Evidence-based publications on upper secondary education in Iceland, 2003–2012

Globally, there is a demand for basing education policy decisions and practice on solid evidence. While the same applies in Iceland, some have claimed that there is a dearth of evidence-based publications targeted at education. This article considers this claim by examining the availability and nature of evidencebased publications with a focus on upper secondary education in Iceland. In total, the main characteristics of 316 publications were studied over the period 2003–2012. These publications included peer-reviewed articles, non-reviewed scholarly work (articles and reports), master’s and doctoral theses, external evaluation reports, and innovation reports. The findings reveal a hidden treasure of a number of publications targeted at upper secondary education in Iceland. Some educational fields are still weakly represented in the evidence spectrum, such as vocational studies, and the data collection methods are relatively few. Furthermore, the main stakeholders are isolated from one another to a degree. Such isolation is problematic, as evidence-based publications are intended to inform both policy and practice. Thus, the study suggests an increased need for cooperation among the main stakeholders in upper secondary education.Peer reviewe

The Rapidly Developing Nordic Bioeconomy : Exerpt from State of the Nordic Region 2018

The Rapidly Developing Nordic Bioeconomy is a reprint of the Nordic Council of Ministers’ State of the Nordic Region 2018. The new bioeconomy, and the general shift from a fossil-based to a bio-based economy, is an area with vast potential for the entire Nordic Region, although it is more relevant to some geographical areas than to others. The publication maps the scale and distribution of bio-based industries, such as forestry, fisheries, aquaculture and biogas production and contains informative and concise description of the Nordic Bioeconomy

Det nordiska jordbruket : utmaningar i en framtid präglad av mer extremväder

Stora delar av Norden upplevde extrem torka under sommaren 2018 vilket resulterade i minskad skörd jämfört med tidigare år. Vissa effekter syns även på animalieproduktionen. För att stå bättre rustade inför kommande extremväder behöver erfarenhetsutbytet och samarbetet mellan de nordiska länderna vidareutvecklas. Nordiska ministerrådet inrättade därför i september 2018 en arbetsgrupp för att systematisera de nordiska ländernas erfarenheter från torkan 2018 samt föreslå konkreta nordiska samarbetsområden som kan bidra till ett mer motståndskraftigt nordiskt jordbruk. Arbetsgruppen lägger fram fem förslag till samarbetsområden: Kunskapshöjning: klimatsmarta vatten- och odlingssystem, Växter anpassade för framtida nordiska förhållanden, Strategier för effektivare organisering i händelse av extremväder, Nordiskt kunskapsutbyte mellan rådgivare, Nordiskt nätverk för jordbruk och extremväder

Det nordiska skogsbruket : utmaningar i en framtid präglad av mer extremväder

Det brann på många håll i Norden under 2018 och flera bränder var betydligt större än normalt. Bränderna krävde akuta åtgärder och testade både den nationella beredskapen och det internationella samarbetet. För att stå bättre rustade inför kommande extremväder och omfattande skogsbränder behöver samarbetena mellan de nordiska länderna intensifieras. Nordiska ministerrådet inrättade därför under hösten 2018 en arbetsgrupp för att systematisera de nordiska ländernas erfarenheter från bränderna samt för att föreslå samarbetsområden som kan bidra till ett mer motståndskraftigt nordiskt skogsbruk. Arbetsgruppen lägger fram åtta förslag till nordiska samarbetsområden. Förslagen inkluderar insatser på kort och lång sikt och berör både skogsnäringen och räddningstjänsten