Cartilage-specific autoimmunity in animal models and clinical aspects in patients – focus on relapsing polychondritis

Relapsing polychondritis is an autoimmune disease in which an inappropriate immune response destroys cartilage. Cartilage of the ears, larynx and nose rather than spine and joint cartilage is affected by a chronic relapsing and erosive inflammation. Several animal models for relapsing polychondritis have been published in which immunization with various cartilage proteins induces a variety of chondritis symptoms that mimic those seen in patients. In this review we describe the collagens, matrilin-1 and cartilage oligomeric matrix protein as potential autoantigens able to trigger the tissue-specific immune response seen both in patients and in animal models for relapsing polychondritis and related autoimmune diseases

UVB-induced inflammation gives increased d-dopachrome tautomerase activity in blister fluid which correlates with macrophage migration inhibitory factor.

UVB light was used to induce an experimental inflammation in normal human skin in order to investigate its correlation with the activity of the newly described enzyme d-dopachrome tautomerase (DDT) in the fluid of experimental blisters. Macrophage migration inhibitory factor (MIF) activity was determined as a closely related marker of inflammation. DDT and MIF activities were demonstrated in blister fluids in all 10 healthy subjects. All but one of these subjects showed increased activity of DDT and MIF after three minimal erythemal doses (MED) of UVB. The mean activity of DDT increased approximately twofold and the mean activity of MIF also increased twofold after UVB in our experimental model. We found a strong correlation between DDT and MIF activities. The presence of DDT in epidermis and its increase at UV irradiation was confirmed by immunohistochemical studies. In this study, DDT is for the first time demonstrated in the skin. It is also the first time DDT can be related to inflammation, and its covariation with MIF strengthens this observation

Critical role of the major histocompatibility complex and IL-10 in matrilin-1-induced relapsing polychondritis in mice

Relapsing polychondritis (RP) is an autoimmune disease that affects extra-articular cartilage. Matrilin-1-induced relapsing polychondritis (MIRP) is a model for RP and is useful for studies of the pathogenic mechanisms in this disease. There are indications that the major histocompatibility complex (MHC) class II plays a major role in RP, since DR4(+ )patients are more commonly affected than controls. We have now addressed the role of the MHC region, as well as the non-MHC contribution, using congenic mouse strains. Of the MHC congenic strains, B10.Q (H2(q)) was the most susceptible, the B10.P (H2(p)) and B10.R (H2(r)) strains developed mild disease, while B10 strains carrying the v, b, f, or u H2 haplotypes were resistant. A slight variation of susceptibility of H2(q )strains (B10.Q> C3H.Q> DBA/1) was observed and the (B10.Q × DBA/1)F(1 )was the most susceptible of all strains. Furthermore, macrophages and CD4(+ )T cells were the most prominent cell types in inflammatory infiltrates of the tracheal cartilage. Macrophages are the major source of many cytokines, such as interleukin-10 (IL-10), which is currently being tested as a therapeutic agent in several autoimmune diseases. We therefore investigated B10.Q mice devoid of IL-10 through gene deletion and found that they developed a significantly more severe disease, with an earlier onset, than their heterozygous littermates. In conclusion, MHC genes, as well as non-MHC genes, are important for MIRP induction, and IL-10 plays a major suppressive role in cartilage inflammation of the respiratory tract

New models for relapsing polychondritis and rheumatoid arthritis : focus on the tissue specific immune response

Relapsing polychondritis (RP) and rheumatoid arthritis (RA) are autoimmune diseases where an inappropriate immune response destroys cartilage. In RP, the ears, larynx, nose and joints are affected, while the most prominent sign of RA is arthritis. For ethical reasons many experiments can not be performed in man, and consequently animal models are needed. To investigate the complexity of the tissue specific immune response in cartilage, we developed new animal models for RP and RA. The models were induced by immunization with two cartilage proteins; matrilin-1, mainly expressed in tracheal cartilage, and COMP, detected in tracheal as well as joint cartilage. The new models were named matrilin-1 induced relapsing polychondritis (MIRP) and cartilage oligomeric matrix protein induced arthritis (COMPIA). Contrary to all of the previously published models for RP, the MIRP model reflects symptoms from the larynx, nose and kidneys, like in patients with RP. This model was dependent on alphabeta T cells (rats), B cells (mice) and MHC- as well as non-MHC genes (rats). Furthermore, when matrilin-1 specific monoclonal antibodies were injected into mice, we could induce an erosive inflammation in the cartilage of the respiratory tract which indicated that the antibodies were pathogenic. We could also demonstrate that the extraarticular cartilage was affected in the collagen induced arthritis (CIA), but not in the pristane induced arthritis (PIA), both models commonly used to mimic RA. Our COMPIA model differed in several aspects to the CIA and the PIA. The main difference being that the E3 rat strain, known as a non-responder in other RA models, was susceptible to immunization. The results from the MIRP model were followed up in patients with RP. We detected antibodies to matrilin-1 in sera from 13 out of 97 RP patients. Through injecting patient sera into mice and through inhibition assays, we concluded that the antibodies to matrilin-1 detected in the RP patients were specific and bound murine cartilage of the respiratory tract. Our findings will be valuable for future investigations on the pathogenesis of rheumatic diseases and of diseases where the respiratory tract is affected by inflammation. Our results may also be useful in developing strategies for protecting a selected cartilage tissue from an autoimmune attack

”Man blir vis av böcker” - en jämförelsestudie om elevers uppfattning av skönlitteraturundervisning i svenskämnet på högstadiet och gymnasiet

Syftet med undersökningen är att se vilka likheter och skillnader som finns i svenskundervisningens arbete med skönlitteratur på högstadiet och på gymnasiet. Uppsatsen bygger på en såväl kvantitativ som kvalitativ undersökning av elever samt en kvalitativ undersökning av lärare. Deltagarna i undersökningen består av fyra lärare, två högstadie- och två gymnasielärare, och 85 av deras elever. Undersökningen visar att elever och lärare växelvis väljer vilken litteratur som ska användas i undervisningen. Det finns en gemensam uppfattning bland alla lärarna att eleverna visar ett motstånd mot den klassiska litteraturen. Det råder däremot i vissa klasser en oenighet mellan lärarna och eleverna i frågan om vilken litteratur som används mest. Gymnasieeleverna har en gemensam syn på att gruppdiskussioner är det bästa arbetssättet för att främja inlärningen i arbetet med skönlitteratur. Högstadieeleverna däremot anser att den fria läsningen fungerar bäst för dem. Lärarnas avsikt med skönlitteraturen är att den ska utveckla individen. Högstadielärarna betonar även den språkliga utvecklingen. Högstadieelevernas svar stämmer överens med sina lärares avsikter medan gymnasieeleverna mer betonar den språkliga färdigheten i sina svar. Våra reflektioner kring resultaten är att det är oerhört viktigt att utgå från elevernas liv, intressen och tillvaro i största allmänhet, för att få eleverna motiverade och engagerade i skönlitteraturen. I vår yrkesroll måste vi inspirera eleverna till att se vad litteraturen kan tillföra deras liv

Kunskap eller färdighet - en studie om läromedels kunskapssyn

Syftet med undersökningen är att se vilka kunskapssyner två aktuella läromedel förmedlar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökning där två olika läromedel i svenska för grundskolans senare år granskats och jämförts. Undersökningen visar att båda läromedlen bygger på en funktionalistisk språksyn, där språk och innehåll i sin praktiska användning utgör en helhet. Läromedlen skildrar också en kunskapssyn som bygger på att kunskap ska byggas utifrån elevernas tankar och reflektioner i dialogiska samspel och i funktionella sammanhang. Elever måste utgå från sin egen erfarenhetsvärld för att kunna tillgodogöra sig kunskapen och båda läromedlen betonar vikten av processen i skrivarbetet. Det visar en kunskapssyn där kunskap inte är ett färdigt objekt elever tar till sig, utan att kunskap byggs upp i skapandet, processen. Utifrån tanken om svenskämnet som ett kunskapsobjekt eller ett färdighetsobjekt, har studien visat att det ena inte utesluter det andra i läromedlens upplägg, utan att det fungerar som en helhet. Läromedlen möter styrdokumentens riktlinjer för skolans uppdrag och har därmed en aktuell syn på kunskap. Båda läromedlens utformning och innehåll, som syftar till att ge både språket och litteraturen en central roll och en utgångspunkt i arbetet, möter läromedlens skrivna intentioner

Screening av befintliga data avseende halter av oönskade substanser i spillvatten

Uppströmsarbete syftar till att skapa förutsättningar för en hållbar återföring av växtnäring samt för att förbättra kvaliteten av vatten till recipient. Genom att identifiera källor och arbeta förebyggande kan miljöfarliga ämnen lättare hindras att nå avloppssystemen och miljön. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av VA-organisationer inom VA-klustret Mälardalen sammanställt, analyserat och tillgängliggjort data över oönskade substanser i spillvatten och inkommande vatten till reningsverk. De sammanställda data har också kopplats till ämnen från åtta olika reglerings- och bevakningslistor relevanta för matrisen Vatten. Syftet med projektet var att ge ett underlag för identifiering av vilka ämnen som bör vara relevanta för VA-organisationerna att arbeta vidare med i deras uppströmsarbete och att utifrån listan med reglerade ämnen identifiera kunskapsluckor gällande ämnen för vilka mätningar i dagsläget saknas. Totalt samlades det in ca 4900 värden, både via dataleveranser från VA-organisationer och via uttag från Naturvårdsverkets screeningdatabas. Närmare 600 ämnen eller ämnesgrupper finns representerade i sammanställningen som är tillgänglig att ladda ner från VA-klustret- Mälardalens webbsida1. Data kommer från olika mätprogram och kampanjer samt nationella screeningsprogram av nya kemikalier i miljön. Sammanställningen visar att läkemedelssubstanser, flamskyddsmedel och PFAS är ämnesgrupper som det finns flest mätningar av i matriserna spillvatten och inkommande vatten till reningsverk. Resultaten visar också att av de ämnen som ingår i studerade regleringar och bevakningslistor (211 st. totalt) har 137 blivit provtagna av en eller flera av medlemmarna inom VA-kluster Mälardalen. Information om ca 20 ämnen på bevaknings- och regleringslistorna ingick inte i datasammanställningen (metaller, näringsämnen, etc). Dataluckorna utifrån reglerade ämnen är inte stora, dock är vissa ämnen uppmätta endast vid enstaka tillfällen. Andra organiska ämnen finns med bland uppmätta ämnen men som en specifik isomer eller blandning som inte överensstämmer med de reglerade motsvarigheterna (t.ex. BDE47 men inte PBDE). Bland de ämnen som finns med på reglerings- och bevakningslistorna men som saknas i databasen finns bl.a. ett mindre antal läkemedelssubstanser. Utifrån datafrekvensanalysen kan konstateras att flera ämnen som ingår i olika undersökningar detekteras alltid eller väldigt ofta både i inkommande vatten till reningsverk och i spillvatten. Exempel på sådana ämnen är PFOA, PFOS och DEHP. Det finns också exempel på ämnen som ingått i mätningar men som endast kunnat identifieras vid enstaka tillfällen eller inte alls, till dessa hör vissa andra PFAS och läkemedelssubstanser. Flertalet av dessa ämnen kan vara sådana som ingår i större analyspaket som olika laboratorier erbjuder. Det insamlade dataunderlaget bör ses som ett steg i ett mer samordnat uppströmsarbete inom VA-klustret Mälardalen och ska kunna utgöra ett verktyg för prioritering av ämnen i befintliga och nya mätprogram. För att databasen inte ska vara statisk bör den med jämna mellanrum uppdateras med nya data som samlas in av klustrets medlemmar.Uppströmsarbete syftar till att skapa förutsättningar för en hållbar återföring av växtnäring samt för att förbättra kvaliteten av vatten till recipient. Genom att identifiera källor och arbeta förebyggande kan miljöfarliga ämnen lättare hindras att nå avloppssystemen och miljön. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av VA-organisationer inom VA-klustret Mälardalen sammanställt, analyserat och tillgängliggjort data över oönskade substanser i spillvatten och inkommande vatten till reningsverk. De sammanställda data har också kopplats till ämnen från åtta olika reglerings- och bevakningslistor relevanta för matrisen Vatten. Syftet med projektet var att ge ett underlag för identifiering av vilka ämnen som bör vara relevanta för VA-organisationerna att arbeta vidare med i deras uppströmsarbete och att utifrån listan med reglerade ämnen identifiera kunskapsluckor gällande ämnen för vilka mätningar i dagsläget saknas. Totalt samlades det in ca 4900 värden, både via dataleveranser från VA-organisationer och via uttag från Naturvårdsverkets screeningdatabas. Närmare 600 ämnen eller ämnesgrupper finns representerade i sammanställningen som är tillgänglig att ladda ner från VA-klustret- Mälardalens webbsida1. Data kommer från olika mätprogram och kampanjer samt nationella screeningsprogram av nya kemikalier i miljön. Sammanställningen visar att läkemedelssubstanser, flamskyddsmedel och PFAS är ämnesgrupper som det finns flest mätningar av i matriserna spillvatten och inkommande vatten till reningsverk. Resultaten visar också att av de ämnen som ingår i studerade regleringar och bevakningslistor (211 st. totalt) har 137 blivit provtagna av en eller flera av medlemmarna inom VA-kluster Mälardalen. Information om ca 20 ämnen på bevaknings- och regleringslistorna ingick inte i datasammanställningen (metaller, näringsämnen, etc). Dataluckorna utifrån reglerade ämnen är inte stora, dock är vissa ämnen uppmätta endast vid enstaka tillfällen. Andra organiska ämnen finns med bland uppmätta ämnen men som en specifik isomer eller blandning som inte överensstämmer med de reglerade motsvarigheterna (t.ex. BDE47 men inte PBDE). Bland de ämnen som finns med på reglerings- och bevakningslistorna men som saknas i databasen finns bl.a. ett mindre antal läkemedelssubstanser. Utifrån datafrekvensanalysen kan konstateras att flera ämnen som ingår i olika undersökningar detekteras alltid eller väldigt ofta både i inkommande vatten till reningsverk och i spillvatten. Exempel på sådana ämnen är PFOA, PFOS och DEHP. Det finns också exempel på ämnen som ingått i mätningar men som endast kunnat identifieras vid enstaka tillfällen eller inte alls, till dessa hör vissa andra PFAS och läkemedelssubstanser. Flertalet av dessa ämnen kan vara sådana som ingår i större analyspaket som olika laboratorier erbjuder. Det insamlade dataunderlaget bör ses som ett steg i ett mer samordnat uppströmsarbete inom VA-klustret Mälardalen och ska kunna utgöra ett verktyg för prioritering av ämnen i befintliga och nya mätprogram. För att databasen inte ska vara statisk bör den med jämna mellanrum uppdateras med nya data som samlas in av klustrets medlemmar.Föreliggande studie ingår som en första aktivitet inom VA-kluster Mälardalens satsning på ”Metodik och kunskapsunderlag för uppströmsarbete”. Projektet finansierades med medel från Stiftelsen IVL och VA-organisationerna inom klustret. Rapporten beskriver dataunderlaget i den databas som togs fram inom projektet och presenteras på klustrets hemsida. Databasen bör ses som ett levande dokument som på sikt kan utvecklas och kompletteras med nya data

Grovanalys för riskvärdering av förorenade områden i tidigt skede – GRAF

Ett av de svenska miljömålen är "Giftfri Miljö" och två av delmålen berör efterbehandling av förorenade områden. Åtgärder på förorenade områden är dock ofta förknippade med höga kostnader. På kort sikt är det därför inte möjligt att åtgärda samtliga objekt som identifierats, varför det är nödvändigt att prioritera mellan olika projekt samt avgöra en rimlig omfattning av efterbehandlingsinsatserna vid de utvalda projekten. Ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner ska beaktas vid denna prioritering. Miljöriskbedömningar för förorenade områden görs idag utifrån Naturvårdsverkets "Metod för Inventering av Förorenade Områden", MIFO1 . Här läggs stor vikt vid ekologiska och hälsorelaterade aspekter. Dessutom har de som arbetar med dessa bedömningar ofta en naturvetenskaplig bakgrund. Därför behandlas sociokulturella och ekonomiska aspekter oftast i betydligt mindre omfattning, vilket kan ge upphov till en felaktig prioritering sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Ytterligare ett steg i beslutsfattandet har därför behövts, där även samhällsrelaterade aspekter beaktas i miljö- och hälsoriskvärderingen på ett systematiskt sätt. Flera tidigare rapporter inom programmet Hållbar sanering har även tidigare pekat på detta behov 2,3. Målsättningen med detta arbete har varit att ta fram ett användbart verktyg för att kunna göra en tvärvetenskaplig bedömning som tidigt leder till en kostnadseffektiv prioritering av områden som ska efterbehandlas. Modellen ska vara enkel att använda trots att den inkluderar många kunskapsfält. Den metod som till slut valdes ut är bland annat baserad på den ursprungliga MIFOmetoden men även s k "grovanalys" - en metod för tekniska och organisatoriska riskanalyser som görs i ett tidigt skede och där risker för påverkan på människa, miljö och ekonomi traditionellt värderas samlat. Denna metod används traditionellt inom industrin men har här applicerats och modifierats för förorenade områden. Frågeställningar i metoder som redan finns för övergripande ekologiska/medicinska, ekonomiska och sociala riskbedömningar i Sverige och internationellt har värderats, för att hitta angreppssätt som är tillämpbara på förorenade områden. Metoden som beskrivs i denna rapport redovisas schematiskt och förklaras i figur 4 och i kapitel 3 samt kortfattat här nedan. Metoden bygger på att en analysgrupp bestående av personer med goda och kompletterande kunskaper om objektet gör en övergripande riskidentifiering för objektet. Förutom hälsa/miljö-aspekter undersöks även ekonomiska och sociokulturella aspekter, varför det är bra om samtliga discipliner är representerade. De faktorer som värderas inom respektive disciplin är föroreningars farlighet, exponeringsgrad, spridningsförutsättningar, nuvarande värde, potentiellt värde, skyddsvärde, oro, beteendeförändringar och delaktighet. För att bedömningen ska bli så systematisk som möjligt har de till sin hjälp tabeller för konsekvens- och osäkerhetsbedömningar, analysprotokoll och checklista med ledord/frågor. Sammanvägningen av de olika faktorerna görs med hjälp av en riskmatris, vilken är vägledande under prioriteringsrocessen inför eventuellt fortsatta studier av området, exempelvis MIFO fas 1 och/eller 2, en platsspecifik bedömning eller annan utredning/insats. Test av modellen har genomförts med tre olika testgrupper. Vid första tillfället med en referensgrupp, andra tillfället med representanter från stadsbyggnadskontoret, sociala kontoret och miljökontoret i en mindre kommun och vid tredje tillfället med representanter från en större kommun samt länsstyrelse. Själva testfallet har bestått av ett fall där uppgifter från en genomförd riskbedömning enligt MIFO placerats på en annan ort än i det verkliga fallet. Resultatet har jämförts med den riskbedömningen enligt MIFO som genomförts för området. Trots att analysen utfördes på mycket kort tid (ca 1-2 timmar) och med begränsad mängd ingångsdata lyckades grupperna göra i stort sett samma värdering för de faktorer som är gemensamma med MIFO (föroreningars farlighet, spridningsförutsättningar och skyddsvärde). Detta visar på att metoden kan vara en bra översiktlig och tidsbesparande metod för att prioritera de områden där en komplett MIFO riskbedömning bör utföras.  1 Naturvårdsverkets rapport 4918 2 Naturvårdsverkets rapport 5615 3 Naturvårdsverkets rapport 553