Wellbeing at work, workplace health promotion and employee productivity : A case study of sales representatives

In today’s service-based economy, organizations are dependent on their people. Healthy, competent, motivated and productive employees are valuable assets. Hence, wellbeing at work (WBW) is increasingly relevant and has many implications on the competitive advantage. Workplace health promotion (WHP) supports employees’ health and wellbeing at work and includes benefits for both employee and employer. Employee productivity is peoples’ ability to work efficiently and effectively and related to both company performance and WBW. It can be seen as a personal feature consisting of work ability, competence and motivation. This thesis was commissioned by a service company that has recognized the importance of WBW and invests in WHP. The aims of the study were to: (1) get insight into how sales representatives in the case company perceive well-being at work, workplace health promotion and employee productivity and (2) investigate if and how the employer can support employee productivity with WHP. The qualitative study is based on semi-structured, individual interviews with seven sales representatives. The discussed themes were WBW, WHP, work ability, competence, motivation and employee productivity. The interviews were recorded and transcribed. The material was analysed with qualitative methods. The results indicate that respondents experience wellbeing at work, feel that the employer is concerned for their wellbeing and recognize efforts to support it, referring consistently to affiliation and leadership factors. They experience that WBW, WHP and employee productivity are related and have positive influence on each other. Based on the findings, suggestions on how to support employee productivity were presented: e.g. maintaining a thriving atmosphere, importance of recovery, offering training, considering rewards and recognitions and valuing esteem and affiliation factors

The problem of pinning down the process of interpretation and analysis in ethnology

Jouhki, Jukka & Steel, Tytti (eds.) 2016. Etnologinen tulkinta ja analyysi. Kohti avoimempaa tutkimusprosessia. (Ethnological interpretations and analysis. Towards a more open research process) Helsinki: Ethnos. 2016. 431 pp. ISBN 978-952-68509-0-0. ISSN 0357-511X

Från ”flinga” till ”fighter”: Den solbrända kroppen som identitetsmarkör bland finländska FN-soldater

Bilder på solbadande och brunbrända FN-soldater utgör ett särskilt motiv på fotografier tagna av finländska fredsbevarare under sin utlandstjänstgöring. Artikelns primära material utgörs av två fotoalbum som sammanställdes vid mitten av 1980-talet i Golan. Samlingen fotografier i albumen bygger upp en visuell skildring av vardagen under utlandstjänstgöringen och av vad det innebar att vara en fredsbevarande soldat i ett konfliktområde i ett främmande land. I artikeln studeras genom en analys av fotografierna hur den vita huden, den solbrända kroppen samt solbadandet laddades med kulturell mening bland FN-soldaterna och hur detta meningsskapande iscensattes på fotografierna. Särskild fokus läggs på kroppen som identitetsmarkör och som arena för kommunikation av tillhörighet. Solbadandet betraktas som en rituell handling, som en övergångsrit, med vilken man övergick från ett utanförskap till ett innanförskap i fredsbevarargemenskapen.Pictures of sunbathing UN soldiers is a distinctive motif in photographs taken by Finnish peacekeeping soldiers during their foreign service. The primary material of the article consists of two photo albums that were compiled in the mid-1980s in the Golan. The collection of photographs in the albums builds up a visual depiction of everyday life during the foreign service and of what it meant to be a peacekeeping soldier in a conflict area. Through an analysis of the photographs, the article examines how white skin, a tanned body and sunbathing were charged with cultural meaning among the UN soldiers and how this meaning-making was staged in the photographs. Special focus is placed on the body as an identity marker and as an arena for communication of belonging. Sunbathing is considered a ritual act, as a rite of passage, with which newcomers became fully recognized members within the peacekeeping community.Bilder på solbadande och brunbrända FN-soldater utgör ett särskilt motiv på fotografier tagna av finländska fredsbevarare under sin utlandstjänstgöring. Artikelns primära material utgörs av två fotoalbum som sammanställdes vid mitten av 1980-talet i Golan. Samlingen fotografier i albumen bygger upp en visuell skildring av vardagen under utlandstjänstgöringen och av vad det innebar att vara en fredsbevarande soldat i ett konfliktområde i ett främmande land. I artikeln studeras genom en analys av fotografierna hur den vita huden, den solbrända kroppen samt solbadandet laddades med kulturell mening bland FN-soldaterna och hur detta meningsskapande iscensattes på fotografierna. Särskild fokus läggs på kroppen som identitetsmarkör och som arena för kommunikation av tillhörighet. Solbadandet betraktas som en rituell handling, som en övergångsrit, med vilken man övergick från ett utanförskap till ett innanförskap i fredsbevarargemenskapen

Trygghet och stabilitet i krigets tid: Relationen mellan sönerna vid fronten och föräldrarna hemma

I denna artikel tematiseras utgående från två krigstida brevsamlingar relationen mellan föräldrar och ogifta söner som var förlagda vid fronten under fortsättningskriget. I två tidigare artiklar har jag behandlat relationen mellan äkta makar. I den dialogiska relationen mellan man-hustru har jag betonat vikten av att försöka skapa normalitet, kontinuitet och delaktighet. Efter kriget skulle paren återuppta sitt gemensamma liv och därför var det av största vikt att under separationen hela tiden hålla den andra a jour med det egna livet, att skapa överensstämmelse eller kulturell korrespondens mellan frontens och hemmets rum, samt att aktivt försöka upprätthålla parrelationen på ett känslomässigt och praktiskt plan. Beträffande söner och föräldrar är det frågaom en annan typ av dialogisk relation. Det är alltid fråga om en omsorgsrelation mellan föräldrar och barn där föräldrarna tar hand om och beskyddar sina barn. Det är också en relation mellan två generationer och som sådan en osymmetrisk eller vertikal relation som karaktäriseras av en viss social distans

Att förstå det främmande: Kriget som särskilt förståelseproblem

Materialet för min doktorsavhandling inom etnologi består av fyra omfattande krigstida brevsamlingar med brev från och till krigsfronten. Skribenterna är alla svenskspråkiga, men i olika ålder och från olika delar av landet. De fungerar inom olika vapenslag, har olika militärgrader, är förlagda till olika truppförband på olika frontavsnitt. De skriver till sina fruar eller till sina föräldrar och syskon. Genom valet av skribenter med olika bakgrund har jag för avsikt att jämföra och kontrastrera deras upplevelser under krigsåren 1941–1944. Verkligheten såg inte lika ut för alla under kriget, trots att kriget sammanförde personer med mycket olika bakgrund och levnadsförhållanden i en liknande livssituation. I min forskning önskar jag följaktligen inte nå generell kunskap, utan snarare komma åt mångfalden och nyanserna

Ingermanländare fram och tillbaka

Recension av: Flink, Toivo 2010. Kotiin karkotettavaksi. Inkeriläisen siirtoväen palautukset Suomesta Neuvostoliittoon 1944–1955. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki

Käraste soldat! Om krigstida brev som källmaterial

Det primära källmaterialet för min avhandling pro gradu utgjordes av en brevsamling från det finska fortsättningskriget och Lapplandskriget 1941–1944, som finns bevarad på handskriftsavdelningen vid Åbo Akademis bibliotek. Det övergripande syftet för avhandlingen Krigsvardag vid front och på hemmafront. Upplevelsen av vardagen under fortsättningskriget och Lapplandskriget 1941–1944 i belysning av en brevsamling (1999) var att beskriva och försöka förstå hur kriget och krigs vardagen upplevdes och bemästrades på individnivå. Jag beskrev krigsvardagen såsom den gestaltades i breven samt granskade vad undantagsförhållandena subjektivt betydde. Ett ytterligare syfte var att reflektera över användningen av krigstida brev som källmaterial. I denna artikel ämnar jag diskutera vissa faktorer man bör beakta när man använder privata brev och särskilt krigstida brev som källmaterial inom etnologin. Jag utgår både från litteratur samt från de erfarenheter jag fick under arbetet med avhandlingen. Ett annat syfte är att kort beskriva fältpostens och postcensurens regler och organisering under fortsättingskriget i Finland. Det är viktigt att känna till hur fältposten och postcensuren fungerade, eftersom de utgjorde ramarna och förutsättningarna för kommunikationen per brev under krigsåren 1941–1944. Dessa frågor, och särskilt frågorna om postcensuren är dessutom viktiga ur källkritisk synvinkel

I stridens hetta: Krigets fasor i brev från fronten

De finska frontsoldaterna skulle under fortsättningskriget 1941–1944 skriva förtröstansfulla, optimistiska och uppmuntrande brev till familj, släkt och vänner. Breven skulle också förmedla att de mådde bra och att de inte saknade stridsvilja. Enligt postcensurreglerna var det förbjudet att skriva om truppernas förläggningsorter, och om enhetens beväpning, stryka och kondition. Männen skulle dessutom undvika att skriva om egna förluster och motgångar eller klaga på förhållandena vid fronten. I artikeln studeras skildringar av krigets mest extrema företeelser i brev från den finska fronten 1941–1944. Det skall handla om frontmännens sätt att uppleva och förhålla sig till det destruktiva och abnorma i frontens rum på det sätt som de valde att skriva om ämnet i brevdialogen med familjen. Frontens kaotiska anormalitet är ett tema som ofta nedtonades och förtegs i dialogen, men tystnaden var inte fullständig. Hur och varför framställer männen ”krigets verklighet” – strider, död och andra påfrestningar – i sina brev hem? Dessutom behandlas olika bemästrandestrategier. Vilken bild ger breven av hur männen hanterade de fasor och risker som de utsattes för i frontens rum och vilken roll fick dessa utsagor i dialogen

Ett liv på sträckbänken: Väntan på hemförlovningarna från krigsfronten

Inga abstrakt i det här numre