Up-regulation of cell cycle arrest protein BTG2 correlates with increased overall survival in breast cancer, as detected by immunohistochemistry using tissue microarray

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Previous studies have shown that the <it>ADIPOR1</it>, <it>ADORA1</it>, <it>BTG2 </it>and <it>CD46 </it>genes differ significantly between long-term survivors of breast cancer and deceased patients, both in levels of gene expression and DNA copy numbers. The aim of this study was to characterize the expression of the corresponding proteins in breast carcinoma and to determine their correlation with clinical outcome.</p> <p>Methods</p> <p>Protein expression was evaluated using immunohistochemistry in an independent breast cancer cohort of 144 samples represented on tissue microarrays. Fisher's exact test was used to analyze the differences in protein expression between dead and alive patients. We used Cox-regression multivariate analysis to assess whether the new markers predict the survival status of the patients better than the currently used markers.</p> <p>Results</p> <p>BTG2 expression was demonstrated in a significantly lower proportion of samples from dead patients compared to alive patients, both in overall expression (<it>P </it>= 0.026) and cell membrane specific expression (<it>P </it>= 0.013), whereas neither ADIPOR1, ADORA1 nor CD46 showed differential expression in the two survival groups. Furthermore, a multivariate analysis showed that a model containing BTG2 expression in combination with HER2 and Ki67 expression along with patient age performed better than a model containing the currently used prognostic markers (tumour size, nodal status, HER2 expression, hormone receptor status, histological grade, and patient age). Interestingly, BTG2 has previously been described as a tumour suppressor gene involved in cell cycle arrest and p53 signalling.</p> <p>Conclusions</p> <p>We conclude that high-level BTG2 protein expression correlates with prolonged survival in patients with breast carcinoma.</p

”Det är ett hjälpmedel, ingen spelmaskin!” : En kvalitativ studie om hur lärplattan används i förskolan

Inledning I vår studie är lärplattan som digitalt verktyg i fokus. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat hur olika användningen av digital teknik kan se ut i förskolorna. I läroplan 1998 (rev. 2016) är målen för digital teknik diffusa samtidigt som målen i den nya läroplan 2018 skrivs fram mer tydligt. Vår tolkning av den tidigare forskningen är att det saknas forskning om hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med lärplattan tillsammans med barnen samt hur tillgängligheten ser ut. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärarna beskriver användningen av lärplattor i arbetet med barnen i förskolan. Metod För att besvara syftet i undersökningen har en kvalitativ metod med verktyget intervju används. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts på fyra olika förskolor i södra Sverige. Samtliga deltagare skyddas av etiska principer. Resultat Resultatet visar att förskollärarna använder sig av lärplattan tillsammans med barnen. Barnen har alltid tillgång till lärplattorna i verksamheten. Samtliga deltagare vill att barnen frågar innan de använder lärplattan. Det för att förskollärarna ska ha koll på när och hur den används. Två av deltagarna har dock som mål att lärplattan ska kunna ligga framme som ett naturligt material i verksamheten. Förskollärarens närvaro är viktig i samverkan med barn och lärplatta