När familjehemssekreterare talar om umgänge : en diskursanalys

När barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar hamnar de flesta inom samhällets vård under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats är i dagsläget vård i familjehem. När barn placeras i familjehem får barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet får en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid överväganden av familjehemsvården och har ett visst inflytande i umgängesfrågor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgänge mellan de biologiska föräldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån principen om barnets bästa. Genom intervjuer baserade på vinjetter med fem familjehemssekreterare och en familjehemsgruppschef verksamma på två olika socialkontor ämnade denna studie att finna diskurser om umgänge. Resultaten visar två diskurser rörande umgänge: diskursen om umgänge som en självklarhet och diskursen om umgänge utifrån barnets behov. Empirin analyserades med stöd av anknytningsteorin och teorin om handlingsutrymme

När familjehemssekreterare talar om umgänge : en diskursanalys

När barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar hamnar de flesta inom samhällets vård under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats är i dagsläget vård i familjehem. När barn placeras i familjehem får barnet en egen socialsekreterare och familjehemmet får en annan, denne kallas för familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid överväganden av familjehemsvården och har ett visst inflytande i umgängesfrågor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad familjehemssekreterarna anser om umgänge mellan de biologiska föräldrarna och barn placerade i familjehem enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån principen om barnets bästa. Genom intervjuer baserade på vinjetter med fem familjehemssekreterare och en familjehemsgruppschef verksamma på två olika socialkontor ämnade denna studie att finna diskurser om umgänge. Resultaten visar två diskurser rörande umgänge: diskursen om umgänge som en självklarhet och diskursen om umgänge utifrån barnets behov. Empirin analyserades med stöd av anknytningsteorin och teorin om handlingsutrymme

Technical advances of the recombinant antibody microarray technology platform for clinical immunoproteomics

In the quest for deciphering disease-associated biomarkers, high-performing tools for multiplexed protein expression profiling of crude clinical samples will be crucial. Affinity proteomics, mainly represented by antibody-based microarrays, have during recent years been established as a proteomic tool providing unique opportunities for parallelized protein expression profiling. But despite the progress, several main technical features and assay procedures remains to be (fully) resolved. Among these issues, the handling of protein microarray data, i.e. the biostatistics parts, is one of the key features to solve. In this study, we have therefore further optimized, validated, and standardized our in-house designed recombinant antibody microarray technology platform. To this end, we addressed the main remaining technical issues (e.g. antibody quality, array production, sample labelling, and selected assay conditions) and most importantly key biostatistics subjects (e.g. array data pre-processing and biomarker panel condensation). This represents one of the first antibody array studies in which these key biostatistics subjects have been studied in detail. Here, we thus present the next generation of the recombinant antibody microarray technology platform designed for clinical immunoproteomics

Sample labeling QC.

<p>Sample labeling QC.</p

Evaluation of four methods for defining a condensed biomarker signature for classification of two groups.

<p>Once the biomarker signature of the optimal length was defined using the validation set, the classifier was re-trained, using both the training and the validation set and finally tested on the test set. Sample cohort 3 was used.</p

Evaluation of different normalization processes.

<p>To this end, microarray data for diseased vs. healthy samples was used and compared with respect to No. of down-regulated scFvs antibodies and No. of complete matches per target molecule, using a fold change (FC) filter of either FC > 1 or FC > 1.1 and with and without a cut-off value of q <0.05.</p

Limit of detection.

<p>Boxplots for 5 antibody intensities over all the analyzed samples. Each data point represents one sample. A cut-off limit was established based on the mean negative control signal (PBS) across all the samples plus 2 standard deviations. Each analyte, from which the mean signal intensities were found to be below the LOD in > 70% of samples was removed from the data (e.g. FASN (3) and MAKT (2)). The red line corresponds to the cut-off limit.</p

The key technological features involved in the design of our recombinant antibody microarray technology platform, outlining the specific, individual features uniquely addressed in this study.

<p>The key technological features involved in the design of our recombinant antibody microarray technology platform, outlining the specific, individual features uniquely addressed in this study.</p

List of normalization processes evaluated in this study.

<p>List of normalization processes evaluated in this study.</p