Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOGS:s gödslingsprogram. Del 2: bedömning

Konceptet för kritiska belastningsgränser för kväve är framtaget för att i stora drag visa på de långsiktiga (flera skogsgenerationer) konsekvenserna av en diffus tillförsel av kväve genom nedfall av luftföroreningar. Underlaget skall i första hand användas i samband med internationella förhandlingar om utsläppsbegränsningar i Europa. Kritiska belastningsgränser för kväve i form av grova uppskattningar med syfte att långsiktigt skydda 95 % av skogsmarken är inte möjligt att använda för att bedöma effekterna av skogsgödsling. Speciella kritiska belastningsgränser finns inte framtagna för att bedöma kortsiktiga effekter (en skogsgeneration mer eller mindre) på de marker som är aktuella för gödsling. Däremot kan delar av den metodik som används för att fastställa olika typer av kritiska belastningsgränser för kväve utnyttjas vid en bedömning av skogsgödslingens effekter, under förutsättning att hänsyn tas till skogsbeståndens karaktär samt när och hur kvävegödslingen sker.Konceptet för kritiska belastningsgränser för kväve är framtaget för att i stora drag visa på de långsiktiga (flera skogsgenerationer) konsekvenserna av en diffus tillförsel av kväve genom nedfall av luftföroreningar. Underlaget skall i första hand användas i samband med internationella förhandlingar om utsläppsbegränsningar i Europa. Kritiska belastningsgränser för kväve i form av grova uppskattningar med syfte att långsiktigt skydda 95 % av skogsmarken är inte möjligt att använda för att bedöma effekterna av skogsgödsling. Speciella kritiska belastningsgränser finns inte framtagna för att bedöma kortsiktiga effekter (en skogsgeneration mer eller mindre) på de marker som är aktuella för gödsling. Däremot kan delar av den metodik som används för att fastställa olika typer av kritiska belastningsgränser för kväve utnyttjas vid en bedömning av skogsgödslingens effekter, under förutsättning att hänsyn tas till skogsbeståndens karaktär samt när och hur kvävegödslingen sker

Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOG:s gödslingsprogram. Del 1: faktaunderlag

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utförts av STORA SKOG:s gödslingsprogram, med syftet att beskriva kunskapsläget avseende kväveomsättning och skogsgödsling, beskrivning och värdering av effekterna av gödslingsprogrammet samt en bedömning av möjliga åtgärder för att minska de oönskade effekterna. Denna MKB utgör den första delen av två, där del 1 redovisar ett grundläggande faktaunderlag med avseende på miljötillståndet i landet, skogsgödslingens metoder, STORAs markinnehav och gödslingsprogram samt kända effekter av skogsgödsling med kväve. Del 2 omfattar en bedömning av STORA SKOGs gödslingsprogram. Miljökonsekvensbeskrivningen är utförd som ett projekt inom IVLs branchspecifika forskningsprogram med STORA SKOGs och Naturvårdsverket som intressenter. Projektet har genoförts som ett samarbete mellan Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) och Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut (SkogForsk).En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utförts av STORA SKOG:s gödslingsprogram, med syftet att beskriva kunskapsläget avseende kväveomsättning och skogsgödsling, beskrivning och värdering av effekterna av gödslingsprogrammet samt en bedömning av möjliga åtgärder för att minska de oönskade effekterna. Denna MKB utgör den första delen av två, där del 1 redovisar ett grundläggande faktaunderlag med avseende på miljötillståndet i landet, skogsgödslingens metoder, STORAs markinnehav och gödslingsprogram samt kända effekter av skogsgödsling med kväve. Del 2 omfattar en bedömning av STORA SKOGs gödslingsprogram. Miljökonsekvensbeskrivningen är utförd som ett projekt inom IVLs branchspecifika forskningsprogram med STORA SKOGs och Naturvårdsverket som intressenter. Projektet har genoförts som ett samarbete mellan Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) och Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut (SkogForsk)

Miljökonsekvensbeskrivning av STORA SKOG:s gödslingsprogram. Del 1: faktaunderlag

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utförts av STORA SKOG:s gödslingsprogram, med syftet att beskriva kunskapsläget avseende kväveomsättning och skogsgödsling, beskrivning och värdering av effekterna av gödslingsprogrammet samt en bedömning av möjliga åtgärder för att minska de oönskade effekterna. Denna MKB utgör den första delen av två, där del 1 redovisar ett grundläggande faktaunderlag med avseende på miljötillståndet i landet, skogsgödslingens metoder, STORAs markinnehav och gödslingsprogram samt kända effekter av skogsgödsling med kväve. Del 2 omfattar en bedömning av STORA SKOGs gödslingsprogram. Miljökonsekvensbeskrivningen är utförd som ett projekt inom IVLs branchspecifika forskningsprogram med STORA SKOGs och Naturvårdsverket som intressenter. Projektet har genoförts som ett samarbete mellan Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) och Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut (SkogForsk).En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har utförts av STORA SKOG:s gödslingsprogram, med syftet att beskriva kunskapsläget avseende kväveomsättning och skogsgödsling, beskrivning och värdering av effekterna av gödslingsprogrammet samt en bedömning av möjliga åtgärder för att minska de oönskade effekterna. Denna MKB utgör den första delen av två, där del 1 redovisar ett grundläggande faktaunderlag med avseende på miljötillståndet i landet, skogsgödslingens metoder, STORAs markinnehav och gödslingsprogram samt kända effekter av skogsgödsling med kväve. Del 2 omfattar en bedömning av STORA SKOGs gödslingsprogram. Miljökonsekvensbeskrivningen är utförd som ett projekt inom IVLs branchspecifika forskningsprogram med STORA SKOGs och Naturvårdsverket som intressenter. Projektet har genoförts som ett samarbete mellan Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) och Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut (SkogForsk)

Burn severity and soil chemistry are weak drivers of early vegetation succession following a boreal mega-fire in a production forest landscape

Questions Do burn severity and soil chemistry drive species and trait composition on recently burned clear-cuttings? Does the spatial distribution of common, easily dispersed colonizers vary with distance to fire perimeter?Location A 13,000 ha production forest landscape in boreal southern Sweden burned in a wildfire in 2014.Methods Vascular plants and bryophytes were recorded in permanent plots on clear-cuts two and five years following fire, covering a burn severity gradient. Soil carbon content (reflecting burn severity), pH and nutrients were measured at plot level. Trait data were retrieved from the BIEN and LEDA databases and analyzed using community-weighted mean (CWM) trait values. Statistical analyses included generalized linear mixed models (GLMMs), non-metric multidimensional scaling (NMDS) and multivariate ANOVA.Results Low burn severity resulted in higher frequency of legacy species (e.g. Vaccinium myrtillus), while high burn severity facilitated colonizing species (e.g. Senecio sylvaticus). Vegetation varied with soil chemistry, expressed through pH. Species composition changed between years and deviated from unburned clear-cuts. After five years the most common taxa on burned plots were the vascular plants Chamaenerion angustifolium, Betula spp. and Populus tremula and the bryophytes Ceratodon purpureus and Polytrichum juniperinum. CWM specific leaf area (SLA) decreased markedly with time and root buds increased with total carbon content in the soil (i.e., toward less severely burned plots), while soil pH was not associated with any studied trait. Chamaenerion angustifolium decreased with distance to the fire perimeter, while Ceratodon purpureus increased.Conclusions Burn severity and soil pH weakly drive vegetation dynamics in the early phase following fire on clear-cuts, indicating a large influence of stochastic processes. Deciduous trees are common already after five years and their further expansion will affect light and nutrient availability. To understand future vegetation trajectories on burned clear-cuts, studies need to incorporate the light factor and links between tree species' identity and soil nutrient availability

Soil microbial activity in eleven Swedish coniferous forests in relation to site fertility and nitrogen fertilization

The effect of forest fertilization on soil microbial activity and biomass was studied in 11 coniferous forests with different site fertility. Soil microbial activity was measured as respiration rate and the microbial biomass was estimated using ATP content and substrate-induced respiration rate (SIR). At all sites, except those with the highest site fertility, the microbial activity and biomass were reduced in the fertilized treatments compared with the control. The general trend indicated that the lower the site fertility, the more pronounced was the reduction of microbial biomass and activity. Some possible explanations for this effect are discussed

Long-term effects on soil-water nitrogen and pH of clearcutting and simulated disc trenching of previously N-fertilised pine plots

Our abstract contains more than 200 words to meet the suggestions given by the reviewers.The accepted manuscript in pdf format is listed with the files at the bottom of this page. The presentation of the authors' names and (or) special characters in the title of the manuscript may differ slightly between what is listed on this page and what is listed in the pdf file of the accepted manuscript; that in the pdf file of the accepted manuscript is what was submitted by the author