Framework for strategic wind farm site prioritisation based on modelled wolf reproduction habitat in Croatia

In order to meet carbon reduction targets, many nations are greatly expanding their wind power capacity. However, wind farm infrastructure potentially harms wildlife, and we must therefore find ways to balance clean energy demands with the need to protect wildlife. Wide-ranging carnivores live at low density and are particularly susceptible to disturbance from infrastructure development, so are a particular concern in this respect. We focused on Croatia, which holds an important population of wolves and is currently planning to construct many new wind farms. Specifically, we sought to identify an optimal subset of planned wind farms that would meet energy targets while minimising potential impact on wolves. A suitability model for wolf breeding habitat was carried out using Maxent, based on six environmental variables and 31 reproduction site locations collected between 1997 and 2015. Wind farms were prioritised using Marxan to find the optimal trade-off between energy capacity and overlap with critical wolf reproduction habitat. The habitat suitability model predictions were consistent with the current knowledge: probability of wolf breeding site presence increased with distance to settlements, distance to farmland and distance to roads and decreased with distance to forest. Spatial optimisation showed that it would be possible to meet current energy targets with only 31% of currently proposed wind farms, selected in a way that reduces the potential ecological cost (overall predicted wolf breeding site presence within wind farm sites) by 91%. This is a highly efficient outcome, demonstrating the value of this approach for prioritising infrastructure development based on its potential impact on wide-ranging wildlife species

Metod för uppföljning av groddjursåtgärder vid väg

I denna rapport beskrivs en grundmetod för att följa upp funktionen av groddjursåtgärder bestående av tunnlar kombinerade med barriärer/ledarmar. Metoden är avsedd att fungera för samtliga svenska groddjursarter och att ge jämförbara resultat mellan olika projekt och olika platser. Metodiken omfattar endast åtgärder vid väg, eftersom det inte finns tillräckligt underlag för att föreslå metod för att följa upp åtgärder vid järnväg, och den omfattar inte uppföljning av åtgärder i form av nyskapande av livsmiljöer

Underlag för åtgärdsprioritering av barriärer i Stockholmsområdet

Stockholms stora trafikleder utgör, tillsammans med bebyggelse längs och kring lederna, kraftiga barriärer för biologisk mångfald och friluftsliv. Ett 30-tal särskilt väsentliga barriärer har tidigare identifierats inom ett regeringsuppdrag redovisat 2005. Banverket och Vägverket tog då fram ett gemensamt åtgärdsprogram för att åtgärda de mest väsentliga barriärerna av järnvägar och vägar för friluftsliv och biologisk mångfald med tyngdpunkt på större tätorter. Det arbetet genomfördes i bred samverkan och de barriärer som pekades ut i programmet finns också till stor del förankrade i RUFS Stockholms läns grönstruktur och Svaga gröna samband. I denna rapport redovisas en kvantitativ metod för att systematiskt och transparent värdera olika faktorer som påverkar barriäreffekterna av transportinfrastrukturen. En utgångspunkt är den riktlinje för landskap som Trafikverket antog 2016. Avsikten är att rapportens resultat ska utgöra ett underlag och stöd för en tydligare prioritering av tidigare identifierade större barriärer av vägar och järnvägar i Stockholms län

Underlag för åtgärdsprioritering av barriärer i Stockholmsområdet

Stockholms stora trafikleder utgör, tillsammans med bebyggelse längs och kring lederna, kraftiga barriärer för biologisk mångfald och friluftsliv. Ett 30-tal särskilt väsentliga barriärer har tidigare identifierats inom ett regeringsuppdrag redovisat 2005. Banverket och Vägverket tog då fram ett gemensamt åtgärdsprogram för att åtgärda de mest väsentliga barriärerna av järnvägar och vägar för friluftsliv och biologisk mångfald med tyngdpunkt på större tätorter. Det arbetet genomfördes i bred samverkan och de barriärer som pekades ut i programmet finns också till stor del förankrade i RUFS Stockholms läns grönstruktur och Svaga gröna samband. I denna rapport redovisas en kvantitativ metod för att systematiskt och transparent värdera olika faktorer som påverkar barriäreffekterna av transportinfrastrukturen. En utgångspunkt är den riktlinje för landskap som Trafikverket antog 2016. Avsikten är att rapportens resultat ska utgöra ett underlag och stöd för en tydligare prioritering av tidigare identifierade större barriärer av vägar och järnvägar i Stockholms län

Klövviltolyckor på järnväg : kunskapsläge, problemanalys och åtgärdsförslag

Djurpåkörningar på järnväg medför ofta problem för Trafikverket och samhället med framför allt tågförseningar, kadaverhantering, skador på tåg och minskade jaktbyten. Denna rapport innehåller en genomförd undersökning i tre delar: En litteraturgenomgång med fokus på vegetationens påverkan på viltolyckorna på järnväg. En analys om var de flesta påkörningarna av älg och rådjur sker och orsakerna till detta. En enkätundersökning om lokförares erfarenheter av viltpåkörningar på järnväg