Ungulate use of an at-grade fauna passage and roadside animal detection system: A pilot study from Southern Sweden

Wildlife-vehicle collisions (WVC) cost millions of euros each year in loss of life and damages. Wildlife crossing structures and fencing are commonly implemented mitigation strategies to reduce WVC and increase landscape connectivity for wildlife. Typically, crossing structures are over- or under-pass structures that allow animals to safely cross the road, while separating them from the road and traffic. An alternative strategy could be an at-grade fauna passage coupled with a Roadside Animal Detection System (RADS). At-grade fauna passages are designated locations where a gap in fencing allows animals to cross over the road, while RADS alert drivers of animals at the upcoming passage, so that they can adjust their driving behaviour accordingly and avoid collisions. In this pilot study, we investigated the use of one at-grade fauna passage by roe deer (Capreolus capreolus), red deer (Cervus elaphus) and wild boar (Sus scrofa) in southern Sweden, and compared changes in the number of WVCs before, during and after the construction of the passage. We collected a total of 326 wildlife crossings from 722 individuals over 1 year of monitoring (24 January 2020-24 January 2021). We found that crossing events tended to be dominated by the time animals spent in the roadside verge from which they approached the at-grade fauna passage, particularly for roe deer that spent a lot of time browsing in the roadside verge during dusk. We also found that animals spent longer in the passage if vehicles were present. In our 1 year of surveys, we only recorded three accidents, and when comparing the annual collision statistics before, during, and after construction of the at-grade fauna passage, we demonstrated an overall reduction in collisions by 66%. While our pilot only evaluates a single site, it does provide promising preliminary results that suggest that at-grade fauna passages can help in efforts to reduce collisions, while maintaining connectivity over medium-sized roads for large ungulates

Human–Bear Conflicts at the Beginning of the Twenty-First Century: Patterns, Determinants, and Mitigation Measures

Edited by Vincenzo Penteriani and Mario Melletti.-- Part III - Human–Bear Coexistence.-- This material has been published in "Bears of the World. Ecology, Conservation and Management" by / edited by Vincenzo Penteriani and Mario Melletti / Cambridge University Press. This version is free to view and download for personal use only. Not for re-distribution, re-sale or use in derivative works.Conflicts between humans and bears have occurred since prehistory. Through time, the catalogue of human–bear conflicts (HBC) has been changing depending on the values and needs of human societies and their interactions with bears. Even today, conflict situations vary among the eight species of bears and geographically across these species’ ranges. This results in a broad range of interactions between bears and humans that may be considered as conflicts, including: (1) predation of domestic or semiwild animals, including bees, hunting dogs, and pet animals; (2) damage due to foraging on cultivated berries, fruits, agricultural products, and the tree bark in forest plantations; (3) economic loss due to destruction of beehives, fences, silos, houses, and other human property; (4) bear attacks on humans causing mild or fatal trauma; (5) bluff charges, bear intrusions into residential areas; and (6) vehicle collisions with bears and traffic accidents. In this chapter we aim to outline the principal types of HBC and geographical differences in the occurrence of conflicts and the coexistence between people and bears

Utredning i region Mitt : Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager inom Dalarnas län

Inom ramen för en utredning med fokus på övergripande barriärpåverkan från väg och järnväg på större däggdjur inom region Mitt, har föreliggande bristanalys avseende barriärer och viltolyckor inom Dalarnas län tagits fram. Avsnitt av väg och järnväg inom Dalarnas län med behov för att minska barriärpåverkan och att förebygga viltolyckor redovisas som åtgärdspaket. Åtgärdspaketen är baserade på barriärskapande faktorer såsom höga trafikflöden, avsaknad av planskilda passagemöjligheter, viltstängsling och behov för att förebygga viltolyckor. Redovisade åtgärdspaket behöver utredas för lokalisering och utformning av faunapassager samt brister avseende viltstängsling för att förebygga viltolyckor och för att kunna kanalisera djur till utpekade faunapassager.  Föreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg eller ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av viltolyckor samt för att minska barriärpåverkan genom att kanalisera vilt till faunapassager. Utpekade åtgärdspaket berör inte renskötselområden. I Dalarnas län återfinns de högsta belastningarna av älgolyckor, dvs. hotspots, framför allt utmed västra delen av Siljansringen, dvs. E45 och väg 70, samt väg 70 Rättvik-Leksand, väg 69 Söderås-Falun. Därutöver finns behov av anläggning av viltstängsel utmed järnvägssträckan Bandel 331 Repbäcken-Mora samt bandel 324 Borlänge – Ludvika, vilket föranleder behov av att skapa säkra faunapassager för sträckan

Miljöuppföljning – effekter av faunaskärm utmed väg 11 ovan faunaport Vomb

Faunaskärmar avsedda att dämpa visuell störning och buller från fordonstrafik har satts upp utmed väg 11 ovan faunaporten vid Vomb. Föreliggande miljöuppföljning utreder om faunapassagens funktion har påverkats efter att faunaskärmningen genomfördes. Perioden mellan maj 2020 och feb 2021 fanns ingen faunaskärm och jämfördes med perioden mellan april 2021 och feb 2022 efter anläggning av faunaskärm. Viltets rörelser invid faunaporten utvärderades med hjälp av automatkameror. Fordonstrafik som passerade i samband med viltbesök registrerades. Delprojekt inom forskningsprogrammet TRIEKOL </p

Miljöuppföljning – effekter av faunaskärm utmed väg 11 ovan faunaport Vomb

Faunaskärmar avsedda att dämpa visuell störning och buller från fordonstrafik har satts upp utmed väg 11 ovan faunaporten vid Vomb. Föreliggande miljöuppföljning utreder om faunapassagens funktion har påverkats efter att faunaskärmningen genomfördes. Perioden mellan maj 2020 och feb 2021 fanns ingen faunaskärm och jämfördes med perioden mellan april 2021 och feb 2022 efter anläggning av faunaskärm. Viltets rörelser invid faunaporten utvärderades med hjälp av automatkameror. Fordonstrafik som passerade i samband med viltbesök registrerades. Delprojekt inom forskningsprogrammet TRIEKOL </p

Utredning i region Mitt : Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager inom Gävleborgs län

Föreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg eller ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av trafikolyckor med älg och ren samt för att minska barriärpåverkan.I Gävleborg utpekas två sträckor utmed väg 84 mellan Delsbo och Hudiksvall, väg 50 mellan Florhed och Mohed, för att anpassa befintliga planskilda passager för att kunna fungera som faunaportar, samt identifiering av en rörbro att vid framtida ersättning skapa en faunaport under väg 84. Sträckorna är lokaliserade inom Voernese sameby men föreslagna åtgärder bedöms inte påverka rennäringen negativt. Därutöver konstateras att pågående planeringsarbete med nytt dubbelspår mellan Gävle och Kringlan kan vara till fördel för att minska belastningen av viltolyckor utmed järnvägssträckan Hamrångefjärden-Trödje på bandel 235. Denna järnvägssträcka saknar befintliga planskilda passagemöjligheter.</p

Utredning i region Mitt och Nord : Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager utmed Botniabanan och E4 samt delar av stambanan

Delar av Botniabanan är idag försedd med viltstängsel. Långa sträckor saknar dock viltstängsel, varav vissa ostängslade sträckor har som funktion att fungera som faunapassager. Botniabanan är därtill anlagd som järnvägstunnel utmed betydliga sträckor, vilka erbjuder naturliga faunapassager ovan järnvägstunnlar och därigenom upplösning av barriärpåverkan. För att kunna minska barriärpåverkan utmed Botniabanan krävs kanalisering till faunapassager genom viltstängsling, samt att faunapassager säkras även utmed omkringliggande vägar, framför allt E4. Föreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg och ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av trafikolyckor med älg och ren samt för att kunna lösa upp barriärpåverkan. De separata åtgärdspaketen kan genomföras oberoende av om andra åtgärdspaket utifrån resursbegränsningar inte visar sig vara genomförbara

Utredning i region Mitt : Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager inom Västernorrlands län

Inom ramen för en utredning med fokus på övergripande barriärpåverkan från väg och järnväg på större däggdjur inom region Mitt, har föreliggande bristanalys av barriärpåverkan samt förebyggande av viltolyckor inom Västernorrlands län tagits fram. Avsnitt av väg och järnväg inom Västernorrlands län med behov för att minska barriärpåverkan och att förebygga viltolyckor redovisas som åtgärdspaket. Åtgärdspaketen är baserade på barriärskapande faktorer såsom höga trafikflöden, avsaknad av planskilda passagemöjligheter, viltstängsling och behov för att förebygga viltolyckor. Redovisade åtgärdspaket behöver utredas för lokalisering och utformning av faunapassager samt brister avseende viltstängsling för att förebygga viltolyckor och för att kunna kanalisera djur till utpekade faunapassager. Föreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg eller ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av trafikolyckor med älg och ren samt för att minska barriärpåverkan genom att kanalisera vilt till faunapassager. I Västernorrlands län återfinns de högsta belastningarna av älgolyckor, dvs. hotspots, framför allt runt tätorterna Sundsvall och Örnsköldsvik. Därutöver finns behov av anläggning av viltstängsel utmed järnvägssträckan Långsele-Mellansel på bandel 130, vilket föranleder behov av att skapa säkra faunapassager för sträckan. Väg E4 har på grund av trafikflöde och viltstängsel en generellt hög barriärpåverkan. Vägavsnitt av E4 med frånvaro av planskilda passagemöjligheter behöver därför utredas för anläggning av säkra faunapassager

Utredning i region Mitt : Förebyggande av olyckor med älg och ren med säkra faunapassager inom Jämtlands län

Föreslagna avgränsningar för åtgärdspaket är baserade med hänsyn till topografi, utbredning av skogsmark, ledlinjer (skogsbryn, kraftledningar, mindre vägar, vattendrag etc.), sjöar, övrig infrastruktur samt analys av fördelningen av trafikolyckor med älg och ren. Det innebär att ett åtgärdspaket behöver genomföras i sin helhet för att nå avsedd effekt avseende förebyggande av trafikolyckor med älg och ren samt för att kunna lösa upp barriärpåverkan. De separata åtgärdspaketen kan genomföras oberoende av om andra åtgärdspaket inte visar sig vara genomförbara utifrån resursbegränsningar. Totalt har 13 åtgärdspaket identifierats. Trafikflödet är generellt lågt inom regionen och sträckor med trafikflöden som underskrider 1 500 i ÅDT är samhällsekonomiskt vanligen inte lönsamt för anläggning av viltstängsel. Ett alternativ innebär viltvarning för trafikanter (aktiv eller variabel skyltning) i kombination med siktröjning. Men för att säkra faunapassager förutsätts dock i regel att viltstängsling anläggs utmed sträckorna för att kunna kanalisera djur till faunapassagerna. Därutöver är viltstängsling av mindre trafikerade vägar motiverat med hänsyn till rennäringen. En prioriteringsordning av de inbördes åtgärdspaketen redovisas med hänsyn till belastning av trafikolyckor med älg och ren samt genomförbarhet och uppskattade kostnader för viltanpassande åtgärder

Miljöuppföljning ekodukt över E65 vid Lemmeströtorp : Förekomst och fördelning av större däggdjur vid Ekodukt Lemmeströtorp 2019–2020

Ekodukt Lemmeströtorp färdigställdes under våren 2019. Målsättningen med faunapassagen är att dämpa barriäreffekterna från väg E65 genom att skapa en grön struktur som binder samman landskapet söder och norr om E65. Ekodukten förväntas att fungera för allt djurliv och stärka rörelserna i nordsydlig riktning, inte minst för nominatrasen av kronhjort. Viltets rörelser invid ekoduktens öppningar och passager genom ekodukten har utvärderats mellan juli 2019 och juli 2020 med hjälp av viltkameror (autokameror). Ekodukten visar sig fungera tillfredställande som en faunapassage för samtliga klövvilt. Den flitigaste besökaren som nyttjar ekodukten är dovhjort. Även vildsvin och rådjur är vanligt förekommande och passerar genom ekodukten. Kronhjort förekommer sällan vid ekodukten. Det beror på att kronhjort är än så länge ovanlig i landskapet. Än mer sällsynt är älg i landskapet och följaktligen även som besökare vid ekoduktenUtgiven i samverkan med EnviroPlanning AB.</p