Kulturarvsmyndigheter, kärnvärdesord och New Public Management. En jämförande studie av kärnvärdesord hos kulturarvsmyndigheter och andra myndigheter inom OECD.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur och varför kärnvärdesord hos olika typer av regulativa myndigheter ofta liknar varandra. Med Arild Waeraas artikel från 2010 som utgångspunkt, där han undersöker fyra vitt skilda myndighetstypers kärnvärdesord, har jag genom denna undersökning tillfogat en femte myndighetstyp, kulturarvsmyndigheter. Genom att efterlikna Waeraas material- och metodpremisser blir resultaten från denna undersökning jämförbara med Waeraas resultat. En kritisk diskursanalys av kärnvärdesord från kulturarvsmyndigheter inom OECD utfördes genom att dela in dem i fyra kategorier. Två av dessa kategorier kan härledas till New Public Managementvärderingar, och de två andra till värderingar av mer traditionell förvaltningskaraktär som betonar samhälls- och medborgaransvar. Resultaten jämfördes med Waeraas resultat och tolkades därefter utifrån neoinstitutionell organisationsteori. Undersökningens resultat stöder Waeraas forskning, och visar att kulturarvmyndigheters kärnvärdesord de facto liknar varandra. Undersökningen visar också att kärnvärdesorden består av övervägande New Public Management-värderingar, på bekostnad av kärnvärdesord med värderingar av traditionell förvaltningskaraktär. Dessa proportioner är återkommande hos alla fem undersökta myndighetstyper. Neoinstitutionell organisationsanalys förklarar detta upprepande av kärnvärdesords sammansättning som ett trygghetsskapande och legitimerande svar på den egna organisationens, andra organisationers och hela omgivningens krav och förväntningar. Då New Public Management-kulturen har dominerat västvärldens syn på samhällsorganisationer de senaste trettio åren är det rimligt att det är vad som imiteras. Den legitimitet New Public Management-baserade kärnvärdesord ger står dock i konflikt med de mer traditionella förvaltningsvärderingar som behövs för att ge regulativa myndigheter den legitimitet de behöver för att utöva sitt ämbete. Myndigheter behöver kommunicera båda dessa värderingar på ett mer balanserat vis, för att på så sätt skapa realistiska förväntningar hos allmänheten. Om detta inte görs, kan man på längre sikt riskera att medborgarna tappar förtroende för myndigheter

Kulturarvsmyndigheter, kärnvärdesord och New Public Management - En jämförande studie av kärnvärdesord hos kulturarvsmyndigheter och andra myndigheter inom OECD.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur och varför kärnvärdesord hos olika typer av regulativa myndigheter ofta liknar varandra. Med Arild Waeraas artikel från 2010 som utgångspunkt, där han undersöker fyra vitt skilda myndighetstypers kärnvärdesord, har jag genom denna undersökning tillfogat en femte myndighetstyp, kulturarvsmyndigheter. Genom att efterlikna Waeraas material- och metodpremisser blir resultaten från denna undersökning jämförbara med Waeraas resultat. En kritisk diskursanalys av kärnvärdesord från kulturarvsmyndigheter inom OECD utfördes genom att dela in dem i fyra kategorier. Två av dessa kategorier kan härledas till New Public Managementvärderingar, och de två andra till värderingar av mer traditionell förvaltningskaraktär som betonar samhälls- och medborgaransvar. Resultaten jämfördes med Waeraas resultat och tolkades därefter utifrån neoinstitutionell organisationsteori. Undersökningens resultat stöder Waeraas forskning, och visar att kulturarvmyndigheters kärnvärdesord de facto liknar varandra. Undersökningen visar också att kärnvärdesorden består av övervägande New Public Management-värderingar, på bekostnad av kärnvärdesord med värderingar av traditionell förvaltningskaraktär. Dessa proportioner är återkommande hos alla fem undersökta myndighetstyper. Neoinstitutionell organisationsanalys förklarar detta upprepande av kärnvärdesords sammansättning som ett trygghetsskapande och legitimerande svar på den egna organisationens, andra organisationers och hela omgivningens krav och förväntningar. Då New Public Management-kulturen har dominerat västvärldens syn på samhällsorganisationer de senaste trettio åren är det rimligt att det är vad som imiteras. Den legitimitet New Public Management-baserade kärnvärdesord ger står dock i konflikt med de mer traditionella förvaltningsvärderingar som behövs för att ge regulativa myndigheter den legitimitet de behöver för att utöva sitt ämbete. Myndigheter behöver kommunicera båda dessa värderingar på ett mer balanserat vis, för att på så sätt skapa realistiska förväntningar hos allmänheten. Om detta inte görs, kan man på längre sikt riskera att medborgarna tappar förtroende för myndigheter

Kan vi säkra minimilöner för svenska arbetstagare med hjälp av allmängiltigförklarade kollektivavtal?

This essay is about investigating and analyzing if Sweden could strengthen the protection for workers when it comes to questions relating to employment wages, by introducing extended collective agreements. This will be done by comparing Sweden's and Finland's systems of collective agreements, how they are constructed and what's specific for each country. The countries in question are very similar to eachother because they are a part of the Nordic model. The model is characterize by the key role of collective agreement in labour law as well as the strong and independent position of the collective agreements. The biggest difference I found was how the countries have chosen to regulate the legal effects of unorganized employers and workers, that Sweden's coverage of collective agreements begins to fall can be seen as a serious threat to the Swedish model.Denna uppsats handlar om att undersöka och analysera om Sverige skulle kunna stärka skyddet för arbetstagare när det kommer till frågor som rör lön, genom att införa allmängiltigförklarat kollektivavtal. Undersökningen kommer att göras genom att jämföra Sverige och Finlands kollektivavtalssystem, hur de är uppbyggda och vad som är specifikt för respektive land. Länderna i fråga är till synes väldigt lika då de tillhör den nordiska modellen. Den nordiska modellen kännetecknas av den starka och självständiga ställning som de kollektivavtalsburna organisationerna har på arbetsmarknaden, modellen kännetecknas av att kollektivavtalet har en nyckelroll, samt att de kollektivavtalsbundna organisationerna har en stark och självständig ställning på arbetsmarknaden. I min undersökning finner jag att den största skillnaden ligger i hur länderna valt att reglera rättsverkan för oorganiserade arbetsgivare och arbetstagare. Svenska kollektivavtalets sjunkande täckningsgrad kan ses som ett allvarligt hot mot den svenska modellen

Med Rätt att Manipulera?

Purpose This study aims to investigate earnings management based on company size and incentive programs within all large-, mid- and small cap companies in the US technology industry. Theoretical perspectives The results of the study are analyzed on the basis of agent theory and a developed model of agent theory in the form of managerial power approach. Methodology The study uses a quantitative method in the form of multiple linear regression (MLR) analysis to examine how incentive programs affect earnings management in conjunction with the use of ordinary least Squares (OLS). A t-test is used to examine the prevalence of earnings management in large-, mid- and small-cap companies. Earnings management will be studied through accruals. The study uses the modified Jones model developed by Dechow, Sloan and Sweeney in 1995 as a method to approximate earnings management. Empirical foundation The results of the study suggest that the prevalence of earnings management varies between large- and small-cap companies within the technology sector. Only in mid cap companies is there evidence of a significant relationship between incentive programs and earnings management. Conclusions The study's main contribution is that it draws attention to how earnings management behaves in an industry depending on company size and incentive programs. Prerequisites for practicing earnings management vary according to industry conditions and research on earnings management linked to specific industries can therefore be used to combat opportunistic earnings management