75 research outputs found

    Krom- och nickelemission vid termisk sprutning

    Get PDF

    Inventory of current EU paediatric vision and hearing screening programmes

    Get PDF
    Background: We examined the diversity in paediatric vision and hearing screening programmes in Europe. Methods: Themes relevant for comparison of screening programmes were derived from literature and used to compile three questionnaires on vision, hearing and public-health screening. Tests used, professions involved, age and frequency of testing seem to influence sensitivity, specificity and costs most. Questionnaires were sent to ophthalmologists, orthoptists, otolaryngologists and audiologists involved in paediatric screening in all EU fullmember, candidate and associate states. Answers were cross-checked. Results: Thirty-nine countries participated; 35 have a vision screening programme, 33 a nation-wide neonatal hearing screening programme. Visual acuity (VA) is measured in 35 countries, in 71% more than once. First measurement of VA varies from three to seven years of age, but is usually before the age of five. At age three and four picture charts, including Lea Hyvarinen are used most, in children over four Tumbling-E and Snellen. As first hearing screening test otoacoustic emission (OAE) is used most in healthy neonates, and auditory brainstem response (ABR) in premature newborns. The majority of hearing testing programmes are staged; children are referred after one to four abnormal tests. Vision screening is performed mostly by paediatricians, ophthalmologists or nurses. Funding is mostly by health insurance or state. Coverage was reported as >95% in half of countries, but reporting was often not first-hand. Conclusion: Largest differences were found in VA charts used (12), professions involved in vision screening (10), number of hearing screening tests before referral (1-4) and funding sources (8)

    Exponering för partiklar och NO2 i Skåne: Omfattning och miljömedicinsk bedömning.

    No full text
    Under de senaste 10-15 åren har forskningen gett oss utökad och ny kunskap om hälsoeffekter vid exponering för luftföroreningar. Effekterna är mycket påtagliga även vid dagens nivåer i Skåne. Medan emissionen av luftföroreningar från industri och energiproduktion har minskats inger utsläpp från den ökande bilismen och transportsektorn fortsatt oro. Samtidigt tillförs Skåne fortsatt betydande tillskott av föroreningar från den europeiska kontinenten. Ett aktivt arbete bedrivs därför för att reducera föroreningsnivåerna. En kontinuerlig övervakning av exponeringsnivåer och effekter på befolkningen har därvid stor betydelse. I detta delavsnitt beskrivs en metodik för övervakning av effekterna av luftföroreningar på befolkningen i Skåne. Exponeringen för kvävedioxid och partiklar i form av PM10 har uppskattats med hjälp av spridningsmodellering av emissionsdata respektive data från fasta mätstationer. Exponeringen för alla individer i Skåne har därefter beräknats med hjälp av fastighetskoordinater kopplade till personnummer. Skattningar av exponeringens konsekvenser för hälsotillståndet har gjorts med hjälp av samband mellan exponeringsnivåer och hälsoeffekter som framkommit i tidigare studier. Resultaten visar att en betydande andel av befolkningen är exponerad för nivåer som överstiger vad som är acceptabelt ur hälsosynpunkt. En reduktion av halterna med ca 30% skulle medföra en minskning av antalet tidigarelagda dödsfall till följd av exponering för luftföroreningar med upp till 650 fall årligen vilket skulle medföra en förlängd medellivslängd med ca 3-4 månader. Dödligheten i lungcancer beräknas minska med 25 fall/år. Den beskrivna metodiken ger överskådliga mått på luftföroreningssituationen i Skåne. Genom fortlöpande uppföljning kan tidstrender i såväl befolkningens exponering som associerade hälsoeffekter följas. En förutsättning är dock att en komplett emissionsdatabas skapas för länet och att den fortlöpande uppdateras. Länsstyrelsen vore en lämplig administratör härav

    Evaluation of occupational and leisure time exposure assessment in a population-based case control study on leukaemia

    No full text
    OBJECTIVES: To increase the credibility of retrospective exposure assessments. documentation of the procedures and presentation of measures on quality control is recommended. The aim of this study was to present and evaluate the procedures used in a case-control study on leukaemia. METHODS: A series of 1,087 cases and matched controls were interviewed. Exposure assessments were performed for 13 occupational agents and ten leisure-time activities and the confidence of the assessments was coded. The exposure assessments were performed blind by three occupational hygienists. Ten percent of the interviews were reassessed by two of the three occupational hygienists. RESULTS: The leisure-time activities contributed to a large extent to the overall prevalence of exposure. For organic solvents approximately 25% of the controls classified as exposed would be misclassified if leisure-time exposure were not considered. The proportions of subject assessments with low confidence were higher for next-of-kin than for in-person interviews. A negative correlation was seen between the proportions of assessments with low confidence and the reliability. A significant difference was seen in the inter-rater comparison between cases and controls when the reliability was calculated for each assessed period; no difference was seen for the subject assessments used for relative risk estimation. CONCLUSION: When low-dose exposure in epidemiological studies are being assessed there is an obvious risk of misclassification if leisure-time activities are not included. Furthermore, the reliability of the assessments may suffer if next-of-kin interviews are used to a large extent. For cancers with poor prognoses, prospective studies are preferable to minimise possible information bias

    Metallmätningar hos gravida kvinnor, SNV nr 2150204

    No full text
    Denna undersökning av 104 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna vid Hässleholms sjukhus (51 st) och Simrishamns sjukhus (53 st) har finansierats genom Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. Undersökningen genomfördes perioden 2002-2003 och innefattade frågeformulär (Bilaga 1), blodprover (totalkvicksilver, organiskt och oorganiskt kvicksilver samt bly och kadmium) och hårprover (totalkvicksilver). Medianvärdena i helblod bland samtliga kvinnor låg genomgående lågt i början av graviditeten: för kvicksilver (B-Hg totalt medianvärde 0,64 μg/L; range 0,04-2,05 μg/L; B-Hg org 0,30; 0-1,68; B-Hg oorg 0,25; 0-1,35) samt för bly (11,0 μg/L; 4,2- 79,0) och kadmium (0,30 μg/L; 0,05-4,8). Även kvicksilverkoncentrationerna i hår var genomgående låga (median 0,22 μg/g; range 0,04-0,83). De gravida kvinnorna från kuststaden Simrishamn hade signifikant högre koncentrationer av kadmium (p=0,004) och totalkvicksilver (p=0,005) i helblod liksom av kvicksilver i hår (p=0,015) jämfört med inlandsstaden Hässleholm. Den grupp som åt insjöfisk under graviditetens sista 6 månader hade ungefär samma halter av totalkvicksilver, oorganiskt och organiskt kvicksilver i helblod, liksom av totalkvicksilver i hår, som den grupp som enbart åt havsfisk. Kvinnor som emellertid ätit krabba under motsvarande period hade något högre halter av organiskt (p=0,037) resp totalkvicksilver (p=0,013) i helblod jämfört med kvinnor som ej ätit krabba. Halterna av oorganiskt kvicksilver i helblod visade ett positivt samband med såväl antalet occlusala (r s=0,27; p=0,008) som med det totala antalet amalgamfyllningar (r s=0,25; p=0,014) i munnen. Vid en linjär regressionsanalys var kvicksilverhalten i helblod relaterad till såväl antalet fiskmåltider per vecka som till antalet occlusala amalgamfyllningar i munnen. Kvicksilverkoncentrationen i hår visade det starkaste sambandet med totalkvicksilverhalten i helblod. Värdena av totalkvicksilver och metylkvicksilver i helblod var klart lägre i denna undersökning från södra Sverige i jämförelse med resultaten från motsvarande studier från västkusten och Uppsala län. Så var även fallet för kvicksilverhalterna i hår. Baserat på data från NRC (2000) och EPA (2001), har med hänsyn taget till använda säkerhetsfaktorer, följande referensvärden föreslagits: B-Hg totalt 5 μg/L, B-Hg org 4 μg/L, Hår-Hg 1 μg/g. Samtliga kvinnor i vår undersökning låg under dessa referensvärden. Fortsatt hälsorelaterad miljöövervakning kan emellertid vara motiverad, för att säkerställa att denna känsliga grupp även fortsättningsvis har en kvicksilver-, bly- och kadmiumbelastning, som inte innebär hälsorisker för mödrar eller foster

    Miljöhälsoindikatorer i miljömålsarbetet : med förslag till ett regionalt perspektiv för Blekinge och Kronobergs län

    No full text
    corecore