External effects of education on earnings: Swedish evidence using matched employee-establishment data

This paper provides an empirical investigation of externalities from education in Sweden in an earnings equation framework. The empirical models are estimated on a large sample of matched employees and establishments. External effects of education are identified from the average educational attainment of workers outside the individual’s establishment. The paper also investigates the coherence of the evidence with respect to the idea that educational externalities arise through face-to-face interaction between individuals. A set of different specifications and fixed effects models is used to investigate the robustness of the basic cross-sectional model. The cross-sectional models suggest, in general, that externalities are positive and significantly different from zero. The cross-sectional evidence is also broadly coherent with the idea that externalities are declining in spatial transaction costs, such as the Euclidean distance between establishments. However, after accounting for individual fixed effects and dummy variables for the county in which the individual works the results indicate no statistically significant external effects of education on earnings in Sweden.Education; earnings

Changes during the 1990's in the location of Swedish Power Couples: Consequences and Explanations

Between 1990 and 1998 there was an increase by 4 percentage points of couples where both individuals were college educated, so-called power couples, in Swedish cities. During the same period, the shares of non-college educated couples and college educated singles increased by only 1 percentage point, respectively. The study argues that the observed trends are explained neither by the co-location hypothesis nor the marriage market hypothesis. Instead it seems that the differential household trends in city location coincide with differential trends in the city earnings premium. The city earnings premium has increased during the 1990´s particularly for college educated men and women in couples.City earnings premiums; power couples; location

Arthropod communities in fungal fruitbodies are weakly structured by climate and biogeography across European beech forests

Aim The tinder fungus Fomes fomentarius is a pivotal wood decomposer in European beech Fagus sylvatica forests. The fungus, however, has regionally declined due to centuries of logging. To unravel biogeographical drivers of arthropod communities associated with this fungus, we investigated how space, climate and habitat amount structure alpha and beta diversity of arthropod communities in fruitbodies of F. fomentarius. Location Temperate zone of Europe. Taxon Arthropods. Methods We reared arthropods from fruitbodies sampled from 61 sites throughout the range of European beech and identified 13 orders taxonomically or by metabarcoding. We estimated the total number of species occurring in fruitbodies of F. fomentarius in European beech forests using the Chao2 estimator and determined the relative importance of space, climate and habitat amount by hierarchical partitioning for alpha diversity and generalized dissimilarity models for beta diversity. A subset of fungi samples was sequenced for identification of the fungus’ genetic structure. Results The total number of arthropod species occurring in fruitbodies of F. fomentarius across European beech forests was estimated to be 600. Alpha diversity increased with increasing fruitbody biomass; it decreased with increasing longitude, temperature and latitude. Beta diversity was mainly composed by turnover. Patterns of beta diversity were only weakly linked to space and the overall explanatory power was low. We could distinguish two genotypes of F. fomentarius, which showed no spatial structuring. Main conclusion Fomes fomentarius hosts a large number of arthropods in European beech forests. The low biogeographical and climatic structure of the communities suggests that fruitbodies represent a habitat that offers similar conditions across large gradients of climate and space, but are characterized by high local variability in community composition and colonized by species with high dispersal ability. For European beech forests, retention of trees with F. fomentarius and promoting its recolonization where it had declined seems a promising conservation strategy

Högstubbar ger fristad åt hotade insekter i bokskogen

• En bokskog som sköts enbart för virkesproduktion lämnar inte mycket utrymme för hotade vedskalbaggar och andra insekter. Genom att spara och skapa död ved i form av högstubbar kan dock mångfalden öka väsentligt. • På landskapsnivå ökar särskilt rödlistade arters förekomst om skogen ligger nära en värdekärna som under lång tid har haft mycket död ved. Det förutsätter dock att det inte finns något spridningshinder från värdekärnan. • På fastighetsnivå har bokhögstubbens egenskaper, särskilt nedbrytningsgrad och ljusexponering, störst betydelse för vilka vedskalbaggar som koloniserar den. • En del rödlistade arter är mycket kräsna när det gäller den enskilda stubbens kvalitet. För dessa krävs en god tillgång på olika typer av bokhögstubbar inom ett större område. • Vedinsekterna kan gynnas genom att man sparar bokved av olika grovlek, nedbrytningsgrad och med olika solexponering och att låta naturligt bildade högstubbar och lågor finnas kvar i beståndet. • Spara evighetsträd redan vid gallringen. Träd som är skadade och har låg timmerkvalitet har förutsättningar att tidigt bilda död och rötad ved. Ställ gärna evighetsträd i beståndskanter och i mer svåråtkomliga delar av beståndet

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid : en empirisk undersökning med Svenska data. Konferensbidrag från Transportforum 8-9 januari 2003 i Linköping

Syftet med denna uppsats är att empiriskt undersöka i vilken utsträckning individens sannolikhet att byta jobb påverkas av pendlingstid och lön. Detta görs genom att använda en ansats som presenterats av Gronberg & Reed (1994) som utgår ifrån en sökteoretisk modell av arbetsmarknaden för att empiriskt undersöka storleken på kompenserande löneskillnader för olika arbetsmiljörelaterade faktorer. Undersökningen lede r fram till en empirisk skattning av den kompenserande löneskillnaden för pendlingstid, dvs. sysselsatta individers \u94lönemässiga\u94 värdering av restid till och från arbetet. Det huvudsakliga motivet för denna uppsats baseras i det ökade policyintresset för infrastrukturinvesteringars regionförstorande effekter

The trade off between time and money : is there a difference between real and hypothetical choices?

This paper reports the results from one experiment and one quasi-experiment used to investigate the potential problem of "hypothetical bias" in surveys involving an individual\u92s valuation of time. The experiment compares hypothetical and real choices regarding an offer to participate in a survey in exchange for money. The quasi-experiment compares hypothetical and real choices regarding two bus journeys, one fast and expensive and the other slow and cheap. In both of these experiments, real choices differ significantly from hypothetical ones. The paper estimates parametric distributions of the value of time by applying the general method of moments (GMM) estimator. Since the samples are relatively small a parametric bootstrap is used to obtain asymptotic refinement of statistical tests. The results in the experiment as well as in the quasi-experiment suggest a value of time which is higher when the choice is for real than when the choice is hypothetical. Assuming that the value of time distribution is exponential, real choices produce a mean value of time twice as large as the corresponding hypothetical value

Prediktioner av antalet personer som går resp. cyklar till jobbet på basis av resvaneundersökningar och geografiskt högupplösta registerdata

Trafikverket har under senare år utvecklat ett verktyg för samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning av investeringar i gång- och cykelinfrastrukturen – ”GC-kalk” (Trafikverket, 2012). Dessa bedömningar baseras bl.a. på antalet personer som går eller cyklar i en viss OD-relation i det jämförelsealternativ (JA) som används. Denna rapport använder den svenska resvaneundersökningen (RES) i kombination med SCBs registerdata över den svenska befolkningen och alla arbetsställen för att på ett enkelt sätt producera en prediktion av antalet fotgängare resp. cyklister i ett litet geografiskt område. Grundproblemet är alltså att registerdatamaterialet inte innehåller information om vilket färdmedel individerna väljer för att ta sig till jobbet. Därför används RES för att ”fylla i” denna information. Detta görs med hjälp av en statistisk modell som estimeras på RES och sedan tillämpas på registerdatamaterialet. En utgångspunkt för denna rapport är att investeringar i gång- och cykelinfrastruktur är så pass små att mer genomarbetade och resurskrävande modellkörningar som brukar användas för större investeringar i järnvägs- och vägnäten inte är aktuella för investe-ringar i detta sammanhang. Då färdmedlen gång och cykel används i relativt hög utsträckning för korta resor är troligen en relativt fin geografisk indelning också att föredra när man utreder åtgärder i gång- och cykelinfrastrukturen. I denna rapport används därför en geografisk indelning som baseras på ett rutnät med 250 kvadratmeter stora rutor i tätort och en kvadratkilometer stora rutor utanför tätort. En viktig restriktion för denna rapport är att det i dagsläget inte finns nationellt heltäckande information om nätverken för gång- och cykelvägar, därför har sådan information inte kunnat användas. En av huvudfrågorna för denna rapport är hur bra prediktioner för färdmedelsval man kan få från en modell som estimerats på en nationell resvaneundersökning. Därför utvärderas ett antal olika modeller med en form av korsvalidering som baseras på s.k. ”bootstrap” metod. Denna metod innebär också att den del av prediktionsfelet i registerdata vilket beror på stickprovsvariation i resvaneundersökningen enkelt kan simuleras för varje individ i registerdatamaterialet. Resultaten tyder på att prediktionskvaliteten från den modell som bedöms ge bäst prediktioner sett över hela landet varierar mellan olika län. Den valda modellen används också för att illustrera hur prediktioner på låg geografisk nivå kan genereras. Dessutom diskuteras hur osäkerheten i de individuella prediktionerna kan användas för att väga in annan information som kan finnas när antalet personer som går eller cyklar till jobbet ska bestämmas i en specifik utredningssituation och i en specifik OD-relation.Utveckling av GC-kalk : efterfrågemodeller baserade på självrapporterade data i kombination med rikstäckande registerdat

Observationer av vedinsekter i Karlskrona och eftersök av stora ekbocken i Blekinge sommaren 2005

Under 2005 har Gunnar Isacsson på uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge län besökt ett antal lokaler där gnagspår tyder på att större ekbock skulle ha kunnat förekomma, samt gjort en stickprovsundersökning av fyra vedinsektslokaler i eller vid Karlskrona. De grova gnagspåren kunde i de flesta fall konstateras vara gjorda av träd-ödarens (Cossus cossus) larver och inte av stora ekbockens (Cerambyx cerdo). Däremot hittades färskare gnag på en tidigare okänd lokal i Valje naturreservat där sannolikheten för större ekbock är mycket större. Vid Elleholm finns också gamla gnag som sannolikt orsakats av stora ekbocken. De potentiella tidigare kända ekbockslokalerna har besökts både dag- och kvällstid utan att hitta några ekbockar. Däremot kändes den ättiksliknande doften av träd-ödarens larver på flera av lokalerna. Träd-ödaren är känd för att göra gnag som är mycket lika större ekbockens.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Predictions of the share that walk or bicycle to work : travel surveys combined with register based data with high geographic resolution

Trafikverket har under senare år utvecklat ett verktyg för samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning av investeringar i gång- och cykelinfrastrukturen – ”GC-kalk”. Dessa bedömningar baseras bland annat på antalet personer som går eller cyklar mellan en start och en målpunkt (en s.k. OD-relation) i det jämförelsealternativ (JA) som används. Denna rapport använder den svenska resvaneundersökningen (RES) i kombination med SCBs registerdata över den svenska befolkningen och alla arbetsställen, för att på ett enkelt sätt producera en prediktion av antalet fotgängare respektive cyklister i ett litet geografiskt område. Grundproblemet är alltså att registerdatamaterialet inte innehåller information om vilket färdmedel individerna väljer för att ta sig till jobbet.  En viktig restriktion för denna rapport är att det i dagsläget inte finns nationellt heltäckande information om nätverken för gång- och cykelvägar, därför har sådan information inte kunnat användas. En av huvudfrågorna för denna rapport är hur bra prediktioner för färdmedelsval man kan få från en modell som estimerats på en nationell resvaneundersökning. Därför utvärderas ett antal olika modeller med en form av korsvalidering som baseras på så kallad bootstrap-metod. Denna metod innebär också att den del av prediktionsfelet i registerdata vilket beror på stickprovsvariation i resvaneundersökningen enkelt kan simuleras för varje individ i registerdatamaterialet. Resultaten tyder på att prediktionskvaliteten från den modell som bedöms ge bäst prediktioner sett över hela landet varierar mellan olika län. Den valda modellen används också för att illustrera hur prediktioner på låg geografisk nivå kan genereras. Dessutom diskuteras hur osäkerheten i de individuella prediktionerna kan användas för att väga in annan information som kan finnas när antalet personer som går eller cyklar till jobbet ska bestämmas i en specifik utredningssituation och i en specifik OD-relation.The Swedish Transport Administration has recently developed a tool (“GC-kalk”) for assessing investments in the infrastructure for walking and bicycling. These assessments are inter alia based on the number of individuals that walk or bicycle before the investment. This report uses the Swedish national travel survey combined with register based (administrative) data with high geographic resolution to generate predictions of the number of people walking or cycling to work in a small geographic area. The basic problem is that the register based material that includes the entire Swedish population and all work places does not include information about mode of transport for the journey to work. Therefore the travel survey is used to fill in this information. A main question of this report concerns the quality of predictions on mode choice that you get from a model estimated on a national travel survey. Therefore a set of models are evaluated by cross validation based on the so-called “bootstrap” method. This method also implies that the uncertainty in mode choice predictions that depend on the sample variation in the travel survey easily can be simulated for all individuals in the register based data. The results suggest that the quality of predictions derived from the model that gives the best predictions at the national level vary across different counties. The chosen model is also used to illustrate how predictions of the shares of individuals walking or bicycling to work in a small area can be generated. In addition, the report discusses how the uncertainty in individual predictions can be used to consider other available information when the number of persons walking or bicycling shall be assessed in a specific situation and in a specific origin-destination pair