丹波国 成松中町 2匁

日本銀行金融研究所所蔵藩札等資料番号：ⅢAエドb2-41-16-12科学研究費助成事業（研究成果公開促進費）で電子化を実施データベースの名称：藩札等に関する統合データベース課題番号：20HP8030利用に関するお問い合わせ：画像の転載（出版物・HP等）に際しては、日本銀行貨幣博物館への申請手続きが必要です。詳しくは貨幣博物館ホームページ（http://www.imes.boj.or.jp/cm/service/）をご覧ください

Det konkurrenskraftiga subjektet : -En analys av Allians för Sveriges skolpolitik

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik. Den teoretiska utgångspunkt och metodologiska ansats som använts för studien är socialkonstruktionistisk och betonar således både språkets och den kontextuella betydelsen för subjektets konstruktion av meningsskapande

The will to (de)liberate : Shaping governable citizens through cognitive behavioural programmes in school

Lately, a deliberative conception of democracy has gained influence in policy debates throughout Europe. Individuals are here seen to be fostered into responsible, mature - democratic – citizens by being involved in dialogue. In the 1990s, calls for “democratic education” intensified in Sweden. This article analyze two pedagogical models influenced by programmes developed in the US that have recently had a large impact in Swedish schools and elsewhere, Social and Emotional Training and Aggression Replacement Training, both teaching pupils the “art of democratic deliberation”. By analyzing manuals and interviews with school staff, we find that both models are based on the idea that through constant dialogue, pupils develop a “democratic mentality”. Referring to Foucault, this kind of dialogue can seen as a technology of confession, where pupils are encouraged to reflect upon themselves and their behaviour, abilities and qualities, as a way to change themselves and become democratic subjects.This is an electronic version of an article published in: Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes and Elin Schönning, The will to (de)liberate: Shaping governable citizens through cognitive behavioural programmes in school, 2011, Journal of education policy, (26), 3, 399-414. Journal of education policy is available online at informaworldTM: http://dx.doi.org/10.1080/02680939.2010.516841 Copyright: Taylor &amp; Francis http://www.tandf.co.uk/journals/default.asp</p

Política de la supervivencia: las organizaciones de los pueblos indígenas de la Amazonía peruana

En este artículo se analiza el proceso de surgimiento de diversas organizaciones indígenas del área amazónica (en las últimas dos décadas) tratando de ubicar los ejes comunes entre ellas y la sociedad global que las encierra. Así, los elementos étnicos se conciben dinámicamente, impregnados de las diversas influencias de un proceso histórico, económico y político del cual ya forman parte pero que, simultáneamente, se esfuerzan por mantener un ámbito propio en el cual su continuidad y sus reivindicaciones se canalicen. Como el lector podrá apreciar, no se trata de guetos indios erigidos sobre un discurso etnopopulista o etnicista, sino de un relativo ajuste a las circunstancias contemporáneas, no exenta de contradicciones y vacíos, pero que en opinión del autor, muestran la vitalidad socio-cultural y política de las etnias selváticas. El parentesco, la ecología y el dato jurídico, son parte de esta dinámica que fluye sobre el fondo del sistema económico peruano.In this paper the process of emergence of various indigenous organizations in the Amazon area -in the last two decades- is analyzed, and an attempt is made to find the axis common to both of them and the overall society which endoses them. Ethnic elements are thus conceived in a dynamic way, enrolled with the various influences of a historical, economic, and political process to which they already belong, but, at the same time, they try to maintain a space through which their continuity and their claims may be channeled. As the reader will see, these are not Indian ghettoes built over an ethno-populist discourse, or an ethnic one, but rather a relative adjustment to contemporary circumstances, one not exempt from contradictions and empty spaces, and which, according to the author, exhibit the socio-cultural and political vitality of the jungle ethnic groups. Kinship, ecology, and legal data, are all part of this dynamic which flows over the background of the Peruvian economic system

Nätverkssamhället och unga individer : En tillvaro av socialt utbyte och samvaro

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer. Med sociala möten menas alla former av mellanmänskliga relationer som en individ upplever genom livet vilka sker i olika sociala former av gemenskaper. Individen bygger upp en identitet utifrån kunskap om andra personer, sociala uttryck, normer och social interaktion. Sociala uttryck syftar till de uttryck individer använder sig av i samspelet mellan individerna i de mellanmänskliga relationerna och kunskap om språk, förmåga att tolka kroppsspråk, att kunna tolka olika tings symboliska innebörder är exempel på olika referensramar genom vilka en individ tolkar den sociala samvaron. Genom skapandet och utvecklingen av referensramar lär sig individen hur den kan förhålla sig till andra, de olika sociala uttrycken samt den sociala samvaron