinnor var mer utsatta än män i missbruket. Kvinnorna framställdes som sköra individer som behövde skyddas. En missbrukande kvinna blev hårdare bedömd av samhället och därmed dubbelt utsatt. Arbetet med de olika könen såg olika ut på vissa punkter. På boendet för kvinnor sågs återfall som en naturlig del av tillnyktringsprocessen medan det på det manliga boendet var nolltolerans mot återfall. På det kvinnliga boendet fanns det endast kvinnlig personal. Detta förklarades genom att män skapade oro bland kvinnorna. Personalen eliminerade denna oro samt riskmoment genom att inte anställa män. I det stora hela skulle man kunna beskriva den sammanfattade bilden av missbruk och missbruksproblematik som något som skulle kunna drabba alla oavsett kön, klass och etnicitet enligt stödboendepersonalen. Majoriteten av intervjupersonerna såg missbruket som ett sjukdomstillstånd men det sågs också som ett tillstånd som framkom som en brist på skyddsaspekter.

"Female and addicted, a shell of a person" : - About supported housing staffs view on gender and substance abuse.

Denna studie fokuserar på att med ett genusperspektiv belysa stödboendepersonals syn på missbruksproblematik och sitt arbete. Två boenden i Norrlandsregionen valdes ut. Ett av boendena blev det primära boendet som undersöktes mer djupgående och det andra boendet användes för att få en annan infallsvinkel. Studien har en abduktiv ansats och kvalitativa intervjuer användes som utgångspunkt. Fem individer med socionomutbildning intervjuades. Dessa arbetade på stödboenden för missbrukare i en större kommun i Norrlandsregionen. Resultaten visade på att kvinnor var mer utsatta än män i missbruket. Kvinnorna framställdes som sköra individer som behövde skyddas. En missbrukande kvinna blev hårdare bedömd av samhället och därmed dubbelt utsatt. Arbetet med de olika könen såg olika ut på vissa punkter. På boendet för kvinnor sågs återfall som en naturlig del av tillnyktringsprocessen medan det på det manliga boendet var nolltolerans mot återfall. På det kvinnliga boendet fanns det endast kvinnlig personal. Detta förklarades genom att män skapade oro bland kvinnorna. Personalen eliminerade denna oro samt riskmoment genom att inte anställa män. I det stora hela skulle man kunna beskriva den sammanfattade bilden av missbruk och missbruksproblematik som något som skulle kunna drabba alla oavsett kön, klass och etnicitet enligt stödboendepersonalen. Majoriteten av intervjupersonerna såg missbruket som ett sjukdomstillstånd men det sågs också som ett tillstånd som framkom som en brist på skyddsaspekter.

Tracing sources of ammonium in reducing groundwater in a well field in Hanoi (Vietnam) by means of stable nitrogen isotope (d15N) values

In the Southern part of Hanoi, high ammonium (NH4 + ) concentrations in reducing groundwater have been an issue over the last 25 years. Elevated NH4 + concentrations in groundwater, in general, are an indicator of influences from anthropogenic sources, but the buried peat layers in the Red River delta formation are also hypothesized to contribute to the high NH4 + levels (up to 100 mg/l). We traced the sources of NH4 + at the Nam Du well field of the Hanoi water works by means of isotope ratios (15N/14N). The d15N values were determined for total sedimentary N and exchangeable NH4 + of the peat material, and for NH4 + dissolved in deep and shallow groundwater, sewage, and surface water. Groundwater NH4 + of the upper (Holocene) and the lower (Pleistocene) aquifers had higher d15N values than did total N and NH4 + of the sediments, and were somewhat higher than the d15N values of NH4 + in sewage and surface water. We conclude that the present conditions of temperature and pH tend to promote deprotonation of NH4 + to ammonia (NH3), which eventually degasses from the groundwater table to the unsaturated pore space. This can cause an enrichment of 15N in the remaining NH4 + , as the lighter 14N inNH3 is volatilized at a slightly faster rate. The intermediate d15N values within the Pleistocene aquifer can be explained by the recharge thereto, which is a mixture of the high d15N values of the Holocene aquifer and the low d15N values of water infiltrating from the Red River into the Pleistocene aquifer. Some part of the increased groundwater NH4 + is likely to arise from anthropogenic activities, as supported by several indications: a large drawdown in the Pleistocene aquifer caused by Hanoi’s extensive water abstraction and subsequent downward gradient from the upper Holocene aquifer; the presence of coliforms in groundwater; and a positive correlation between ammonium and DOC, Cl, Br and Ni, but a lack of correlation with As. However, the much higher concentrations of NH4 + in the groundwater compared to the potential Surface sources, the positive correlation between NH4 + and DOC, the abundance of natural organic matter (OM), the amount of exchangeable NH4 + in the sediments, and the highly reducing conditions in the aquifers indicate that N-mineralization of organic N from the peat contribute substantially to the high NH4 + levels in groundwater of the Nam Du well field

Arsenic mobilisation in a new well-field for drinking water production along the Red River, Nam Du, Hanoi.

Arsenic enrichment of groundwater in the Red River (Song Hong) delta in Vietnam was discovered in 1998. Several studies performed in this area found concentrations of As exceeding the WHO-guideline of 10 lg/L. This study focuses on an area south of Hanoi city, Nam Du, where a new well field came into operation in 2004. The new well field is situated on the bank along the Red River in order to facilitate induced infiltration. The Nam Du area receives surface water with a high load of nutrients and organic matter from the Hanoi sewage system, and is subject to recently increased groundwater extraction from the Pleistocene aquifer system. The objective of the study was (1) to assess the situation in the Nam Du area by mapping the distribution of As, (2) to identify possible sources of As in the groundwater and (3) to investigate the mobilisation processes releasing As into the groundwater. Two main field campaigns were carried out, in 2006 and 2007, both during the dry season. Groundwater and surface water levels were measured and water- and sediment samples were collected. The water in the Pleistocene aquifer shows the same water-level variations as the Red River at a distance of 2.5 km from the riverbank, while the Holocene aquifer heads are recharged by surface water ponds and show less seasonal variation. The concentration of As in the groundwater in Nam Du exceeded the WHO provisional guideline value at all sampled locations. The main conclusions are summarised as (i) the distribution of As is highly variable but the zones with the highest concentrations of As are near the Red River in the Holocene aquifer and just down gradient from this in the Pleistocene aquifer, (ii) the sediments within the aquifers are considered to be the source of the As, where the Holocene aquifer is believed to act as the main source of As into the Pleistocene aquifer as reduced groundwater containing As from the Holocene aquifer is flowing downwards due to the downward gradient, and (iii) two different processes appear to take part in the mobilisation process. In the Holocene aquifer, reductive dissolution of FeOOH and the release of adsorbed As appear to be the main mobilisation processes. In the Pleistocene, however, mobilisation of adsorbed As due to competition from HCO3 ions for surface sites on FeOOH may be a major mechanism of As mobilisation. It is suggested that the drinking water supplier undertakes the following actions to ensure acceptable levels of As in the treated drinking water: (a) to implement a long-term monitoring program, (b) implement alternative treatment technologies; and (c) to possibly consider an alternative drinking water source

Additional candidate risk variants located within 1 Mb from the eight original risk markers.

<p>Additional candidate risk variants located within 1 Mb from the eight original risk markers.</p

Comparison of previously reported risk variants [18] to the current study.

<p>Comparison of previously reported risk variants [<a href="http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0193547#pone.0193547.ref018" target="_blank">18</a>] to the current study.</p

Candidate risk variants identified in GWAS confirmed by Sanger sequencing.

<p>Candidate risk variants identified in GWAS confirmed by Sanger sequencing.</p