Oral and Written Teacher Feedback in an English as a Foreign Language Classroom in Sweden

When teaching English as a foreign language (EFL), teachers use feedback in order to help students to improve their English skills. They can use both oral and written feedback to encourage students to make progress. Oral and written feedback play a significant role in second language acquisition, and this study could raise teachers' awareness of the different feedback strategies that can be employed in EFL classrooms. This could benefit their teaching performance and students’ learning. This study aims to examine the different types of oral and written feedback used in the EFL classroom, as well as teachers’ own perceptions of feedback. The approach used to conduct this study was both quantitative and qualitative. Three types of data material were collected in a secondary school (grades 7-9) for the analysis: three secondary school teachers were interviewed; their English lessons were observed; and their feedback on student essays was collected. The material collected was used in the analysis, which indicated that the teachers used different types of feedback. The most frequent oral feedback types used were recast, elicitation, and praise. However, the teachers employed different strategies regarding to how they provide this feedback. Two of the teachers provided feedback in the traditional way by using corrective types of feedback frequently, while one teacher chose not to correct students too often and instead encouraged them by giving them praise. The evaluation of different feedback types performed in this study suggests that recast as an implicit feedback type provided orally could be more effective in a communicative classroom setting, as it does not interrupt the communicative flow. In writing, on the other hand, explicit feedback combined with face-to-face sessions could lead to better results. It would be interesting to investigate in further research the effects of different oral and written feedback types

Motivational work with students with ADHD : A qualitative study of how special needs educators and counselors work to motivate students with ADHD.

Abstrakt Motivation är det centrala i allt pedagogiskt arbete och har enligt Jenner (2004) en särskild plats när det gäller elever med svårigheter. Syftet med föreliggande studie har varit att ta reda på hur specialpedagoger och kuratorer arbetar för att öka motivationen hos elever med adhd på gymnasiet för att på så sätt öka kunskapen och möjliggöra rätt stöd för elever med adhd. Specialpedagoger och kuratorer arbetar med både elever och pedagoger och utgör därför en viktig del i motivationsarbetet. Den kvalitativa metoden tillämpades och åtta intervjuer med specialpedagoger och kuratorer på fyra olika gymnasieskolor genomfördes. I studien har resultaten analyserats utifrån McClellands (1987) behovsteori som handlar om prestationsbehovet och samhörighetsbehovet. Studiens resultat visar att motivationsarbetet som utförs av specialpedagoger och kuratorer skiljer sig åt i vissa avseenden. Båda yrkeskategorierna arbetar med samtal och relationen i fokus, specialpedagogernas arbete genomsyras av pedagogiska insatser medan kuratorerna arbetar med elevernas grundläggande behov som handlar om att eleven får hjälp och stöd med sina rutiner. Både specialpedagoger och kuratorer arbetar med att ge elever med adhd stöd för att motverka tidigare misslyckanden samt erbjuda feedback som är elevspecifik och positiv för att öka elevers motivation. Med tidigare forskning och motivationsteorier i fokus samt specialpedagogernas och kuratorernas erfarenhet, visar studien att respons i form av positiv, processinriktad kontinuerlig och elevspecifik feedback samt beröm och bekräftelse är viktiga redskap i arbetet med att öka motivation hos elever med adhd. Slutligen anser båda yrkesgrupperna att arbetet med motivation och elever med adhd är ett gemensamt ansvar vilket kan påverkas på både organisations-, grupp- och individnivå och efterfrågar ett tydligare samarbete mellan andra yrkesgrupper som arbetar med elever i gymnasiet

Motivational work with students with ADHD : A qualitative study of how special needs educators and counselors work to motivate students with ADHD.

Abstrakt Motivation är det centrala i allt pedagogiskt arbete och har enligt Jenner (2004) en särskild plats när det gäller elever med svårigheter. Syftet med föreliggande studie har varit att ta reda på hur specialpedagoger och kuratorer arbetar för att öka motivationen hos elever med adhd på gymnasiet för att på så sätt öka kunskapen och möjliggöra rätt stöd för elever med adhd. Specialpedagoger och kuratorer arbetar med både elever och pedagoger och utgör därför en viktig del i motivationsarbetet. Den kvalitativa metoden tillämpades och åtta intervjuer med specialpedagoger och kuratorer på fyra olika gymnasieskolor genomfördes. I studien har resultaten analyserats utifrån McClellands (1987) behovsteori som handlar om prestationsbehovet och samhörighetsbehovet. Studiens resultat visar att motivationsarbetet som utförs av specialpedagoger och kuratorer skiljer sig åt i vissa avseenden. Båda yrkeskategorierna arbetar med samtal och relationen i fokus, specialpedagogernas arbete genomsyras av pedagogiska insatser medan kuratorerna arbetar med elevernas grundläggande behov som handlar om att eleven får hjälp och stöd med sina rutiner. Både specialpedagoger och kuratorer arbetar med att ge elever med adhd stöd för att motverka tidigare misslyckanden samt erbjuda feedback som är elevspecifik och positiv för att öka elevers motivation. Med tidigare forskning och motivationsteorier i fokus samt specialpedagogernas och kuratorernas erfarenhet, visar studien att respons i form av positiv, processinriktad kontinuerlig och elevspecifik feedback samt beröm och bekräftelse är viktiga redskap i arbetet med att öka motivation hos elever med adhd. Slutligen anser båda yrkesgrupperna att arbetet med motivation och elever med adhd är ett gemensamt ansvar vilket kan påverkas på både organisations-, grupp- och individnivå och efterfrågar ett tydligare samarbete mellan andra yrkesgrupper som arbetar med elever i gymnasiet

Antimicrobial activity of chlorhexidine in patients with fixed orthodontic appliances

Aim: Oral environment of orthodontic patients undergoes changes, such as pH reduction, larger number of sites available for Streptococcus mutans collection, and increased accumulation of food particles, which may lead to an increased number of S. mutans colony-forming units (CFU) in saliva. Chlorhexidine gluconate (CHX) is the most potent documented antimicrobial agent against Mutans streptococci and dental caries. The aim of this work was to assess efficiency of CHX-based mouthwashes in patient with fixed orthodontic appliances. Methods: Twenty patients with fixed appliances were selected for this study. They were undergoing full-bonded non extraction treatment with metal brackets (Roth 0.22, Discovery Dentaurum) on their teeth and bands on their molars. Each patient was provided with a toothbrush and toothpaste. The mouthwashes were used by patients according to the manufacturers’ directions 15 min after toothbrushing: 5 mL of 0.2% CHX (Corsodyl, GlaxoSmithKline) was applied for 60 s in the morning and before bedtime for 2 weeks. Results: The data were analyzed according to the nonparametric Wilcoxon signed rank test (SPSS software). Statistical significance level was set at p<0.05. Conclusions: The use of CHX-based mouthwashes in patients with fixed orthodontic appliances led to reduction in the level of S. mutans

Antimicrobial activity of chlorhexidine in patients with fixed orthodontic appliances

al environment of orthodontic patients undergoes changes, such as pH reduction, larger number of sites available for Streptococcus mutans collection, and increased accumulation of food particles, which may lead to an increased number of S. mutans colony-forming units (CFU) in saliva. Chlorhexidine gluconate (CHX) is the most potent documented antimicrobial agent against Mutans streptococci and dental caries. The aim of this work was to assess efficiency of CHX-based mouthwashes in patient with fixed orthodontic appliances. Methods: Twenty patients with fixed appliances were selected for this study. They were undergoing full-bonded non extraction treatment with metal brackets (Roth 0.22, Discovery Dentaurum) on their teeth and bands on their molars. Each patient was provided with a toothbrush and toothpaste. The mouthwashes were used by patients according to the manufacturers directions 15 min after toothbrushing: 5 mL of 0.2% CHX (Corsodyl, GlaxoSmithKline) was applied for 60 s in the morning and before bedtime for 2 weeks. Results: The data were analyzed according to the nonparametric Wilcoxon signed rank test (SPSS software). Statistical significance level was set at p<0.05. Conclusions: The use of CHX-based mouthwashes in patients with fixed orthodontic appliances led to reduction in the level of S. mutans