Igra na otvorenome u središtu zdravstvene kampanje

Boravak u prirodi povezan je s nizom zdravstvenih parametara, a nordijska studija o djeci predškolske dobi daje nam neke odgovore na pitanje kako specifična ponašanja djece u igri na otvorenome pridonose ovim parametrima

Young adults' use of food as a self-therapeutic intervention

The aim of this study was to investigate how young adults use their lived body as a starting point for lifestyle explorations and as a strategy for well-being. The transcripts of 10 interviews with persons 18 to 33 years old, collected in Sweden, were analysed for variation in the practises and experiences related to this way of using food. An application of the descriptive phenomenological psychological research method guided the process. The young adults were: (1) listening to the body; (2) moderating conditions and feelings; (3) developing vitality and resilience; (4) creating mindful space for rest, and (5) participating in creative activity. The results show how young adults perceive their choice of food and related practises associated with positive feelings and experiences as ways to promote well-being and mitigate different problems in life. The usefulness of knowledge about how young adults try to use food for self-therapy by enhancing mind-body awareness is discussed in relation to health issues and food-related interventions

The quality of Swedish adolescents' outdoor life and its relationship with self-esteem and well-being

This study investigates the relationship between outdoor life and the well-being and self-esteem of Swedish adolescents aged 12-15 years old (n = 320), residing in three different living environments in the south of Sweden. The study employed a questionnaire that was administered twice during a school year that included questions on time spent outdoors, environmental quality and the perceived benefit of the outdoor environment. Additionally, the study used standardized scales to measure life satisfaction, self-esteem and mental health. The results of the study revealed that adolescents who had more positive perceptions of their outdoor environment and being outdoors reported higher life satisfaction and self-esteem, as well as better mental health. Notably, girls' generally perceived their outdoor environments as lower quality compared to boys across different seasons. Furthermore, variations between living environments and seasons were also observed. Overall, the study underscores the importance of promoting outdoor life and highlights specific areas planners should address to create outdoor environments with possible benefits for the well-being of adolescents of different ages, sexes and living in different communities

Skolgårdsförgröning på lekens villkor

Att göra en skolgård grönare ger barnen chans till ökad naturkontakt i vardagen och är i förlängningen en nyckel till bättre folkhälsa. Malmö stad initierade 2010 projektet Gröna skolgårdar på ett drygt trettiotal platser. På två av dessa har forskare studerat skolgårdsaktiviteten före och efter förändringen. I detta Movium Fakta sammanfattas förgröningens inverkan på barnens lek, aktivitet och sociala liv

Elevating the Role of the Outdoor Environment for Adolescent Wellbeing in Everyday Life

In light of concerns about adolescent mental health, there is a need to identify and examine potential pathways to wellbeing in their daily lives. Outdoor environments can offer multiple pathways to wellbeing through opportunities for restoration, physical activity and socialising. However, urbanisation and new lifestyles revolving around the home and the internet are changing young people's access, use and relationship to the outdoor environment. The authors point out how the research related to adolescents' outdoor environments is generally not treated with the same level of importance or as comprehensively as that for younger children. The aim of this paper is to pave the way for research and planning initiatives on everyday outdoor environments promoting the wellbeing of adolescents and the authors suggest ways in which perspectives from developmental psychology might inform the study of adolescents' outdoor environments. The paper concludes by calling for an elevated focus on the role of outdoor environments in adolescents' everyday lives as a source of wellbeing and more research that makes clear the specific attributes, activities and experiences related to places outdoors which make adolescents feel good

Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård

Forskningen visar att skolgårdar och förskolegårdar fyller många viktiga funktioner, där tillräcklig yta är en grundförutsättning för att kunna skapa och bibehålla kvalitet. Den här rapporten undersöker vilken forskningslitteratur som finns om storlek på friytor kopplat till barns lek, lärande och hälsa, om måtten kan preciseras beroende på barns ålder, könstillhörighet eller funktionsvariation, samt placeringens och gestaltningens roll i säkerställandet av utemiljöers kvalitet. Mycket behöver rymmas för att dessa ytor ska kunna främja barns hälsosamma utveckling, samt bidra till skolverksamhet och lokalsamhälle. Men varje skolgårds kontext är också unik, där många olika faktorer spelar roll. Trots omfattande forskning om skolgårdar har studier ofta svårt att få med komplexiteten kring hur yta som grundförutsättning kan kopplas till olika funktioner. Forskning pekar ut ytstorlekens betydelse för fysisk aktivitet hos barn, ibland kopplat till andra funktioner eller kvaliteter, men sällan till barns möjlighet att interagera med och uppleva vegetation och gröna miljöer, här förstått som naturkontakt, eller till skolgårdslandskapet som helhet med dess gestaltning, innehåll och verksamhet. Det finns gott forskningsstöd för skolgårdens stora betydelse för barns hälsosamma utveckling, samt till stor del dess värde för skolverksamhet och lokalsamhälle, men inte tillräckligt mycket systematiska rön för att tydliga gränsvärden för ytstorlekar ska kunna sättas. En sammantagen bild av forskningen visar dock att ytstorlekar har stor betydelse, eftersom de krävs för att rymma en gestaltning med en mängd olika typer av platser och element som tillsammans skapar god funktion. Tre grundläggande kvaliteter i skolgårdens landskap är i det som främjar barns fysiska aktivitet (bland annat ytstorlek, lösa lekobjekt, fast lekutrustning, dynamik i gestaltningen, slingrande gångar, hårdgjorda ytor, sportytor, varierad topografi, vegetation), det som främjar naturkontakt kopplat till lärande, lek och återhämtning (bland annat träd, natur, vegetation, odling) samt det som stödjer socialt liv (bland annat gröna, varierade miljöer, lösa lekobjekt, fasta lekutrustning, inkluderande gestaltningsinslag). Skolgårdar på över 10 000 kvm och förskolegårdar på över 6 000 kvm tycks ha särskilt goda förutsättningar att rymma alla dessa funktioner. Alltför små ytor begränsar leken och aktiviteten och kan ge upphov till problem såsom aggressivt eller undvikande beteende hos barn, låg fysisk aktivitet och fetma. Trängsel gör det dessutom svårt att uppnå god social samvaro, med plats för barn med olika ålder, könstillhörighet och funktionsvariation. Små ytor riskerar dessutom att innebära slitage som försämrar utemiljöns kvalitet och minskar barns naturkontakt. Yngre barn, i förskola och skolans yngre årskurser, är särskilt beroende av både stora ytor och naturkontakt, medan äldre barn dessutom är beroende av att ytor för möten, fysisk aktivitet och naturkontakt bildar en välfungerande helhet genom en god gestaltning

Outdoor Office Work - An Interactive Research Project Showing the Way Out

The physical boundaries of office work have become increasingly flexible. Work is conducted at multiple locations outside the office, such as at clients' premises, at home, in cafes, or when traveling. However, the boundary between indoor and outdoor environment seems to be strong and normative regarding how office work is performed. The aim of this study was to explore how office work may be conducted outdoors, understanding how it is being experienced by office employees and identifying its contextual preconditions. Based on a two-year interactive research project, the study was conducted together with a Swedish municipality. Fifty-eight participants engaged in the collaborative learning process, including 40 half-day workshops and reflective group discussions, co-interviews, and participants' independent experimentation of bringing work activities outdoors. Data was collected via interviews, group discussions and a custom-made mobile application. The results showed that a wide range of work activities could be done outdoors, both individually and in collaboration with others. Outdoor work activities were associated with many positive experiences by contributing to a sense of well-being, recovery, autonomy, enhanced cognition, better communication, and social relations, but also with feelings of guilt and illegitimacy. Conditions of importance for outdoor office work to happen and function well were found in the physical environment, where proximity to urban greenspaces stood out as important, but also in the sociocultural and organizational domains. Of crucial importance was managers' attitudes, as well as the overall organizational culture on this idea of bringing office work outdoors. To conclude, if working life is to benefit from outdoor office work, leaders, urban planners and policymakers need to collaborate and show the way out

Utveckling av lekotoper för barns naturmöten

I projekt efter projekt där lekmiljöer för barn skall iordningställas så ser vi hur leken undermineras genom att ytor med naturmark decimeras, vegetationen hålls tillbaka och konstgjorda material ersätter natur. Mot denna utveckling behövs nya strategier för att bevaka naturvärden, underlätta naturmarksetablering och säkra barns och ungas tillgång till en god utemiljö i enlighet med Plan och Bygglagen. Då naturbaserade lekmiljöer är dynamiska platser med levande material behöver man samtidigt göra sig medveten om olika möjliga skötselstrategier redan från start. Det kräver nya typer av dialoger mellan experter för att undersöka villkoren på platser där naturen skall samsas med barns aktivitet. Är det möjligt att tänka sig ett perspektiv där barnen genom sin användning bidrar till platsens skötsel och utveckling? Med stöd från SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö har i detta projekt ett antal forskare och praktiker ingått i dialog kring den problematik och de utmaningar som finns när man skall identifiera och anlägga naturmark som passar barns behov och intressen. Projektet under beteckningen Utveckling av "lekotoper" för barns naturmöten (SLU.ltv.2020.4.1-255) har handlat om att utveckla en förståelse för problematiken, hitta gemensamma perspektiv och en fungerande terminologi för att diskutera frågorna vidare på tvärs av olika fack och praktiker. Viktiga personer för projektets genomförande som vi särskilt vill tacka är personal vid parkenheten i Örebro med Mimmi Beckman i spetsen samt Emma Simonsson vid Urbio, som generöst har bjudit på kunskap och konkreta exempel. Det är denna duo som tillsammans med oss forskare vid SLU, Björn Wiström och Åsa Ode Sang vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning i Alnarp, Marcus Hedblom vid institutionen för stad och land i Uppsala samt Fredrika Mårtensson och Anna Litsmark vid institutionen för människa och samhälle i Alnarp, som har riggat de olika workshopparna som har varit grunden för dialogen. Idén till workshopparna uppstod inom ramen för en dialog mellan ett arbetspaket inom EU-projektet REGREEN med forskare från SLU samt Vinnovaprojektet Hållbara lekmiljöer i Staden där KTH, SLU, Örebro kommun och Urbio ingår. De två projekten har utbyten emellan sig och under ett möte om möjliga synergieffekter väcktes behovet av att behandla frågor kring anläggning av naturmark. I det praktiska arbetet kring lekotoputvecklingen som sker i Örebro efterfrågades kunskap och input på frågor kring design och anläggning av gröna leklandskap med fokus på topografi och växtbäddar. Till de frågor som lyftes fram hörde växtval, etableringsfrågor och frågor om plantors kvalitet, tid för plantering, jordbäddar, skydd, täckodling mm. Forskargruppen har stått för dokumentation och efterföljande reflektioner i rapporten. Vi vill också passa på att tacka alla deltagare i workshopparna som bidragit med sin tid, kunskap och engagemang! Från universitet deltog flera forskare med specialexpertis på området i processen och även antal studenter med examensarbete i ämnet. Det pågår också en 3 mängd olika initiativ runt om i Sverige för att göra barns utomhusliv rikare som vi på detta sätt fått ta del av. Deltagarna finns listade i bilaga 5. Forskarnas insatser i projektet har också stöttats ekonomiskt genom samordning med EU-projektet REGREEN ( https://www.regreen-project.eu/). Projektgruppen från SLU har stått för inramningen till workshoppar, föreliggande dokumentation och avslutande analys i rapporten. Då projektet ägde rum under den globala pandemin har inplanerade fysiska möten behövt ställas in. De behov som ändå finns av att inventera, undersöka och föra dialog på plats hoppas vi få tillgodose i ett kommande partnerskaps-Moviumprojekt som startar under 2021: I projektet Naturbaserade leklandskap med barn och unga får vi chansen att gå vidare och pröva nyvunna insikter på en kommande testbädd i Örebro. Avnämare för arbetet är samhällsplaneringen i stort med fokus på forskares, myndigheters och kommuners arbete med god bebyggd miljö till gagn för friluftsliv och folkhälsa. Fokus ligger på kunskapsstöd till personer från olika sektorer som arbetar med att kartera och tillgängliggöra närnatur för barn - på deras och naturens villkor. Vår förhoppning är att det framöver skall bli lika vanligt att tänka i lekotoper som det är idag att tänka och planera med lekredskap vid anläggning av lekmiljö. Genom processen med workshops och efterföljande dokumentation hoppas vi ha visat prov på hur ett professionellt stöd kan se ut i det viktiga arbetet med att identifiera och utveckla naturbaserade lekmiljöer