I gränssnittet mellan medicinsk praxis och försäkringsrättslig bedömning – perspektiv från olika aktörer

I artikeln sammanfattas resultaten från avhandlingen ”Sickness Benefits and Measures promoting Return to Work – Perspectives of Different Actors”, som lades fram vid Institutionen för Hälsa och Samhälle vid Linköpings Universitet, LiU, i juni 2005. Det övergripande syftet var att få kunskap om praxis bland professionella aktörer angående hantering av sjukskrivningsärenden. Studier av praxis eller handlingsmönster i professionell praktik är viktiga för att få ökad empirisk kunskap och teoretisk kunskap inom området samt att få underlag för intervention. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling som innehåller fem delstudier och är av tvärvetenskaplig karaktär med främst socialmedicinsk och beteendevetenskaplig teori och metod. Delsyften var att kartlägga den publicerade forskningen om läkares och handläggares sjukskrivningspraxis (delstudie I och II), att undersöka kvalitet i läkarintyg (delstudie III), att få kunskap om erfarenheter hos handläggare som arbetar i interorganisatorisk samverkan mellan försäkringskassan och arbetsförmedlingen (delstudie IV), samt att identifiera och analysera sjukskrivnas erfarenheter av positiva möten med personal från hälso- och sjukvården och försäkringskassan (delstudie IV). Diskussionen i föreliggande artikel avgränsas till resultaten från de två kunskapsöversikterna, delstudie I och II. Decisions concerning entitlement to sickness benefits have a substantial impact on the lives of individuals and on society. In most countries, such decisions are made by professionals working in public organisations, and there is much debate about the work performed by those experts, hence more knowledge is needed on this subject. The overall aim of the research underlying this thesis was to study, from different perspectives, the practices of actors involved in making decisions regarding the right to both sickness benefits and measures aimed at promoting return to work (RTW). Five separate studies were performed using different investigative designs, data, and data analyses. The overall conclusion that can be drawn from the current results is that there is insufficient knowledge concerning the sickness certification practices of physicians and the practices of social insurance officers regarding granting of sickness benefits. The theoretical framework of research in this area need to be developed to provide better understanding of the mentioned practices and the interactions between the different professionals and between professionals and clients, from the perspectives of both gender and ethnicity. Key words: Sickness absence, sickness benefit, practices, clients, patients, sickness certification, sick leave, return to work, inter-organisational cooperation, gender, work capacity

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - en vägledning för sjukskrivning

”Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – en vägledning för sjukskrivning” ska utgöra en struktur för interorganisatorisk samverkan mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan samt för kommunikation med en patient i samband med en sjukskrivning. I denna artikel diskuteras införandet av beslutsstödet samt vad som kommuniceras alternativt inte kommuniceras i läkarintyg till Försäkringskassan. Generellt har sjukskrivningstiderna blivit kortare efter att beslutsstödet införts. Information som relaterar till patientens arbetsplats och till en kvarstående arbetsförmåga förekom sparsamt och på samma nivå som innan beslutsstödet infördes. I samband med att vägledningar, som ska ge en interorganisatorisk struktur implementeras är det angeläget att beakta de olika perspektiv och tolkningsramar som tillämpas i berörda organisationer

Den försäkringsmedicinska bedömningen i gränssnittet mellan medicin, försäkring och arbetsliv

Under de senaste åren har ett antal interventioner genomförts för att förbättra handläggningen av sjukskrivningsärenden inom hälso- och sjukvården och inom Försäkringskassan. I samband med en sjukskrivning ska läkaren som medicinskt sakkunnig i relation till Försäkringskassan och andra aktörer avge en objektiv bedömning rörande patienten. Den försäkringsmedicinska utredningen liksom aktivitetsförmågan ska översättas till arbetsförmåga i ett specifikt arbete eller till den reguljära arbetsmarknaden. Det finns implikationer till förbättringar i sjukskrivningspraxis samt behov av mera teoretisk forskning inom området. During the last years several interventions have been applied to enhance improvement in practice. An important task of physicians are to establish a diagnosis, assess the reduction in functional capacity associated with the disease and relate this information to the patient’s work tasks or to any job available at the labour market. The concept and framework especially in relation to a work life perspective need to be developed to facilitate practice. More theoretical research is warranted

Att ta tillvara förmåga trots begränsning - intervention med case management metodik

Syftet med interventionsprojektet ”Rehabilitering till arbete” var att anlägga ett salutogent synsätt, att pröva en case management metod, the Strenghts model, för att stödja återgång i arbete. Målgruppen i projektet var långtidssjukskrivna kvinnor och män. Motsvarande antal sjukskrivna ingår i en kontrollgrupp med traditionell rehabilitering. Interventionen avslutades 1 januari 2008, följs upp efter arton månader för att utvärdera effekter. Här redovisas, baserat på intervjuer med case managers och arbetsgivarrepresentanter, en processutvärdering. Resultaten visar att arbetsgivarrepresentanterna ansåg att metoden bidrar till mobilisering, och att den kan vara användbar såväl i utveckling av hälsosamma arbetsplatser som i individuellt stöd till sjukskrivna. Case managers ansåg att ett helhetsperspektiv på personen som behöver stöd bättre tar tillvara ambitioner, engagemang och förmåga än vad en traditionell diagnos- eller sjukdomscentrerad ansats förmår göra.The intervention project applied a case management method, the Strengths model, aimed at investigating whether this approach is helpful in supporting return to work among long-term sick-listed women and men. Traditional return-to-work measures were applied in a control group. The intervention was finished in January 2008, to be followed up regarding effects eighteen months later. A process evaluation was performed based on interviews with representatives of the employers and case managers. The results showed that the employers considered the Strengths model to be useful in developing healthy workplaces and very supportive in the return-to-work process of the individuals respectively. Case managers assessed that applying the Strengths model was very helpful in taking advantage of the ambitions, wishes and abilities of each individual

Entitlement to Sickness Benefits in Sweden: The Social Insurance Officers Experiences

Background: Social insurance offices (SIOs) handle a wide range of complex assessments of the entitlement to sickness benefits for an increasing number of clients on sick leave and consequently, the demands on the SIOs have increased considerably.Aim: To gain deeper knowledge of the problems experienced by the SIOs in their work associated with entitlement to sickness benefits.Method: A descriptive and explorative qualitative approach was used to analyse data from two focus-group interviews, including six participants in each group.Results: The participants discussed different dilemmas in regard to; physicians’ responsibility for issuing sickness certificates, interactions with the insured individuals, disclosure of decisions, communications with medical consultants, documentation of sickness benefit claims, threats in the workplace, as well as their own competence. The SIOs regarded incomplete information on sickness certificates as a main problem, because they frequently had to contact the client and the physicians who issued the certificates in order to obtain further details, leading to delays in the decision-making whether to grant sickness benefits.Conclusions: More knowledge regarding SIOs work is required to improve the methods used in the sickness insurance system and to ensure adequate training of new staff members

Vilken betydelse har positivt bemötande för återgång till arbete?

Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen har visat sig vara otillräcklig och många frågor står obesvarade kring vad som egentligen bidrar till att sjukskrivna hittar tillbaka till arbetslivet och hur den processen ser ut. Vad som sker i interaktionen mellan professionella rehabiliteringsaktörer och den sjukskrivna är av betydelse både för att lyckas i rehabiliteringsarbetet och för att främja återgång till arbete. Det är troligt att förändringarna som nu sker i sjukförsäkringen leder till att sjukskrivna personer kommer att få ett allt mer utsatt läge utifrån olika synpunkter. Sannolikt kan bemötandet från professionella påverka hur den enskilda individen hanterar sin nya situation.Knowledge of what makes rehabilitation measures effective is not satisfactory and there is a lack of knowledge concerning the hows and whys of success or failure in promoting return to work of persons on sick leave. There are studies that indicate that it is not mainly the type of rehabilitation, but rather how the sick-listed person is encountered by the rehabilitation professionals that matters. Sickness absentees might experience encounter positively or negatively and the outcome of the rehabilitation are influenced by these experiences. Self-evaluation and self-esteem, and the emotional dimensions involved, may be far more important variables in the rehabilitation process than has hitherto been recognised. Deepened knowledge of their role could have a major impact on rehabilitation efforts and their outcome. In this article a simple model of hypothetical relations between pride/shame, empowerment/disempowerment, work ability, health, and return to work is sketched. The importance of positive encounters between sickness absentees, professionals, relatives, and colleagues are further discussed