23 research outputs found

    Förord

    No full text

    I grĂ€nssnittet mellan medicinsk praxis och försĂ€kringsrĂ€ttslig bedömning – perspektiv frĂ„n olika aktörer

    No full text
    I artikeln sammanfattas resultaten frĂ„n avhandlingen ”Sickness Benefits and Measures promoting Return to Work – Perspectives of Different Actors”, som lades fram vid Institutionen för HĂ€lsa och SamhĂ€lle vid Linköpings Universitet, LiU, i juni 2005. Det övergripande syftet var att fĂ„ kunskap om praxis bland professionella aktörer angĂ„ende hantering av sjukskrivningsĂ€renden. Studier av praxis eller handlingsmönster i professionell praktik Ă€r viktiga för att fĂ„ ökad empirisk kunskap och teoretisk kunskap inom omrĂ„det samt att fĂ„ underlag för intervention. Avhandlingen Ă€r en sammanlĂ€ggningsavhandling som innehĂ„ller fem delstudier och Ă€r av tvĂ€rvetenskaplig karaktĂ€r med frĂ€mst socialmedicinsk och beteendevetenskaplig teori och metod. Delsyften var att kartlĂ€gga den publicerade forskningen om lĂ€kares och handlĂ€ggares sjukskrivningspraxis (delstudie I och II), att undersöka kvalitet i lĂ€karintyg (delstudie III), att fĂ„ kunskap om erfarenheter hos handlĂ€ggare som arbetar i interorganisatorisk samverkan mellan försĂ€kringskassan och arbetsförmedlingen (delstudie IV), samt att identifiera och analysera sjukskrivnas erfarenheter av positiva möten med personal frĂ„n hĂ€lso- och sjukvĂ„rden och försĂ€kringskassan (delstudie IV). Diskussionen i föreliggande artikel avgrĂ€nsas till resultaten frĂ„n de tvĂ„ kunskapsöversikterna, delstudie I och II. Decisions concerning entitlement to sickness benefits have a substantial impact on the lives of individuals and on society. In most countries, such decisions are made by professionals working in public organisations, and there is much debate about the work performed by those experts, hence more knowledge is needed on this subject. The overall aim of the research underlying this thesis was to study, from different perspectives, the practices of actors involved in making decisions regarding the right to both sickness benefits and measures aimed at promoting return to work (RTW). Five separate studies were performed using different investigative designs, data, and data analyses. The overall conclusion that can be drawn from the current results is that there is insufficient knowledge concerning the sickness certification practices of physicians and the practices of social insurance officers regarding granting of sickness benefits. The theoretical framework of research in this area need to be developed to provide better understanding of the mentioned practices and the interactions between the different professionals and between professionals and clients, from the perspectives of both gender and ethnicity. Key words: Sickness absence, sickness benefit, practices, clients, patients, sickness certification, sick leave, return to work, inter-organisational cooperation, gender, work capacity

    FörsÀkringsmedicinskt beslutsstöd - en vÀgledning för sjukskrivning

    No full text
    ”FörsĂ€kringsmedicinskt beslutsstöd – en vĂ€gledning för sjukskrivning” ska utgöra en struktur för interorganisatorisk samverkan mellan hĂ€lso- och sjukvĂ„rden och FörsĂ€kringskassan samt för kommunikation med en patient i samband med en sjukskrivning. I denna artikel diskuteras införandet av beslutsstödet samt vad som kommuniceras alternativt inte kommuniceras i lĂ€karintyg till FörsĂ€kringskassan. Generellt har sjukskrivningstiderna blivit kortare efter att beslutsstödet införts. Information som relaterar till patientens arbetsplats och till en kvarstĂ„ende arbetsförmĂ„ga förekom sparsamt och pĂ„ samma nivĂ„ som innan beslutsstödet infördes. I samband med att vĂ€gledningar, som ska ge en interorganisatorisk struktur implementeras Ă€r det angelĂ€get att beakta de olika perspektiv och tolkningsramar som tillĂ€mpas i berörda organisationer

    Den försÀkringsmedicinska bedömningen i grÀnssnittet mellan medicin, försÀkring och arbetsliv

    No full text
    Under de senaste Ă„ren har ett antal interventioner genomförts för att förbĂ€ttra handlĂ€ggningen av sjukskrivningsĂ€renden inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden och inom FörsĂ€kringskassan. I samband med en sjukskrivning ska lĂ€karen som medicinskt sakkunnig i relation till FörsĂ€kringskassan och andra aktörer avge en objektiv bedömning rörande patienten. Den försĂ€kringsmedicinska utredningen liksom aktivitetsförmĂ„gan ska översĂ€ttas till arbetsförmĂ„ga i ett specifikt arbete eller till den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Det finns implikationer till förbĂ€ttringar i sjukskrivningspraxis samt behov av mera teoretisk forskning inom omrĂ„det. During the last years several interventions have been applied to enhance improvement in practice. An important task of physicians are to establish a diagnosis, assess the reduction in functional capacity associated with the disease and relate this information to the patient’s work tasks or to any job available at the labour market. The concept and framework especially in relation to a work life perspective need to be developed to facilitate practice. More theoretical research is warranted

    Sjukskrivning, arbete och arbetsförmĂ„ga – utmaningar i praxis och forskning

    No full text

    Att ta tillvara förmÄga trots begrÀnsning - intervention med case management metodik

    No full text
    Syftet med interventionsprojektet ”Rehabilitering till arbete” var att anlĂ€gga ett salutogent synsĂ€tt, att pröva en case management metod, the Strenghts model, för att stödja Ă„tergĂ„ng i arbete. MĂ„lgruppen i projektet var lĂ„ngtidssjukskrivna kvinnor och mĂ€n. Motsvarande antal sjukskrivna ingĂ„r i en kontrollgrupp med traditionell rehabilitering. Interventionen avslutades 1 januari 2008, följs upp efter arton mĂ„nader för att utvĂ€rdera effekter. HĂ€r redovisas, baserat pĂ„ intervjuer med case managers och arbetsgivarrepresentanter, en processutvĂ€rdering. Resultaten visar att arbetsgivarrepresentanterna ansĂ„g att metoden bidrar till mobilisering, och att den kan vara anvĂ€ndbar sĂ„vĂ€l i utveckling av hĂ€lsosamma arbetsplatser som i individuellt stöd till sjukskrivna. Case managers ansĂ„g att ett helhetsperspektiv pĂ„ personen som behöver stöd bĂ€ttre tar tillvara ambitioner, engagemang och förmĂ„ga Ă€n vad en traditionell diagnos- eller sjukdomscentrerad ansats förmĂ„r göra.The intervention project applied a case management method, the Strengths model, aimed at investigating whether this approach is helpful in supporting return to work among long-term sick-listed women and men. Traditional return-to-work measures were applied in a control group. The intervention was finished in January 2008, to be followed up regarding effects eighteen months later. A process evaluation was performed based on interviews with representatives of the employers and case managers. The results showed that the employers considered the Strengths model to be useful in developing healthy workplaces and very supportive in the return-to-work process of the individuals respectively. Case managers assessed that applying the Strengths model was very helpful in taking advantage of the ambitions, wishes and abilities of each individual

    Entitlement to Sickness Benefits in Sweden: The Social Insurance Officers Experiences

    No full text
    Background: Social insurance offices (SIOs) handle a wide range of complex assessments of the entitlement to sickness benefits for an increasing number of clients on sick leave and consequently, the demands on the SIOs have increased considerably.Aim: To gain deeper knowledge of the problems experienced by the SIOs in their work associated with entitlement to sickness benefits.Method: A descriptive and explorative qualitative approach was used to analyse data from two focus-group interviews, including six participants in each group.Results: The participants discussed different dilemmas in regard to; physicians’ responsibility for issuing sickness certificates, interactions with the insured individuals, disclosure of decisions, communications with medical consultants, documentation of sickness benefit claims, threats in the workplace, as well as their own competence. The SIOs regarded incomplete information on sickness certificates as a main problem, because they frequently had to contact the client and the physicians who issued the certificates in order to obtain further details, leading to delays in the decision-making whether to grant sickness benefits.Conclusions: More knowledge regarding SIOs work is required to improve the methods used in the sickness insurance system and to ensure adequate training of new staff members

    Vilken betydelse har positivt bemötande för ÄtergÄng till arbete?

    No full text
    Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen har visat sig vara otillrÀcklig och mÄnga frÄgor stÄr obesvarade kring vad som egentligen bidrar till att sjukskrivna hittar tillbaka till arbetslivet och hur den processen ser ut. Vad som sker i interaktionen mellan professionella rehabiliteringsaktörer och den sjukskrivna Àr av betydelse bÄde för att lyckas i rehabiliteringsarbetet och för att frÀmja ÄtergÄng till arbete. Det Àr troligt att förÀndringarna som nu sker i sjukförsÀkringen leder till att sjukskrivna personer kommer att fÄ ett allt mer utsatt lÀge utifrÄn olika synpunkter. Sannolikt kan bemötandet frÄn professionella pÄverka hur den enskilda individen hanterar sin nya situation.Knowledge of what makes rehabilitation measures effective is not satisfactory and there is a lack of knowledge concerning the hows and whys of success or failure in promoting return to work of persons on sick leave. There are studies that indicate that it is not mainly the type of rehabilitation, but rather how the sick-listed person is encountered by the rehabilitation professionals that matters. Sickness absentees might experience encounter positively or negatively and the outcome of the rehabilitation are influenced by these experiences. Self-evaluation and self-esteem, and the emotional dimensions involved, may be far more important variables in the rehabilitation process than has hitherto been recognised. Deepened knowledge of their role could have a major impact on rehabilitation efforts and their outcome. In this article a simple model of hypothetical relations between pride/shame, empowerment/disempowerment, work ability, health, and return to work is sketched. The importance of positive encounters between sickness absentees, professionals, relatives, and colleagues are further discussed
    corecore