Kalmar Beach Promenade : a program for developing Sylvanderparken

I centrala Kalmar sker det idag en utveckling av hamnområdet där bland annat ett universitet och hotellverksamhet kommer att byggas till. Detta förväntas resultera i ett ökat besökstryck på Sylvanderparken. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett program och visualisera det för att visa lösningar på hur Sylvanderparken i centrala Kalmar kan utvecklas. Programmets fokus ligger på att skapa gestaltningsmöjligheter som stimulerar möten i parken. Arbetet är uppdelat i två delar – en förstudie och analys. I förstudien kombineras information från litteratur, inventering och observation med intervjuer med parkbesökare och inspirationsbesök i Hornsbergs strandpark i Stockholm. Analysen utgörs av en plats- och rumsanalys. Stockholm stads sociotopkvaliteter och Kalmar kommuns informationskarta används för att studera parkens befintliga värden samt värden som saknas i nuläget. I resultatet framkommer det att Sylvanderparken används som transportsträcka mellan centrala Kalmar och omgivande målpunkter såsom Kalmar slott samt att vattnet har en stor betydelse för vistelsen i parken. Det framkommer även att bullret från bilvägen, vid parkens yttre kant, är en störande faktor för upplevelsen av parken. Utifrån sammanställningen av intervjuerna, observationerna, analyserna och inspirationsbesöket presenteras ett program som ska fungera som riktlinjer för parkens gestaltning. Programmet behandlar belysning, struktur, målpunkter och bullerskydd i parken. Programmet behandlar även hur parkens och vattnets kontakt ska ökas. Programpunkterna visualiseras genom två visionsbilder som illustrerar hur parkens kontakt med vattnet kan öka och hur belysningen kan se ut i parken. Avslutningsvis diskuteras varför flera analyser används och hur Kalmar kommuns underlag har bidragit till och påverkat resultatet.Today there is a development in process in the central port area in Kalmar Municipality where a university and a hotel business will be built. This will result in increased visitor pressure in Sylvanderparken. The purpose of this Bachelor's thesis is to develop a program and visualize it to suggest solutions to how Sylvanderparken in central Kalmar can develop. The focus in the program is on creating possibilities that promote meeting places in the park. The paper is divided into two parts – preliminary studies and an analysis. The preliminary study combines information from literature, an inventory and observations of the park with interviews as well as an inspiration visit in Hornsberg’s Beach Park, in Stockholm. The analysis part covers a space- and site analysis. The City of Stockholm’s sociotope qualities and Kalmar Municipality’s information map were used to trace which values are available and which are missing in the park. The results show that Sylvanderparken is used for transportation between central Kalmar and the surrounding nodes, such as Kalmar Castle, and that the water is of major importance for the residence in the park. It also appears that the noise from the road, at the outer edge of the park, is a disturbing factor for the experience of the park. Based on the compilation of the interview, the observations, the analyses and the inspiration visit, a program was developed that will serve as guidelines for the design of the park. The program treats lighting, structure, places to visit and noise protection in the park. The program also treats how to increase the contact between the park and the water. In order to visualize the program in an accessible manner, two renderings were created. The renderings show how the park can increase its contact with the water and how the lighting can illuminate the park. Finally, there is a discussion regarding why several analyses were used and how the material from Kalmar Municipality contributed to and affected the results

Livet i Vila Laboriaux : en social och fysisk analys format till programpunkter för landskapsutveckling av en favela i Rio de Janeiro

The urbanization is a rapid movement that has been continuously increasing for the last one hundred years in several places around the world. In Brazil, poverty and urban migration have led to informal settlements, also known as favelas, in cities such as Rio de Janeiro. Several favelas deal daily with challenges due to densely constructed buildings with insufficient natural light, narrow roads and alleys that affect transport possibilities, risks of landslides and incomplete water and cleaning systems. Several of these problems can be solved with better planned landscape architecture and management of public spaces in the favela. Lack of communication and dialogue between the government and the citizens has resulted in that public spaces and landscape architecture in the favela has not been designed for the citizens. Possibilities for communication and dialogue with the residents in the favela should be investigated to collect planning material that can create good landscaping and urban development. The purpose of this master's thesis is to investigate and gather information about citizens' perceptions and values about their living area, in the chosen area of Vila Laboriaux in Rocinha, Rio de Janeiro. The study focuses on creating design guidelines and a planning material based on the inhabitants’ knowledge and information about Vila Laboriaux shared in the interview and survey, as well as our observational and inventory studies, for future landscape development of the area. The result shows that there is inadequate communication between residents of Vila Laboriaux and the government of Rio de Janeiro. The result from the interview and survey studies shows that most inhabitants have not been involved in the decision making regarding their neighborhood. Furthermore, they appreciate and wish that the government invested more resources in Vila Laboriaux and the favela. The residents of Vila Laboriaux primarily want a well-functioning infrastructure with better transportation options, better access to health care and schools, preventions for future landslides and a better waste management system.Under de senaste hundra åren har det skett en kraftigt ökande urbanisering till städer runtom i världen. I Brasilien har fattigdom och urban migration lett till att informella bosättningar, även kallade favelas, tillkommit i brasilianska storstäder såsom Rio de Janeiro. Flera favelas hanterar dagligen utmaningar på grund av tätkonstruerade byggnader med lite ljusinsläpp, trånga vägar och gränder som påverkar transportmöjligheter, risker för jordskred samt ofullständiga vatten- och renhållningssystem. Flera av dessa problem kan lösas med en bättre planerad landskapsarkitektur och hantering av offentliga ytor i området. Bristen på kommunikation och dialog mellan den statliga makten och medborgarna i favelan ger inte förutsättningarna för att utforma platser och landskapsarkitektur som är till för medborgarna. Det bör utredas tillvägagångssätt för kommunikation och samarbete med de boende i favelan för att utforma ett planeringsunderlag som kan skapa möjligheter till god landskapsarkitektur och stadsutveckling. Syftet med denna masteruppsats är att undersöka samt samla information om medborgarnas uppfattningar och värderingar om deras boendeområde, i det utvalda området Vila Laboriaux i Rocinha, Rio de Janeiro. Studien fokuserar på att skapa programpunkter och ett planeringsunderlag baserat på den information medborgarna delar med sig av om Vila Laboriaux i intervju- och enkätstudierna samt våra observationer och inventeringar, för framtida landskapsutveckling av området. Resultatet visar att det finns en bristfällig kommunikation mellan invånare i Vila Laboriaux och den statliga makten i Rio de Janeiro. Intervju- och enkätstudierna visar att de flesta inte har varit delaktiga i beslut angående deras bostadsområde men att de uppskattar och önskar att statliga makter investerade mer resurser i Vila Laboriaux och favelan. Invånarna i Vila Laboriaux önskar framförallt en fungerande infrastruktur med bättre transportalternativ, bättre tillgång till sjukvård och skola, insatser för att förhindra framtida jordskred samt ett bättre sophanteringssystem