Uppföljning av patienter behandlade för depression inom rehabiliteringsgarantin, Primärvården, Region Skåne, i termer av antalet återfall efter avslutad behandling samt om tidigare depressionsepisoder och socialt stöd kan predicera återfall i depression.

Sammanfattning Syftet med den här studien var att undersöka återfallsfrekvensen i depression under påföljande sex månader efter avslutad behandling, hos personer som nyligen avslutat en depressionsbehandling inom rehabiliteringsgarantin, Primärvården, Region Skåne, samt att undersöka om antalet depressionsepisoder och socialt stöd kan predicera återfall i depression. 50 personer deltog i studien. Via det diagnostiska instrumentet M.I.N.I. fastställdes att personen haft en depression, antalet depressionsepisoder, att personen inte hade en pågående depression, att personen ej hade ett pågående alkoholberoende eller missbruk samt ej var suicidal. Fastställande av personens depressionsdiagnos och eventuell suicidalitet gjordes även via MADRS-S. Personens sociala stöd kartlades genom mätinstrumentet SS-13. Deltagarna följdes under den påföljande sex-månaders perioden genom att de varannan månad via internet fyllde i självskattningsformuläret MADRS- S samt även SS-13 vid den avslutande sex-månaders uppföljningen. Studien visade att 36 % återföll i depression och att återfallsfrekvensen var signifikant högre för kvinnor (44 %) än för män (14 %) och att vare sig antal tidigare depressionsepisoder eller socialt stöd var prediktorer för återfall i depression. På grund av den höga återfallsfrekvensen är det viktigt att identifiera de personer som ligger i riskzon för återfall vilket kan göras genom att konstatera förekomsten av residualsymton, enligt denna studie.Abstract The aim of this study was to investigate the frequency of relapse in depression during the following six months after completed treatment, for individuals that recently had finished a treatment for depression in rehabiliteringsgarantin, Primary Care, Region Skåne, and to examine if the number of episodes and social support may predict relapse in depression. 50 individuals participated in the study. By the diagnostic instrument M.I.N.I. it was assessed that the individual have had a depression, the number of episodes of depression, that the individual did not have an ongoing depression, that the person did not have an alcohol addiction and not were suicidal. Assessment of the individual’s diagnosis of depression and eventual suicidal tendencies was also done by using MADRS-S. The social support of the individual was assessed by using the measuring instrument SS-13. The participants were followed during six months, by every two months via internet completing the selfrating scale MADRS-S as well as SS-13 in the terminative six months follow-up rating. The study proves that 36 % had a relapse in depression and that the rate of relapse was significantly higher for women (44 %) than for men (14 %) and that neither the number of previous episodes of depression nor social support were predictors for relapse in depression. As the rate of relapse in depression is very high it is important to identify persons that have a risk for relapse which can be done by measuring the residual symptoms, according to this study

Beskrivelser av sykepleierarbeid: Fokusgruppeintervjuer med sykepleiere i spesialisthelsetjenesten

Hensikt: Hensikten med denne studien er å bidra til oppdatert kunnskap om sykepleieres funksjon og ansvar i spesialisthelsetjenesten. Forskningsspørsmål: Hvordan beskriver sykepleiere i spesialisthelsetjenesten sitt arbeid? Metode: Data ble samlet inn via 3 fokusgruppeintervjuer med totalt 13 sykepleiere og intensivsykepleiere fra ulike sykehus og avdelinger i spesialisthelsetjenesten. Teoretisk perspektiv: Studien er forankret i litteratur vedrørende avansert klinisk sykepleie (AKS) med fokus på norske forhold i spesialisthelsetjenesten. Resultat: Informantene beskrev sykepleierarbeid som organisatorisk komplekst med krav til spesialisert kunnskap og formålsrettet kommunikasjon. De konkrete arbeidsbeskrivelsene ble delt inn i kategoriene sviktkompensasjon, relasjonsivaretakelse og flytkoordinering, og det ble utarbeidet en tannhjulsmodell som bilde på avhengighetsforholdet mellom disse kategoriene og dynamikken i sykepleierarbeidet. Konklusjon: Sykepleie i spesialisthelsetjenesten er en dynamisk aktivitet med krav til kliniskevurderinger, kommunikasjonsferdigheter og organisatorisk handlingskompetanse. Det argumenteres for at mastergrader i henhold til en avansert klinisk sykepleiemodell er et nødvendig skritt videre for å formalisere ansvaret til spesialsykepleiere og samtidig bidra til ytterligere kvalitet og innovasjon i helsetjenestene

Framkomlighet i korsningar med trafiksignaler : en litteraturöversikt

LTH har, tillsammans med KTH och VTI, och med Vägverket och Kommunikationsforskningsberedningen som finansiärer, i uppdrag att utveckla nya modeller för effektberäkning av vägtrafikanläggningar. Som en del i detta arbete görs en inventering av kunskapsläge och kunskapsbrister. Redovisningen av detta avseende framkomlighet i korsningar med trafiksignaler görs i denna rapport. Ca 110 referenser har studerats och analyserats. På basis av detta och den svenska kapacitetsmodellen har kunskapsbrister identifierats och beskrivits. Dessa avses ligga till grund för fortsatt arbete

Framkomlighet i korsningar utan trafiksignaler : en litteraturöversikt

LTH har, tillsammans med KTH och VTI, med Vägverket och Kommunikationsforskningsberedningen som finansiärer, i uppdrag att utveckla nya modeller för effektberäkning av vägtrafikanläggningar. Som en del i detta arbete görs en inventering av kunskapsläge och kunskapsbrister. Redovisningen av detta avseende framkomlighet i korsningar utan trafiksignaler görs i denna rapport. Ca 200 referenser har studerats och analyserats. På basis av detta och den svenska kapacitetsmodellen har kunskapsbrister identifierats och beskrivits. Dessa avses ligga till grund för fortsatt arbete

Roundabout entry capacity

[abstract missing

Estimation of parameters in distribution of headways in roundabouts

Estimation of parameters in the distribution of headways in roundabouts is a cumbersome task. Inherent to data employed are temporal variation together with dependence between successive vehicles. This is a consequence of the sampling period and interactions in the roundabouts. The elimination of observations, so as to obtain trend-free samples of independent vehicles, removes too much information from the data. If all the observations are used, the results of the parameter estimations are affected by temporal variation and dependence between headways. In this paper, an analysis of the statistical properties of the headways between major stream vehicles in roundabouts is described. The properties investigated were the existence of temporal variation in the measured headways and independent and identically distributed successive headways, i.e., if the headways were from a random sample. More than 50% of the investigated subsets suffered from trends or other nonrandom variations. The question whether these subsets should be excluded or not is discussed. Three methods for the estimation of parameters in the M3 distribution were tested. For the two-lane subsets, it was possible to demonstrate a linear relationship between the proportion of free vehicles and the volume. For the one-lane subsets, the adjusted R-2 was low, and the linear constant was not significant. Nevertheless, the distributions estimated by use of the two-lane subsets did not provide a better fit to the observed data than the distributions estimated by the use of one-lane subsets. The predicted capacity for a minor lane, i.e., the capacity obtained by the fitted distribution, was close to the capacity obtained by the empirical distribution function (the estimated capacity)