Diskutera tills de lärt sig – om lärares syn på värdegrundsarbete och främlingsfientlighet

Sammanfattning I denna studie undersöks hur ett antal gymnasielärare i samhällskunskap ser på och säger sig bedriva värdegrundsarbete, framförallt med fokus på främlingsfientlighet. Utgångspunkten för detta fokus är den potentiella konflikten mellan uppdraget att förankra värdegrunden hos eleverna, och samtidigt med demokratiska medel skapa starka självständiga elever. Undersökningen förlitar sig empiriskt på sju semistrukturerade intervjuer, och i den analytiska fasen används teoretiska perspektiv på dialogicitet, främlingsfientlighet, empatigenererande kommunikation och normativ reflexivitetsorienterad fostran för att skapa förståelse kring vilka antaganden som präglar lärarna, samt vad deras strategier implicerar. Resultaten antyder att lärarna på ett abstrakt plan betraktar främlingsfientlighet som ett förhållandevis allmänmänskligt fenomen med ursprung i bristande integration, men att det i praktiken implicit kommer att definieras som individers kunskapsbrist. Bemötandet av främlingsfientlighet kommer sålunda ofta att handla om att försöka täppa till det som uppfattas som en kunskapslucka. Också ambitionen att ge eleverna en förståelse för människor som definieras som ”annorlunda”, kommer förhållandevis ofta implicera kunskaper om ”de andra” och vilka strukturer som påverkar dessa, snarare än att förstå en annan människas livsvärld. I linje med detta förefaller lärarna också obenägna av att bemöta främlingsfientlighet som en känslomässig reaktion, vilket enligt Non Violent Communication riskerar göra en empatisk position otillgänglig för eleverna. Respondenternas synsätt präglas till stor del av att eleverna i den utsträckning de bär på främlingsfientlighet gör det för att de inte kan tillräckligt, och om de exempelvis röstar på främlingsfientliga partier handlar det oftast om att de inte har tänkt efter ordentligt, för om man tänker efter ordentligt kommer man inte att rösta på ett sådant parti. Ur ett dialogiskt perspektiv ter sig ett sådant synsätt ha låg pedagogisk potential. Värdegrunden tenderar att uppfattas som något självklart som man samtidigt inte kan peka på, men lärarna förefaller anta att de bedriver värdegrundsarbete när de är sig själva med eleverna. På en praktisk nivå handlar värdegrunden för flera av lärarna om att få eleverna att efterleva ett reglemente

Bland elever och kunder

I denna studie undersöks det huruvida två kommunala gymnasieskolor i Malmö har företagiserats under de tio år då konkurrensen från fristående gymnasieskolor har vuxit fram. Detta görs genom att kontrastera intervjumaterial, samt nyare och äldre kvalitetsredovisningar och marknadsföringsmaterial, mot idealtyperna Företaget och Den Offentliga Organisationen. Resultaten antyder att skillnaderna över tid är mindre betydande än skillnaderna mellan i vilken grad de olika skolorna är företagiserade. I den mån som företagisering förefaller ha ägt rum handlar det mycket om att eleverna gått från att i stor utsträckning vara objekten för utbildning till att vara beställare av utbildning, vilket tar sig uttryck i att skolorna arbetar gentemot eleverna och dessas önskemål på ett annat sätt. Utöver detta har, framförallt den ena skolan, i viss mån anammat mer företagsorienterade arbetssätt vad gäller marknadsföring och profilering