Företagskulturs påverkan på anställdas motivation inom kunskapsintensivt arbete

Sammanfattning Examensarbetets titel: Företagskulturs påverkan på anställdas motivation inom kunskapsintensivt arbete Seminariedatum: 2014-06-04 Ämne/kurs: FEKH19, Examensarbete kandidatnivå, 15 högskolepoäng Författare: Rikard Frangeur, Carl Jägerholm Fowelin, Robert Nyberg Handledare: Ola Mattisson Fem nyckelord: Företagskultur, Motivation, ansträngning, agentkostnader, Kunskapsintensivt arbete Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur motivation hos anställda med kunskapsintensiva arbetsuppgifter påverkas av företagskultur. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts grundat på en tvärsnittlig forskningsdesign. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har åtta respondenter inom kunskapsintensiva avdelningar på fyra olika företag bidragit med data kopplat till deras motivationsfaktorer. Datan anlyserades genom att intervjuerna transkriberades och kodades. Teoretiska perspektiv: Agentteorins generella applicerbarhet har ifrågasatts och möjligheten att komplettera denna med teorier om företagskultur undersöks i denna uppsats. Att det finns någonting annat än övervakning och lön som motiverar anställda inom kunskapsintensiva avdelningar är en tanke som ofta presenteras. Vi undersöker hur företagskultur kan påverka motivationen utifrån Alvessons (1991; 1993) definition av begreppet, fokus i undersökningen ligger på gemensamma tankessätt hos de anställda. Empiri: Många företag sysslar med forskning och utveckling eller liknande funktioner. Inom dessa företag finns det avdelningar där kunskapsnivån är väldigt hög och arbetet är svårt att styra, därför blir dessa avdelningar intressanta att undersöka för att få indikationer på hur de anställda motiveras. Populationen valdes utifrån kriterierna att de deltagande företagen skulle bedriva kunskapsintensivt arbete och skilja sig i termer av vilken bransch de agerade inom. Resultat: Resultatet visar att företagskultur har en påverkan på motivationen hos anställda inom kunskapsintensiva avdelningar, det är dock oklart hur stor denna betydelse är och även till vis del svårt att avgöra om den rådande kulturen är avdelningsbunden eller företagsbunden

Anti-estetik inom grafisk design

Syftet med denna studie är att diskutera och problematisera anti-estetisk design och undersöka vilken funktion den har idag. Denna uppsats bygger på en bred bakgrund om fulhet och skönhet, om olika anti-estetiska och kritiska rörelser genom historien och teorier så som kritisk design, normkritik och feminism. Information har insamlats genom en kritisk granskning av tre nummer av tidskriften Bang, analys av offentliga uttalanden om och av Bang och Bastion, samt intervjuer med formgivaren Sepidar Hosseini och tio designstudenter. Metoden kvalitativ ansats användes i studien och induktiv samt deduktiv analys av intervjuerna utfördes. I analysen undersöktes hur avvikande designelement kunde bidra till att kritisera normen med hjälp av etablerade teorier, uttalanden från Bastion och kommentarer från Hosseini och designstudenter. Resultatet av denna studie skall visa på ett alternativt perspektiv på design och diskutera vilken tillämpning den kan ha idag. Anti-estetisk design kan anses ha funktionen att skapa rum för det som inte passar in i det rådande idealet och fungera som grogrund för vidare diskussion om samhällets normer

Närstående - medvårdare eller patienter? : en intervjustudie om sjuksköterskors yrkeserfarenhet av att stödja närstående till patienter inom avancerad sjukvård i hemmet

Bakgrund Under 2010 bedömdes cirka 80 procent av de 90 000 människor som avled i Sverige ha varit i behov av palliativ vård. Många patienter föredrar att bli vårdade sin sista tid i hemmiljö med hjälp av avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), som möjliggörs av ett multiprofessionellt team som finns tillgängligt dygnet runt. Den palliativa vården utgörs till stor del av stöd till närstående då betungande effekter så som psykisk och fysisk ohälsa, ekonomiska förluster och isolering kan komma att drabba dem. I sjuksköterskans roll ingår att kunna ge stöd till närstående, vilket tidvis kan upplevas som bristfälligt både ur sjuksköterskors och närståendes perspektiv. Syfte Utifrån sjuksköterskors yrkeserfarenhet belysa faktorer som kan ha betydelse vid att stödja närstående till patienter som vårdas palliativt inom ASIH. Metod Kvalitativ intervjustudie med åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det insamlade datamaterialet från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att tid, information och kommunikation, kontinuitet, multiprofessionellt team, kompetens och att vara närvarande i nuet vid mötet med närstående var viktiga faktorer angående stöd till närstående. Slutligen betonades vikten av att sjuksköterskan själv skulle bli erbjuden stöd vid behov. Slutsats Tiden till förfogande, att ge individanpassad information och en fungerande kommunikation bedömdes som viktiga faktorer gällande att ge stöd till närstående. Kontinuitet, arbetet inom det multiprofessionella teamet, professionell kompetens och att närvara i nuet vid mötet med närstående var nödvändiga faktorer för att en relation och ett förtroende mellan sjuksköterska och närstående skulle uppstå. Om hänsyn togs till faktorerna genom att utgå från närståendes individuella behov skapades de bästa förutsättningarna för att ge ett stöd av hög kvalitet till närstående.

Intravenous NPA for the treatment of infarcting myocardium early: InTIME-II, a double-blind comparison on of single-bolus lanoteplase vs accelerated alteplase for the treatment of patients with acute myocardial infarction

Aims to compare the efficacy and safety of lanoteplase, a single-bolus thrombolytic drug derived from alteplase tissue plasminogen activator, with the established accelerated alteplase regimen in patients presenting within 6 h of onset of ST elevation acute myocardial infarction. Methods and Results 15 078 patients were recruited from 855 hospitals worldwide and randomized in a 2:1 ratio to receive either lanoteplase 120 KU. kg-1 as a single intravenous bolus, or up to 100 mg accelerated alteplase given over 90 min. The primary end-point was all-cause mortality at 30 days and the hypothesis was that the two treatments would be equivalent. By 30 days, 6.61% of alteplase-treated patients and 6.75% lanoteplase-treated patients had died (relative risk 1.02). Total stroke occurred in 1.53% alteplase- and 1.87% lanoteplase-treated patients (ns); haemorrhagic stroke rates were 0.64% alteplase and 1.12% lanoteplase (P=0.004). The net clinical deficit of 30-day death or non-fatal disabling stroke was 7.0% and 7.2%, respectively. By 6 months, 8.8% of alteplase-treated patients and 8.7% of lanoteplase-treated patients had died. Conclusion Single-bolus weight-adjusted lanoteplase is an effective thrombolytic agent, equivalent to alteplase in terms of its impact on survival and with a comparable risk-benefit profile. The single-bolus regimen should shorten symptoms to treatment times and be especially convenient for emergency department or out-of-hospital administration. (C) 2000 The European Society of Cardiology