Population-based consultation patterns in patients with shoulder pain diagnoses

Background: To assess the annual consultation prevalence and new onset consultation rate for doctor-diagnosed shoulder pain conditions. Methods: We identified all residents in the southernmost county in Sweden who received a shoulder pain diagnosis during 2006 (ICD-10 code M75). In subjects who did not consult due to such disorders during 2004 and 2005, we estimated the new onset consultation rate. The distribution of specific shoulder conditions and the length of the period of repeated consultation were calculated. Results: Annual consultation prevalence was 103/10 000 women and 98/10 000 men. New onset consultation rate was 80/10 000 women (peak in age 50-59 at 129/10 000) and 74/10 000 men (peak in age 60-69 at 116/10 000). About one fifth of both genders continued to consult more than three months after initial presentation, but only a few percent beyond two years. Rotator cuff - and impingement syndromes were the most frequent diagnoses. Conclusion: The annual consultation prevalence for shoulder pain conditions (1%) was similar in women and men, and about two thirds of patients consulted a doctor only once. Impingement and rotator cuff syndromes were the most frequent diagnoses

Cadmium and lead levels in blood and arsenic levels in urine among schoolchildren living in contaminated glassworks areas, Sweden

The Kingdom of Crystal, an area in southern Sweden famous for its many glassworks, is historically heavily burdened by pollution from this industry. Glass crust containing cadmium (Cd), lead (Pb), and arsenic (As) has been deposited around the area and used as filling. The purpose of this study was to monitor whether the high levels of metals in the contaminated soil were reflected in blood and urine among school children in this area. Blood and urine samples were collected from 87 children in 2017. The levels of cadmium (Cd-B) and lead (Pb-B) found in blood were determined by inductively coupled plasma mass spectrometry (ICP-MS). The speciation of As in urine (As-U) was performed by ion chromatography. The geometric mean of Cd-B and Pb-B among the children were 0.09 μg/L and 9.9 μg/L respectively. The geometric mean of inorganic As (AsIII and AsV) with metabolites in urine was 6.1 μg/L and 6.94 μg/g creatinine. Children in the study area had blood levels of Pb and Cd that correspond to levels generally found in Swedish children. The levels of inorganic As and its metabolites in urine were low and in the same magnitude as other children in Europe and the U.S

Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg

Att alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna. Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pandemins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården. Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län sammanställt den här rapporten för Kronobergs län. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Kronoberg 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Blekinge, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen. Resultaten för Kronoberg visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel: Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Fler barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva och pollenallergi. Fler har hudallergi och astma. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatförändringarna oroar många tolvåringar. Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete. Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut. Du kanske är beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar.

Barnmiljöhälsorapport 2021 Halland

Förord God hälsa som barn är en förutsättning för ett gott långt liv. Barns vistelsemiljö under uppväxten påverkar i hög grad deras hälsa både som barn och som vuxna. Kartläggning av barns miljörelaterade hälsa är därför viktigt för att möjliggöra en god och jämlik levnadsstandard för barn.Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) har i samarbete med Länsstyrelsen i Hallands län sammanställt denna regionala rapport för Halland, baserad på svaren på miljöhälsoenkäten 2019 från vårdnadshavare och barn i länet. Barnmiljöhälsorapport Halland 2021 är en av fyra regionala rapporter i en serie från AMM Syd som täcker Blekinge, Kronoberg, Skåne och Hallands län. Strukturen i rapporten följer i huvudsak den nationella miljöhälsorapporten och resultaten går därför i de flesta fall att jämföra med den nationella och övriga tre regionala rapporter. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Halland visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs dock av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Fler barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva, astma och hudallergi, medan förekomsten av pollenallergi är oförändrad. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatoro har lyfts in som ny fråga i enkäten 2019 och det är tydligt att klimatförändringarna oroar många 12-åringar.Enkätundersökningen gjordes före covid-19-pandemin, och resultaten tar således inte hänsyn till eventuella förändringar i exponering för miljöfaktorer som kan ha påverkats av åtgärder på grund av pandemin. Effekterna av pandemin på samhället i allmänhet och vården i synnerhet visar dock starkt på betydelsen av att arbeta förebyggande och långsiktigt med miljörelaterade hälsofrågor för att avlasta sjukvården genom att stärka folkhälsan.Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, och innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Agenda 2030 och dess 17 globala mål är en förutsättning för hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. I Sverige är det övergripande generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett underlag för hela detta arbete.Denna rapport vänder sig till alla som på något sätt påverkar barns miljö och vardag i sina beslut, till exempel beslutsfattare och handläggare på kommuner, regionen och länsstyrelsen, men även till dem som är verksamma inom barnhälsovård, förskola och skola. Rapporten kan användas som beslutsunderlag för åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå jämlik hälsa, samt i arbetet med Agenda 2030, miljömålen och folkhälsomålen. Brittis Benzler, Landshövding, Länsstyrelsen i Hallands länKonventionen om barns rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989 av FN:s generalförsamling. En grundprincip är att alla barn (under 18 år) har samma rättigheter och är lika mycket värda. Inget barn ska diskrimineras på grund av exempelvis föräldrar, vårdnadshavare eller andra familjemedlemmars ställning. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, vilket innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Barn är inte vuxna i miniatyr. Den omgivande miljön har ofta större påverkan på barn än vuxna, eftersom barns organ och organsystem är under utveckling, vilket gör dessa extra mottagliga för störningar. Risken för exempelvis astma, allergi och fetma kan påverkas av miljöfaktorer i barns uppväxtmiljö. Exponering för kemiska ämnen tidigt kan ge bestående effekter genom hela livet. Barn utsätts ofta för högre exponering av en rad miljöfaktorer än vuxna, då barn i förhållande till kroppsstorleken äter mer, dricker mer, andas mer och vistas närmare marken. Barn agerar även ofta annorlunda än vuxna där de vistas, vilket också kan ge ökad exponering för vissa miljöfaktorer. Barn tillbringar stor del av sin tid inomhus och i miljöer som kan medföra specifika exponeringar, som i skolan. Barn har ofta inte möjlighet att välja och påverka omgivningen där de vistas, utan påverkas i hög grad av familjens levnadsvanor och livsvillkor. Alla barn har därför inte samma förutsättningar. Barn i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden utsätts oftare för riskfaktorer i bostaden och närmiljön. Socioekonomiska faktorer avgör om familjen kan välja en god livsmiljö eller alls har möjlighet att välja bort miljöer med hälsorisker och hantera ohälsa kopplad till miljöfaktorer. För att förebygga barns miljörelaterade ohälsa behöver alla dessa faktorer beaktas för att skapa främjande livsmiljöer för alla barn. Miljöhälsorapport 2021 De nationella resultaten för BMHE 19 har nyligen publicerats i Miljöhälsorapport 2021 (MHR 21)1. Den nationella rapporten bygger på expertkunskap och beskriver betydelsen av en rad miljöfaktorer för ohälsa hos barn. Den information om miljörelaterad ohälsa hos svenska barn som går att hämta ur olika register är begränsad. Resultaten från de nationella miljöhälsoenkäterna för barn 2003, 2011 och 2019 (BMHE 03, BMHE 11 och BMHE 19) utgör därför ett viktigt underlag för att utöka bilden av barns hälsa. Men bilden som ges i enkäterna är inte fullständig, exempelvis framgår inte levnadsvillkor och hälsotillstånd bland barn som inte är folkbokförda eller som saknar uppehållstillstånd och lever gömda. Dessutom skiljer sig svarsfrekvenserna för enkäten mycket mellan olika socioekonomiska grupper. För att råda bot på detta har statistiken viktats, så att det inte ska bli fel i rapporten.Regionala miljöhälsorapporter för barn har tidigare vid två tillfällen sammanställts av Arbets- och miljömedicin Syd baserade på BMHE 032 respektive BMHE 113, och för vuxna vid tre tillfällen baserade på motsvarande vuxenenkäter. Vid senaste tillfället för vuxna (2017) gjorde Arbets- och miljömedicin Syd en separat regional rapport för länen Skåne, Blekinge respektive Kronoberg. Även denna gång (2021) görs en separat länsanpassad miljöhälsorapport för respektive län i Södra sjukvårdsregionen, således Skåne, Blekinge, Kronoberg och nu även för hela Halland

Concordance between the Stockholm Workshop Scale and the International Consensus Criteria for grading the severity of neurosensory manifestations in hand-arm vibration syndrome in a Swedish clinical setting

OBJECTIVES: Occupational exposure to vibration using hand-held tools may cause hand-arm vibration syndrome (HAVS). Correct diagnosis and grading of severity are crucial in protecting the individual's health and for workers' compensation claims. The International Consensus Criteria (ICC) has been suggested to replace the widely used Stockholm Workshop Scale (SWS). The aims were to, in a clinical setting, assess the concordance between the SWS and the ICC neurosensory severity grading of vibration injury, and to present the clinical picture according to symptoms, type of affected nerve fibres and the relation between vascular and neurosensory manifestations.METHODS: Data were collected from questionnaires, clinical examination and exposure assessment of 92 patients with HAVS. The severity of neurosensory manifestations was classified according to both scales. The prevalence of symptoms and findings was compared across groups of patients with increasing severity according to the SWS.RESULTS: Classification with the ICC resulted in a shift towards lower grades of severity than with the SWS due to a systematic difference between the scales. Affected sensory units with small nerve fibres were far more prevalent than affected units with large nerve fibres. The most prevalent symptoms were numbness (91%) and cold intolerance (86%).CONCLUSIONS: Using the ICC resulted in lower grades of the severity of HAVS. This should be taken into consideration when giving medical advice and approving workers' compensation. Clinical examinations should be performed to detect affected sensory units with both small and large nerve fibres and more attention should be paid to cold intolerance

Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg

Förord Att alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna.Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pandemins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården.Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län sammanställt den här rapporten för Kronobergs län. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Kronoberg 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Blekinge, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen. Resultaten för Kronoberg visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel: Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Fler barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva och pollenallergi. Fler har hudallergi och astma. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatförändringarna oroar många tolvåringar. Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete.Barnmiljöhälsorapport 2021 Kronoberg vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut. Du kanske är beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Jag hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.M Maria Arnholm, Landshövding, Länsstyrelsen i Kronobergs länKonventionen om barns rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989 av FN:s generalförsamling. En grundprincip är att alla barn (under 18 år) har samma rättigheter och är lika mycket värda. Inget barn ska diskrimineras på grund av exempelvis föräldrar, vårdnadshavare eller andra familjemedlemmars ställning. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, vilket innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Barn är inte vuxna i miniatyr. Den omgivande miljön har ofta större påverkan på barn än vuxna, eftersom barns organ och organsystem är under utveckling, vilket gör dessa extra mottagliga för störningar. Risken för exempelvis astma, allergi och fetma kan påverkas av miljöfaktorer i barns uppväxtmiljö. Exponering för kemiska ämnen tidigt kan ge bestående effekter genom hela livet. Barn utsätts ofta för högre exponering av en rad miljöfaktorer än vuxna, då barn i förhållande till kroppsstorleken äter mer, dricker mer, andas mer och vistas närmare marken. Barn agerar även ofta annorlunda än vuxna där de vistas, vilket också kan ge ökad exponering för vissa miljöfaktorer. Barn tillbringar stor del av sin tid inomhus och i miljöer som kan medföra specifika exponeringar, som i skolan. Barn har ofta inte möjlighet att välja och påverka omgivningen där de vistas, utan påverkas i hög grad av familjens levnadsvanor och livsvillkor. Alla barn har därför inte samma förutsättningar. Barn i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden utsätts oftare för riskfaktorer i bostaden och närmiljön. Socioekonomiska faktorer avgör om familjen kan välja en god livsmiljö eller alls har möjlighet att välja bort miljöer med hälsorisker och hantera ohälsa kopplad till miljöfaktorer. För att förebygga barns miljörelaterade ohälsa behöver alla dessa faktorer beaktas för att skapa främjande livsmiljöer för alla barn. Miljöhälsorapport 2021 De nationella resultaten för BMHE 19 har nyligen publicerats i Miljöhälsorapport 2021 (MHR 21)1. Den nationella rapporten bygger på expertkunskap och beskriver betydelsen av en rad miljöfaktorer för ohälsa hos barn. Den information om miljörelaterad ohälsa hos svenska barn som går att hämta ur olika register är begränsad. Resultaten från de nationella miljöhälsoenkäterna för barn 2003, 2011 och 2019 (BMHE 03, BMHE 11 och BMHE 19) utgör därför ett viktigt underlag för att utöka bilden av barns hälsa. Men bilden som ges i enkäterna är inte fullständig, exempelvis framgår inte levnadsvillkor och hälsotillstånd bland barn som inte är folkbokförda eller som saknar uppehållstillstånd och lever gömda. Dessutom skiljer sig svarsfrekvenserna för enkäten mycket mellan olika socioekonomiska grupper. För att råda bot på detta har statistiken viktats, så att det inte ska bli fel i rapporten.Regionala miljöhälsorapporter för barn har tidigare vid två tillfällen sammanställts av Arbets- och miljömedicin Syd baserade på BMHE 032 respektive BMHE 113, och för vuxna vid tre tillfällen baserade på motsvarande vuxenenkäter. Vid senaste tillfället för vuxna (2017) gjorde Arbets- och miljömedicin Syd en separat regional rapport för länen Skåne, Blekinge respektive Kronoberg. Även denna gång (2021) görs en separat länsanpassad miljöhälsorapport för respektive län i Södra sjukvårdsregionen, således Skåne, Blekinge, Kronoberg och nu även för hela Halland

Barnmiljöhälsorapport 2021 Blekinge

Förord Att alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna. Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pande-mins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården. Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen Blekinge och Region Blekinge sammanställt den här rapporten för Blekinge. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Kronoberg, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen. Resultaten för Blekinge visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel: Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Färre barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva och pollenallergi, medan förekomsten av hudallergi och astma är oförändrad. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatförändringarna oroar många tolvåringar. Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete. Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut, till exempel beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Vi hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.Inledning Konventionen om barns rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989 av FN:s generalförsamling. En grundprincip är att alla barn (under 18 år) har samma rättigheter och är lika mycket värda. Inget barn ska diskrimineras på grund av exempelvis föräld-rar, vårdnadshavare eller andra familjemedlemmars ställning. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, vilket innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Barn är inte vuxna i miniatyr. Den omgivande miljön har ofta större påverkan på barn än vuxna, eftersom barns organ och organsystem är under utveckling, vilket gör dessa extra mottagliga för störningar. Risken för exempelvis astma, allergi och fetma kan påverkas av miljöfaktorer i barns uppväxtmiljö. Exponering för kemiska ämnen tidigt kan ge bestående effekter genom hela livet. Barn utsätts ofta för högre exponering av en rad miljöfaktorer än vuxna, då barn i förhållande till kroppsstorleken äter mer, dricker mer, andas mer och vistas närmare marken. Barn agerar även ofta annorlunda än vuxna där de vistas, vilket också kan ge ökad exponering för vissa miljöfaktorer. Barn tillbringar stor del av sin tid inomhus och i miljö-er som kan medföra specifika exponeringar, som i skolan. Barn har ofta inte möjlighet att välja och påverka omgivningen där de vistas, utan påverkas i hög grad av familjens levnadsvanor och livsvillkor. Alla barn har därför inte samma förutsättningar. Barn i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden utsätts oftare för riskfaktorer i bostaden och närmiljön. Socioekonomiska faktorer avgör om familjen kan välja en god livsmiljö eller alls har möjlighet att välja bort miljöer med hälsorisker och hantera ohälsa kopplad till miljöfaktorer. För att förebygga barns miljörelaterade ohälsa behöver alla dessa faktorer beaktas för att skapa främjande livsmiljöer för alla barn. Miljöhälsorapport 2021 De nationella resultaten för BMHE 19 har nyligen publicerats i Miljöhälsorapport 2021. Den nationella rapporten bygger på expertkunskap och beskriver betydelsen av en rad miljöfaktorer för ohälsa hos barn. Den information om miljörelaterad ohälsa hos svenska barn som går att hämta ur olika register är begränsad. Resultaten från de nationella miljöhälsoenkäterna för barn 2003, 2011 och 2019 (BMHE 03, BMHE 11 och BMHE 19) utgör därför ett viktigt underlag för att utöka bilden av barns hälsa. Men bilden som ges i enkäterna är inte fullständig, exempelvis framgår inte levnadsvillkor och hälsotillstånd bland barn som inte är folkbokförda eller som saknar uppehållstillstånd och lever gömda. Dessutom skiljer sig svarsfrekvenserna för enkäten mycket mellan olika socioekonomiska grupper. För att råda bot på detta har statistiken viktats, så att det inte ska bli fel i rapporten.Regionala miljöhälsorapporter för barn har tidigare vid två tillfällen sammanställts av Arbets- och miljömedicin Syd baserade på BMHE 03 respektive BMHE 11, och för vuxna vid tre tillfällen baserade på motsvarande vuxenenkäter. Vid senaste tillfället för vuxna (2017) gjorde Arbets- och miljömedicin Syd en separat regional rapport för länen Skåne, Blekinge respektive Kronoberg. Även denna gång (2021) görs en separat länsanpassad miljöhälsorapport för respektive län i Södra sjukvårdsregionen, således Skåne, Blekinge, Kronoberg och nu även för hela Halland

Barnmiljöhälsorapport 2021 Blekinge

Förord Att alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna. Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pande-mins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården. Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen Blekinge och Region Blekinge sammanställt den här rapporten för Blekinge. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Kronoberg, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen. Resultaten för Blekinge visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel: Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Färre barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva och pollenallergi, medan förekomsten av hudallergi och astma är oförändrad. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatförändringarna oroar många tolvåringar. Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete. Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut, till exempel beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Vi hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.Inledning Konventionen om barns rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989 av FN:s generalförsamling. En grundprincip är att alla barn (under 18 år) har samma rättigheter och är lika mycket värda. Inget barn ska diskrimineras på grund av exempelvis föräld-rar, vårdnadshavare eller andra familjemedlemmars ställning. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, vilket innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Barn är inte vuxna i miniatyr. Den omgivande miljön har ofta större påverkan på barn än vuxna, eftersom barns organ och organsystem är under utveckling, vilket gör dessa extra mottagliga för störningar. Risken för exempelvis astma, allergi och fetma kan påverkas av miljöfaktorer i barns uppväxtmiljö. Exponering för kemiska ämnen tidigt kan ge bestående effekter genom hela livet. Barn utsätts ofta för högre exponering av en rad miljöfaktorer än vuxna, då barn i förhållande till kroppsstorleken äter mer, dricker mer, andas mer och vistas närmare marken. Barn agerar även ofta annorlunda än vuxna där de vistas, vilket också kan ge ökad exponering för vissa miljöfaktorer. Barn tillbringar stor del av sin tid inomhus och i miljö-er som kan medföra specifika exponeringar, som i skolan. Barn har ofta inte möjlighet att välja och påverka omgivningen där de vistas, utan påverkas i hög grad av familjens levnadsvanor och livsvillkor. Alla barn har därför inte samma förutsättningar. Barn i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden utsätts oftare för riskfaktorer i bostaden och närmiljön. Socioekonomiska faktorer avgör om familjen kan välja en god livsmiljö eller alls har möjlighet att välja bort miljöer med hälsorisker och hantera ohälsa kopplad till miljöfaktorer. För att förebygga barns miljörelaterade ohälsa behöver alla dessa faktorer beaktas för att skapa främjande livsmiljöer för alla barn. Miljöhälsorapport 2021 De nationella resultaten för BMHE 19 har nyligen publicerats i Miljöhälsorapport 2021. Den nationella rapporten bygger på expertkunskap och beskriver betydelsen av en rad miljöfaktorer för ohälsa hos barn. Den information om miljörelaterad ohälsa hos svenska barn som går att hämta ur olika register är begränsad. Resultaten från de nationella miljöhälsoenkäterna för barn 2003, 2011 och 2019 (BMHE 03, BMHE 11 och BMHE 19) utgör därför ett viktigt underlag för att utöka bilden av barns hälsa. Men bilden som ges i enkäterna är inte fullständig, exempelvis framgår inte levnadsvillkor och hälsotillstånd bland barn som inte är folkbokförda eller som saknar uppehållstillstånd och lever gömda. Dessutom skiljer sig svarsfrekvenserna för enkäten mycket mellan olika socioekonomiska grupper. För att råda bot på detta har statistiken viktats, så att det inte ska bli fel i rapporten.Regionala miljöhälsorapporter för barn har tidigare vid två tillfällen sammanställts av Arbets- och miljömedicin Syd baserade på BMHE 03 respektive BMHE 11, och för vuxna vid tre tillfällen baserade på motsvarande vuxenenkäter. Vid senaste tillfället för vuxna (2017) gjorde Arbets- och miljömedicin Syd en separat regional rapport för länen Skåne, Blekinge respektive Kronoberg. Även denna gång (2021) görs en separat länsanpassad miljöhälsorapport för respektive län i Södra sjukvårdsregionen, således Skåne, Blekinge, Kronoberg och nu även för hela Halland

Barnmiljöhälsorapport 2021 Halland

Förord God hälsa som barn är en förutsättning för ett gott långt liv. Barns vistelsemiljö under uppväxten påverkar i hög grad deras hälsa både som barn och som vuxna. Kartläggning av barns miljörelaterade hälsa är därför viktigt för att möjliggöra en god och jämlik levnadsstandard för barn.Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) har i samarbete med Länsstyrelsen i Hallands län sammanställt denna regionala rapport för Halland, baserad på svaren på miljöhälsoenkäten 2019 från vårdnadshavare och barn i länet. Barnmiljöhälsorapport Halland 2021 är en av fyra regionala rapporter i en serie från AMM Syd som täcker Blekinge, Kronoberg, Skåne och Hallands län. Strukturen i rapporten följer i huvudsak den nationella miljöhälsorapporten och resultaten går därför i de flesta fall att jämföra med den nationella och övriga tre regionala rapporter. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Halland visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs dock av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Fler barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva, astma och hudallergi, medan förekomsten av pollenallergi är oförändrad. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatoro har lyfts in som ny fråga i enkäten 2019 och det är tydligt att klimatförändringarna oroar många 12-åringar.Enkätundersökningen gjordes före covid-19-pandemin, och resultaten tar således inte hänsyn till eventuella förändringar i exponering för miljöfaktorer som kan ha påverkats av åtgärder på grund av pandemin. Effekterna av pandemin på samhället i allmänhet och vården i synnerhet visar dock starkt på betydelsen av att arbeta förebyggande och långsiktigt med miljörelaterade hälsofrågor för att avlasta sjukvården genom att stärka folkhälsan.Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, och innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Agenda 2030 och dess 17 globala mål är en förutsättning för hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. I Sverige är det övergripande generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett underlag för hela detta arbete.Denna rapport vänder sig till alla som på något sätt påverkar barns miljö och vardag i sina beslut, till exempel beslutsfattare och handläggare på kommuner, regionen och länsstyrelsen, men även till dem som är verksamma inom barnhälsovård, förskola och skola. Rapporten kan användas som beslutsunderlag för åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå jämlik hälsa, samt i arbetet med Agenda 2030, miljömålen och folkhälsomålen. Brittis Benzler, Landshövding, Länsstyrelsen i Hallands länKonventionen om barns rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989 av FN:s generalförsamling. En grundprincip är att alla barn (under 18 år) har samma rättigheter och är lika mycket värda. Inget barn ska diskrimineras på grund av exempelvis föräldrar, vårdnadshavare eller andra familjemedlemmars ställning. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, vilket innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn.Barn är inte vuxna i miniatyr. Den omgivande miljön har ofta större påverkan på barn än vuxna, eftersom barns organ och organsystem är under utveckling, vilket gör dessa extra mottagliga för störningar. Risken för exempelvis astma, allergi och fetma kan påverkas av miljöfaktorer i barns uppväxtmiljö. Exponering för kemiska ämnen tidigt kan ge bestående effekter genom hela livet. Barn utsätts ofta för högre exponering av en rad miljöfaktorer än vuxna, då barn i förhållande till kroppsstorleken äter mer, dricker mer, andas mer och vistas närmare marken. Barn agerar även ofta annorlunda än vuxna där de vistas, vilket också kan ge ökad exponering för vissa miljöfaktorer. Barn tillbringar stor del av sin tid inomhus och i miljöer som kan medföra specifika exponeringar, som i skolan. Barn har ofta inte möjlighet att välja och påverka omgivningen där de vistas, utan påverkas i hög grad av familjens levnadsvanor och livsvillkor. Alla barn har därför inte samma förutsättningar. Barn i familjer med sämre socioekonomiska förhållanden utsätts oftare för riskfaktorer i bostaden och närmiljön. Socioekonomiska faktorer avgör om familjen kan välja en god livsmiljö eller alls har möjlighet att välja bort miljöer med hälsorisker och hantera ohälsa kopplad till miljöfaktorer. För att förebygga barns miljörelaterade ohälsa behöver alla dessa faktorer beaktas för att skapa främjande livsmiljöer för alla barn. Miljöhälsorapport 2021 De nationella resultaten för BMHE 19 har nyligen publicerats i Miljöhälsorapport 2021 (MHR 21)1. Den nationella rapporten bygger på expertkunskap och beskriver betydelsen av en rad miljöfaktorer för ohälsa hos barn. Den information om miljörelaterad ohälsa hos svenska barn som går att hämta ur olika register är begränsad. Resultaten från de nationella miljöhälsoenkäterna för barn 2003, 2011 och 2019 (BMHE 03, BMHE 11 och BMHE 19) utgör därför ett viktigt underlag för att utöka bilden av barns hälsa. Men bilden som ges i enkäterna är inte fullständig, exempelvis framgår inte levnadsvillkor och hälsotillstånd bland barn som inte är folkbokförda eller som saknar uppehållstillstånd och lever gömda. Dessutom skiljer sig svarsfrekvenserna för enkäten mycket mellan olika socioekonomiska grupper. För att råda bot på detta har statistiken viktats, så att det inte ska bli fel i rapporten.Regionala miljöhälsorapporter för barn har tidigare vid två tillfällen sammanställts av Arbets- och miljömedicin Syd baserade på BMHE 032 respektive BMHE 113, och för vuxna vid tre tillfällen baserade på motsvarande vuxenenkäter. Vid senaste tillfället för vuxna (2017) gjorde Arbets- och miljömedicin Syd en separat regional rapport för länen Skåne, Blekinge respektive Kronoberg. Även denna gång (2021) görs en separat länsanpassad miljöhälsorapport för respektive län i Södra sjukvårdsregionen, således Skåne, Blekinge, Kronoberg och nu även för hela Halland