5 research outputs found

    Etisk hackning av en IoT-kamera

    No full text
    With the fast growing popularity of IoT devices, a new entry point for cyber attacks is emerging. As IoT devices such as security cameras become more widely used in settings where security and privacy can be considered a key concern, more research about these devices must be done to ensure that the security requirements are met. In this thesis the home security camera Reolink E1 Zoom has been evaluated. The security of the device was evaluated with a 7 step method which consisted of pre-engagement, information gathering, threat modeling, vulnerability analysis, exploitation, post exploitation, and reporting. The threat modeling and penetration testing was conducted on the IoT device with a focus on the web application. The result of the penetration testing was that one vulnerability was discovered, an XSS attack, with many other security issues not directly leading to an exploit also being discovered. The vulnerability discovered was reported to the manufacturer as detailed in the thesis. The conclusion is that the security of the IoT device was lacking in certain areas. IoT har med en snabbt vÀxande popularitet öppnat för nya potentiella problem med cyberattacker. DÄ IoT-enheter som sÀkerhetskameror börjar anvÀndas i en större utstrÀckning i sammanhang dÀr sÀkerhet och integritet har högsta prioritet, mÄste mer forskning kring sÀkerheten av dessa enheter utföras. Detta för att kunna sÀkerstÀlla att sÀkerhetskraven Àr uppnÄdda. I denna avhandlingen har sÀkerheten av IoT-enheten Reolink E1 Zoom analyserats. SÀkerheten av enheten hara analyserats med hjÀlp av en 7-stegsmetod som bestod av förberedning, informationssökning, hotmodellering, sÀkerhetsanalys, efter-exploatering, samt rapportering. hotmodelleringen samt penetrationstestningen som genomfördes pÄ enheten fokuserade pÄ webbapplikationen. Resultatet av penetrationstestningen var att en sÄrbarhet hittades, en XSS-attack, ett flertal andra sÀkerhetsproblem som inte direkt ledde till en sÄrbarhet identifierades ocksÄ. SÄrbarheten som identifierades blev rapporterad till företaget enligt beskrivelsen i rapporten. Slutsaten Àr att sÀkerheten av IoT-enheten har brister inom vissa omrÄden

    Etisk hackning av en IoT-kamera

    No full text
    With the fast growing popularity of IoT devices, a new entry point for cyber attacks is emerging. As IoT devices such as security cameras become more widely used in settings where security and privacy can be considered a key concern, more research about these devices must be done to ensure that the security requirements are met. In this thesis the home security camera Reolink E1 Zoom has been evaluated. The security of the device was evaluated with a 7 step method which consisted of pre-engagement, information gathering, threat modeling, vulnerability analysis, exploitation, post exploitation, and reporting. The threat modeling and penetration testing was conducted on the IoT device with a focus on the web application. The result of the penetration testing was that one vulnerability was discovered, an XSS attack, with many other security issues not directly leading to an exploit also being discovered. The vulnerability discovered was reported to the manufacturer as detailed in the thesis. The conclusion is that the security of the IoT device was lacking in certain areas. IoT har med en snabbt vÀxande popularitet öppnat för nya potentiella problem med cyberattacker. DÄ IoT-enheter som sÀkerhetskameror börjar anvÀndas i en större utstrÀckning i sammanhang dÀr sÀkerhet och integritet har högsta prioritet, mÄste mer forskning kring sÀkerheten av dessa enheter utföras. Detta för att kunna sÀkerstÀlla att sÀkerhetskraven Àr uppnÄdda. I denna avhandlingen har sÀkerheten av IoT-enheten Reolink E1 Zoom analyserats. SÀkerheten av enheten hara analyserats med hjÀlp av en 7-stegsmetod som bestod av förberedning, informationssökning, hotmodellering, sÀkerhetsanalys, efter-exploatering, samt rapportering. hotmodelleringen samt penetrationstestningen som genomfördes pÄ enheten fokuserade pÄ webbapplikationen. Resultatet av penetrationstestningen var att en sÄrbarhet hittades, en XSS-attack, ett flertal andra sÀkerhetsproblem som inte direkt ledde till en sÄrbarhet identifierades ocksÄ. SÄrbarheten som identifierades blev rapporterad till företaget enligt beskrivelsen i rapporten. Slutsaten Àr att sÀkerheten av IoT-enheten har brister inom vissa omrÄden

    Detektera plagiatmönster i programmeringsuppgifter för studenter

    No full text
    Plagiarism has become a big concern in programming both in education and in the industry of software development. While a lot of effort have been put into detecting plagiarism, most of the it have been focused on detecting plagiarism in plain text. The methods for cheating has evolved as plagiarism detection has improved. This thesis looks at plagiarism in entry level programming courses to discover how wide spread the cheating is, and if plagiarism detection algorithms in conjunction with metadata from GitHub can be used to better detect cheating. More specifically the commit metadata from GitHub is used to see if any interesting patterns with students who plagiarize can be found. The dataset used in this thesis are GitHub repositories for the entry level programming courses DD1337 and DD1338 for the year of 2015. The data set consists of 17 programming assignments with around 200 student submissions per assignment. The plagiarism detection tools used were MOSS and for each week the 10 most suspicious submitted assignments were added to a suspicious-list which were later used to help find patterns in students that plagiarize. The results show that the suspicious students on average had 5.27 commits per assignment, while the non-suspicious students had 6.49 commits on average per assignment. This is to say that suspicious students on average had a lower number of commits than the non-suspicious students. Future work includes testing with bigger data sets, and testing other metadata for finding other interesting patterns in cases of plagiarism.Plagiat har blivit ett stort problem bÄde pÄ utbildningsnivÄ och inom industrin för mjukvaruutveckling. Trots att mycket tid och anstrÀnging har lagts ned för att förbÀttra plagiatdetektering sÄ har det mestadels fokuserat pÄ vanlig text. Medan detekteringsmetoderna för att upptÀcka plagiat har förbÀttrats sÄ har Àven metoderna för att plagiera utvecklats. Denna uppsats fokuserar pÄ plagiat inom programmeringskurser för förstaÄrsstudenter pÄ datortekniklinjen pÄ KTH för att se hur utrbrett plagiat Àr, och om plagiatdetekteringsalgorit- mer i samband med metadata frÄn GitHub kan anvÀndas för att förbÀttra detekteringen av plagiat. Mer specifikt anvÀnds antal commits metadatan frÄn GitHub för att se om intressanta mönster för studenter som plagierar kan upptÀckas. Datasetet som anvÀndes i denna rapport Àr GitHub repositories frÄn programmeringskurserna DD1337 och DD1338 frÄn 2015. Datasetet bestÄr av 17 programmeringsuppgifter med ungefÀr 200 inlÀmningar för varje uppgift. Plagiatdetekteringsverktyget som anvÀndes Àr MOSS och för varje vecka togs de 10 mest misstÀnkta inlÀmningarna och lades till i en lista med misstÀnkta inlÀmningar som sedan anvÀndes för att hitta mönster för studenter som plagierar. Resultat visar att de misstÀnkta studenterna i genomsnitt hade 5,27 commits per inlÀmning, medan de icke-misstÀnkta studenterna hade ett genomsnitt pÄ 6,49 commits per inlÀmning. Detta innebÀr att de misstÀnkta studenterna i genomsnitt hade fÀrre commits Àn vad de icke-misstÀnkte studenterna hade. Framtida studier inkluderar att testa med större datasets, och att testa med annan metadata för att se om andra intressanta mönster kan finnas för studenter som plagierar

    Detektera plagiatmönster i programmeringsuppgifter för studenter

    No full text
    Plagiarism has become a big concern in programming both in education and in the industry of software development. While a lot of effort have been put into detecting plagiarism, most of the it have been focused on detecting plagiarism in plain text. The methods for cheating has evolved as plagiarism detection has improved. This thesis looks at plagiarism in entry level programming courses to discover how wide spread the cheating is, and if plagiarism detection algorithms in conjunction with metadata from GitHub can be used to better detect cheating. More specifically the commit metadata from GitHub is used to see if any interesting patterns with students who plagiarize can be found. The dataset used in this thesis are GitHub repositories for the entry level programming courses DD1337 and DD1338 for the year of 2015. The data set consists of 17 programming assignments with around 200 student submissions per assignment. The plagiarism detection tools used were MOSS and for each week the 10 most suspicious submitted assignments were added to a suspicious-list which were later used to help find patterns in students that plagiarize. The results show that the suspicious students on average had 5.27 commits per assignment, while the non-suspicious students had 6.49 commits on average per assignment. This is to say that suspicious students on average had a lower number of commits than the non-suspicious students. Future work includes testing with bigger data sets, and testing other metadata for finding other interesting patterns in cases of plagiarism.Plagiat har blivit ett stort problem bÄde pÄ utbildningsnivÄ och inom industrin för mjukvaruutveckling. Trots att mycket tid och anstrÀnging har lagts ned för att förbÀttra plagiatdetektering sÄ har det mestadels fokuserat pÄ vanlig text. Medan detekteringsmetoderna för att upptÀcka plagiat har förbÀttrats sÄ har Àven metoderna för att plagiera utvecklats. Denna uppsats fokuserar pÄ plagiat inom programmeringskurser för förstaÄrsstudenter pÄ datortekniklinjen pÄ KTH för att se hur utrbrett plagiat Àr, och om plagiatdetekteringsalgorit- mer i samband med metadata frÄn GitHub kan anvÀndas för att förbÀttra detekteringen av plagiat. Mer specifikt anvÀnds antal commits metadatan frÄn GitHub för att se om intressanta mönster för studenter som plagierar kan upptÀckas. Datasetet som anvÀndes i denna rapport Àr GitHub repositories frÄn programmeringskurserna DD1337 och DD1338 frÄn 2015. Datasetet bestÄr av 17 programmeringsuppgifter med ungefÀr 200 inlÀmningar för varje uppgift. Plagiatdetekteringsverktyget som anvÀndes Àr MOSS och för varje vecka togs de 10 mest misstÀnkta inlÀmningarna och lades till i en lista med misstÀnkta inlÀmningar som sedan anvÀndes för att hitta mönster för studenter som plagierar. Resultat visar att de misstÀnkta studenterna i genomsnitt hade 5,27 commits per inlÀmning, medan de icke-misstÀnkta studenterna hade ett genomsnitt pÄ 6,49 commits per inlÀmning. Detta innebÀr att de misstÀnkta studenterna i genomsnitt hade fÀrre commits Àn vad de icke-misstÀnkte studenterna hade. Framtida studier inkluderar att testa med större datasets, och att testa med annan metadata för att se om andra intressanta mönster kan finnas för studenter som plagierar

    Detektera plagiatmönster i programmeringsuppgifter för studenter

    No full text
    Plagiarism has become a big concern in programming both in education and in the industry of software development. While a lot of effort have been put into detecting plagiarism, most of the it have been focused on detecting plagiarism in plain text. The methods for cheating has evolved as plagiarism detection has improved. This thesis looks at plagiarism in entry level programming courses to discover how wide spread the cheating is, and if plagiarism detection algorithms in conjunction with metadata from GitHub can be used to better detect cheating. More specifically the commit metadata from GitHub is used to see if any interesting patterns with students who plagiarize can be found. The dataset used in this thesis are GitHub repositories for the entry level programming courses DD1337 and DD1338 for the year of 2015. The data set consists of 17 programming assignments with around 200 student submissions per assignment. The plagiarism detection tools used were MOSS and for each week the 10 most suspicious submitted assignments were added to a suspicious-list which were later used to help find patterns in students that plagiarize. The results show that the suspicious students on average had 5.27 commits per assignment, while the non-suspicious students had 6.49 commits on average per assignment. This is to say that suspicious students on average had a lower number of commits than the non-suspicious students. Future work includes testing with bigger data sets, and testing other metadata for finding other interesting patterns in cases of plagiarism.Plagiat har blivit ett stort problem bÄde pÄ utbildningsnivÄ och inom industrin för mjukvaruutveckling. Trots att mycket tid och anstrÀnging har lagts ned för att förbÀttra plagiatdetektering sÄ har det mestadels fokuserat pÄ vanlig text. Medan detekteringsmetoderna för att upptÀcka plagiat har förbÀttrats sÄ har Àven metoderna för att plagiera utvecklats. Denna uppsats fokuserar pÄ plagiat inom programmeringskurser för förstaÄrsstudenter pÄ datortekniklinjen pÄ KTH för att se hur utrbrett plagiat Àr, och om plagiatdetekteringsalgorit- mer i samband med metadata frÄn GitHub kan anvÀndas för att förbÀttra detekteringen av plagiat. Mer specifikt anvÀnds antal commits metadatan frÄn GitHub för att se om intressanta mönster för studenter som plagierar kan upptÀckas. Datasetet som anvÀndes i denna rapport Àr GitHub repositories frÄn programmeringskurserna DD1337 och DD1338 frÄn 2015. Datasetet bestÄr av 17 programmeringsuppgifter med ungefÀr 200 inlÀmningar för varje uppgift. Plagiatdetekteringsverktyget som anvÀndes Àr MOSS och för varje vecka togs de 10 mest misstÀnkta inlÀmningarna och lades till i en lista med misstÀnkta inlÀmningar som sedan anvÀndes för att hitta mönster för studenter som plagierar. Resultat visar att de misstÀnkta studenterna i genomsnitt hade 5,27 commits per inlÀmning, medan de icke-misstÀnkta studenterna hade ett genomsnitt pÄ 6,49 commits per inlÀmning. Detta innebÀr att de misstÀnkta studenterna i genomsnitt hade fÀrre commits Àn vad de icke-misstÀnkte studenterna hade. Framtida studier inkluderar att testa med större datasets, och att testa med annan metadata för att se om andra intressanta mönster kan finnas för studenter som plagierar
    corecore