To learn music mentally : How far can I get without my instrument?

Jag har under projektets gång studerat in fem renässansstycken för klassisk gitarr utan att ta hjälp av instrumentet vid instuderingsprocessen och analyserat resultatet utifrån ett hermaneutiskt perspektiv. Instuderingen av styckena har skett helt mentalt genom en kombination av två olika metoder för mental instudering baserat på Giesking och Liemers (1972) Visualizarion och en metod som Pujol (1983) presenterat som jag i denna studie väljer att kalla för Praktiskt Föreställande. Syftet är att se hur väl jag kan studera in ett stycke helt utan instrument i handen och att utforska hur den mentala instuderingsprocessen utvecklas under projektets gång i takt med att jag lär mig mer om metoderna genom att använda dem. Under den fem veckor långa studien förde jag loggbok där jag reflekterade och redovisade för mina instuderingstillfällen samt spelade in uppspelet av vart stycke med video och ljud. Varje instuderingsperiod á en vecka ledde till en utveckling av metoderna. I resultatet presenterar jag hur min användning av de båda metoderna gradvis utvecklas och hur det klingande resultatet i sin tur förbättras av den mentala förberedelsen. I diskussionskapitlet ställs mitt resultat mot mitt teoretiska perspektiv samt relevant litteratur och tidigare forskning inom området.   Nyckelord: gitarr, mental träning, visualisering, observationsstudie, notläsning, prima vista, hermeneutikI have during this project studied five renaissance pieces for classical guitar without the help of my instrument while studying them and analyzed the results from a hermeneutical point of view. The studying of the pieces has been a completely mental process and a combination of two methods for mental rehearsal that have been used based on Giesking and Liemers (1972) Visualization and a method presented by Pujol (1983) that I during this study will call Practical Imagery. The intention is to explore how the process of mental rehearsal will evolve during the project as I learn more about the methods by using them. During the five-week long study I wrote a journal used for me to reflect and present the process of studying the pieces and recorded each performance with video and audio. Each period lead to me evolving the use of the methods. In the results I present how the use of both methods lead to them both gradually evolved and how the performance was affected by the mental training. In the discussion chapter I compare the results to my theoretical perspective, relevant literature and former research within the subject matter.   Keywords: guitar, mental rehearsal, visualization, observational study, reading sheet music, sight reading, hermeneutic

Follow the bow : Swedish traditional music on plucked instruments of playing and teaching situations

Instrumentgruppen knäppinstrument är en historiskt sett ny instrumentgrupp i genren svensk folkmusik och har på förhållandevis kort tid blivit en naturlig del i genrens kulturgemenskap. Denna studie syftar till att undersöka hur den svenska folkmusikgenren kan anpassas för att spelas på knäppinstrument och hur genrens praxisgemenskap kan upplevas påverka instrumentalundervisning. Tidigare forskning relaterat till ämnet är begränsad och fokuserar ofta på appropriering av genren, inte på undervisning i genren. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och datainsamling skedde via kvalitativa intervjuer som analyserades tematiskt. I resultatet framkommer att instrumentgruppen har en komplex ackompanjerande roll i genren vilket baseras på strukturen av genrens traditionella melodier. Undervisning i genren lämnar dessutom över mycket ansvar på studenten själv, både gällande appropriering av spelteknik och praxisgemenskap. I sista kapitlet diskuteras överlämnande av ansvar till eleven när de undervisar i genren svensk folkmusik. Plucked instruments in Swedish traditional folk music is from a historical perspective a new instrumental group and has in a relatively short period of time become a natural part of the genre’s cultural community. This study aims to examine how the genre Swedish folk music can be adapted to plucked instruments and how the genre can affect tutoring instrumental lessions. Earlier research within the subject is limited and is often more focused on appropriation of the genre rather than teaching within the genre. The study is done from a sociocultural perspective and data was collected through interviews and the material was analyzed through thematic analyzation methods. The results show that the instrument group has an advanced accompanying musical roll to play in the genre, one that is based on the melodic structure of the traditional melodies. The tutoring in the genre also gives a lot of responsibility to the student itself, both when it comes to technical and cultural appropriation. The last chapter discusses the handover of responsibility to the student during tutoring when teaching within the genre Swedish folk music.