The Informal Sector and Formal Competitiveness in Senegal

The purpose of this paper is to investigate the informal sector of the Senegalese economy with focus on the relationship with formal sector competitiveness. The paper is based on three research questions. 1. What are the characteristics of the informal sector in Senegal? 2. What are the linkages, similarities and differences between the formal and informal sector? 3. How can formal sector competitiveness be improved by actions in the informal sector? The answer to the first question makes it clear that informal sector businesses are small in size, number of employees, financial capital and thus output. It is also clear that the informal sector is rather heterogeneous. This knowledge enables the investigation of the second research question. These answers are related to the different components used when assessing competitiveness in an economy: (i) governmental performance and institutional quality, (ii) GDP and trade performance, (iii) the exchange rate, (iv) the labour force and production costs and (v) infrastructure. Finally, the third research question is addressed. There appear to be both synergetic and counteracting effects between the two sectors with respect to overall economic competitiveness. However, the counteracting effects seem to be dominating and, in the end, the informal sector needs to be diminished in order for formal sector competitiveness to be improved. Furthermore, the results obtained throughout the paper give clear indications why the informal sector is of such magnitude. It also becomes clear in what areas the main problems are to be found. Thus, the policy actions suggested in order for the informal sector to be diminished and formal competitiveness to be improved are (i) eased entry to the formal sector by re- and deregulations, (ii) a more encouraging taxation system in order to improve the quality and quantity of public goods, (iii) easier access to financial capital among small-scale producers, (iv) a labour market that makes education profitable and (v) proper wages rates

Naturresurser och statlig konsumtion -en interaktion som kan leda till resursfällan

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ”the Resource Curse”, eller ”resursfällan” som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan

Conversations with parents about overweight children - school nurse experiences

Bakgrund: Skolsköterskors huvuduppgift är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Barn med övervikt är ett växande problem i hela världen. Överviktiga kan leda till olika följdsjukdomar och ett försämrat psykiskt mående i vuxen ålder. Skolsköterskans samtal med vårdnadshavare är en viktig del i att förebygga övervikt. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Metod: En kvalitativ studie. Datainsamlingen skedde via mailintervjuer. Sexton skolsköterskor intervjuades med öppna frågor som var kopplade till syftet. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier och sex subkategorier. Kategorierna var: Svårigheter att möta föräldrars reaktioner, Insikt skapar förutsättningar för en gemensam plan och stöd till skolsköterskor. Subkategorierna var: Att möta motstånd, Att möta bristande insikt, Att skapa motivation, Att lyfta familjens erfarenheter, att lägga upp en plan tillsammans, Att skapa positiva möten. Konklusion: Samtal kring övervikt möts ofta av starka reaktioner. Att se familjen som helhet på individnivå hjälper skolsköterskorna i mötet. Fördelar är att vara öppen och lyssna på familjens historia och förutsättningar, och prata om hälsa som helhet. Skolsköterskor kämpar för att hjälpa eleven att främja hälsa, det genom att skapa ett bra samarbete med familjen.Background: The school nurse main task is to work preventional with health. Children with overweight are a growing problem throughout the world. Overweight children are at greater risk of remaining overweight even in adulthood. The school nurse´s conversation with guardians is an important part of preventing overweight. Purpose: To explore school nurses’ experience of talking with parents to children with overweight. Method: A qualitative approach was chosen. The data collection took place via mail interviews. Sixteen school nurses were interviewed with open questions. It was analyzed using a qualitative content analysis with inductive approach. Result: The result ended up in three different categories and six sub-categories. The categories were: Difficulty meeting parents' reactions, Insight creates the conditions for a common plan and support for school nurses. The subcategories were: To meet resistance, To meet lack of insight, create motivation, lift the family's experiences, put together a plan together, create positive meetings. Conclusion: Conversations around overweight are often met by strong reactions. Seeing the family and the individual helps the school nurses in the meeting. Benefits are seen as being open and listening to family history and conditions and talking about health as a whole in the first place

People´s experience with death anxiety

Ångest är en av de vanligaste symtom i livets slut. Det är sjuksköterskans ansvar att samtala med personen om existentiella livsfrågor. Morse teori om känslomässigt lidande och att uthärda lidande beskriver hur personer kan stanna upp i uthärdandet för att skydda sig själv. Sjuksköterskan är ofta den som är vid personers sida i deras lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av dödsångest. För att nå syftet analyserades nio artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fem kategorier:Att känna sig maktlös vid kontrollförlust, Att vara mer rädd för lidandet än döden, Att känna ensamhet när andra inte förstår upplevelsen i lidandet, Att ha tankar på familjen och hur de ska klara sig efter ens död, Att lära sig hantera dödsångest. I resultatet framkom det att personer var rädd för att de skulle bli beroende av andra och att de inte kunde kontrollera sin sjukdom. Personer som visste att de skulle dö var rädda för lämna livet och att slutet skulle bli smärtsamt. De kände sorg, ensamhet och maktlöshet. Många försökte hantera dödsångesten genom att tänka positivt, se livet som en andra chans och att försöka acceptera sitt öde. Att sjuksköterskan har kunskap om dödsångest är viktigt för att hen ska kunna tillgodose personers behov och utforma en individuell omvårdnad. Att ha kunskap om dödsångest kan ge sjuksköterskan förståelse för hur hen ska kunna samtala med personer och dess anhöriga