Sharing the doughnut : Exploring sustainable and just futures

Despite decades of international discussions or summits on the need to radically reduce e.g. increasing concentrations of greenhouse gases (GHGs) or biodiversity loss, these are still rising. While these negative environmental trends continue, it is important to discuss alternative futures in an attempt to redirect society on a more sustainable and just path. The overall aim of the thesis is to develop images of the future and explore what sustainable and just futures might look like. The current environmental impact of Swedish consumption, both in Sweden and abroad, is shown using eight indicators of environmental pressures and resource use – illustrating where in the world the pressures or resource use occur and for which product groups. This gives us a starting point as to where we are today regarding some of the environmental challenges facing Sweden. Alternative futures that can challenge existing unsustainable trends are explored using four images of the future – so-called backcasting or long-term transformative scenarios. All of these need to fulfil two environmental and two social sustainability goals and do not rely on continued GDP growth. These images represent different strategies to reach the four selected goals. Such strategies may however have different consequences not just for these four specific goals but also for other sustainability issues and may have different implications for various groups in society. Therefore, they need to be evaluated accordingly. Existing methods to evaluate future scenarios regarding sustainability aspects are discussed in this thesis as well as the need to develop new methods to encompass all issues. A combination of methods and data is used to evaluate what it would actually mean if the scenarios were to fulfil a climate target for Swedish consumption in line with the 1.5°C. trajectory suggested as the target to strive for in the Paris Climate Agreement and in the latest IPCC report (IPCC, 2018) as regards reduction of goods consumption and altered consumption patterns in Sweden. This thesis stresses the need to clarify the assumptions made when formulating goals such as whether a perspective on intergenerational (between different generations) and intragenerational justice (within the current generation) is considered. It also underlines the need to identify and discuss potential goal conflicts that necessarily occur when considering several sustainability goals, whether they can be avoided or require potential trade-offs. It highlights the importance of making the underlying values embedded in assessment methods more visible. The intention in revealing goal conflicts, contradictions or hidden values is not to reach consensus but to ensure that the decisions are informed and made in a transparent manner. Indeed, these considerations imply moving from a first and rather vague level of meaning of the concept of sustainability where everyone can agree on a definition but no concrete and practical guidance can be gained to a second level where conflicts arise and values differ.När de negativa miljötrenderna av t.ex. ökad koncentration av växthusgaser eller förlust av biologisk mångfald fortsätter trots flertalet internationella samtal och toppmöten om behovet av att radikalt minska dem, är det viktigt att diskutera alternativa framtider för att styra om samhället i en mer hållbar och rättvis riktning.  Det övergripande målet med den här avhandlingen är att utveckla framtidsscenarier och undersöka hur hållbara och rättvisa framtider i Sverige skulle kunna se ut.  Resultat för den nuvarande miljöpåverkan från svensk konsumtion i Sverige och utomlands presenteras genom åtta indikatorer för utsläpp av växthusgaser och andra utsläpp till luft samt för resursanvändning som visar var i världen utsläppen eller resursanvändningen sker och för vilka produktgrupper. Detta ger en utgångspunkt för var Sverige står idag vad gäller dessa miljöutmaningar.  Då radikala minskningar av Sveriges miljöpåverkan behövs, undersöks sedan alternativa framtider som kan utmana nuvarande ohållbara trender genom utvecklingen av fyra framtidsbilder för Sverige, år 2050. Dessa så-kallade backcasting eller långsiktiga transformativa scenarier måste alla uppfylla fyra hållbarhetsmål: två miljömål och två sociala mål. Dessutom förutsätter inte scenarierna en fortsatt BNP-tillväxt. De belyser olika strategier för att nå de fyra valda hållbarhetsmålen.  Sådana strategier kan emellertid ha olika konsekvenser både för de fyra valda målen men också för andra hållbarhetsaspekter och för olika grupper i samhället. Därför måste de utvärderas gentemot flera hållbarhetsmål. Befintliga metoder för att utvärdera framtida scenarier diskuteras i denna avhandling samt behovet av att utveckla nya metoder för att omfatta alla relevanta hållbarhetsaspekter. En kombination av metoder och data tillämpas för att utvärdera vad det skulle innebära, när det gäller minskad varukonsumtion och förändrade konsumtionsmönster i Sverige, om scenarierna skulle uppfylla ett klimatmål för svensk konsumtion i linje med den i det globala Parisavtalet föreslagna ambition att begränsa den globala uppvärmningen till maximum 1,5°C som också understryks i senaste IPPC rapport (IPCC 2018).  Denna avhandling betonar behovet av att klargöra de antaganden som görs när man formulerar mål, t.ex. om ett perspektiv på intergenerationell rättvisa (dvs. rättvisa mellan olika generationer) och intragenerationell rättvisa (inom den nuvarande generationen) har beaktats. Den belyser också behovet av att identifiera och diskutera potentiella målkonflikter som nödvändigtvis uppstår när man överväger flera hållbarhetsmål samtidigt, oavsett om de kan undvikas eller innebär potentiella kompromisser. Dessa kompromisser måste lyftas fram. Den här avhandlingen understryker även vikten av att synliggöra de antaganden och underliggande värderingar som är inbäddade i bedömningsmetoder. Syftet med att lyfta fram målkonflikter, värderingar eller implicita antaganden är inte att komma överens utan snarare att se till att beslut fattas på ett transparent och medvetet sätt. Detta innebär att gå från en första nivå och en ganska vag definition av begreppet hållbarhet som alla är överens om men som inte ger någon konkret och praktisk vägledning till en annan nivå där konflikter uppstår och värderingar skiljer sig åt.Plusieurs décennies de discussions et une succession de sommets internationaux n’ont toujours pas permis de réduire de façon significative les concentrations croissantes de gaz à effet de serre (GES) ou l’érosion de la biodiversité. Alors que ces tendances environnementales alarmantes se poursuivent, il est important de mettre la pluralité d’avenirs possibles au centre des débats, afin de tenter de réorienter la société sur une voie plus juste et plus durable.   L'objectif général de cette thèse est de développer des images de l’avenir et d'explorer ce à quoi pourraient ressembler des futurs durables et justes.  L’impact actuel de la consommation suédoise sur l’environnement, tant en Suède qu’à l’étranger, est ici mesuré par le biais de huit indicateurs des pressions exercées sur l’environnement (par exemple les émissions de gaz à effet de serre) et de l’utilisation de ressources naturelles - illustrant à quel endroit du monde elles produisent leurs effets et pour quels types de biens et services. Le résultat fournit une description de certains des défis environnementaux auxquels la Suède est aujourd’hui confrontée.  La thèse examine des visions alternatives d’avenir plus soutenable sur la base de quatre scénarios normatifs en «backcasting», c’est à dire de transformation à long terme. Chacune des quatre représentations du futur doit remplir quatre objectifs de durabilité, dont deux environnementaux et deux sociaux, et cela sans compter sur une croissance continue du PIB.  Ces représentations ou « images du futur » constituent différentes stratégies pour atteindre les quatre objectifs sélectionnés.  De telles stratégies peuvent toutefois avoir des conséquences positives ou négatives, non seulement pour ces quatre objectifs spécifiques, mais également pour d'autres aspects environnementaux ou sociaux de la durabilité. Ils peuvent aussi avoir des implications diverses pour différents groupes sociaux. L’évaluation des scénarios doit donc tenir compte de ces impacts. Les outils existants d’évaluation de la durabilité dans les scénarios prospectifs sont discutés dans cette thèse, de même que la nécessité de développer de nouvelles méthodes pour mieux appréhender les différents aspects de la durabilité.  Un éventail d’outils et de données est déployé pour évaluer les effets pour la Suède de la limitation du réchauffement planétaire à 1,5 degrés pour chacun des quatre scénarios, en termes de réduction de la consommation de biens et de modification des habitudes de consommation. Le seuil d’un réchauffement de 1,5 degrés au-dessus des niveaux préindustriels est en effet l’objectif le plus ambitieux fixé dans l'Accord de Paris sur le climat et confirmé dans le dernier rapport du GIEC (IPCC, 2018). Cette thèse souligne la nécessité de clarifier les hypothèses retenues lors de la formulation des objectifs, par exemple en mentionnant si on privilégie une perspective de justice intergénérationnelle (entre différentes générations) et intragénérationnelle (au sein de la génération actuelle). Ce travail met également en évidence la nécessité d'identifier et de discuter des conflits qui se produisent nécessairement lorsque plusieurs objectifs de durabilité doivent être conciliés, afin de les éviter ou d’envisager les compromis possibles. Le propos insiste également sur l’importance d’une plus grande transparence quant aux valeurs sous-jacentes aux méthodes d’évaluation. En révélant ces conflits d’objectifs, ces contradictions ou ces valeurs cachées, l’objectif n’est pas d’atteindre un consensus, mais plutôt de veiller à ce que les décisions soient prises en connaissance de cause et de manière transparente.  En effet, ces considérations impliquent de passer d'un premier niveau de définition assez vague du concept de durabilité, sur les termes duquel tout le monde peut s'accorder sans qu’aucune orientation concrète et pratique ne puisse être obtenue, à un deuxième niveau plus précis, où les valeurs diffèrent et les conflits surgissent.QC 20181121</p

Sharing the doughnut : Exploring sustainable and just futures

Despite decades of international discussions or summits on the need to radically reduce e.g. increasing concentrations of greenhouse gases (GHGs) or biodiversity loss, these are still rising. While these negative environmental trends continue, it is important to discuss alternative futures in an attempt to redirect society on a more sustainable and just path. The overall aim of the thesis is to develop images of the future and explore what sustainable and just futures might look like. The current environmental impact of Swedish consumption, both in Sweden and abroad, is shown using eight indicators of environmental pressures and resource use – illustrating where in the world the pressures or resource use occur and for which product groups. This gives us a starting point as to where we are today regarding some of the environmental challenges facing Sweden. Alternative futures that can challenge existing unsustainable trends are explored using four images of the future – so-called backcasting or long-term transformative scenarios. All of these need to fulfil two environmental and two social sustainability goals and do not rely on continued GDP growth. These images represent different strategies to reach the four selected goals. Such strategies may however have different consequences not just for these four specific goals but also for other sustainability issues and may have different implications for various groups in society. Therefore, they need to be evaluated accordingly. Existing methods to evaluate future scenarios regarding sustainability aspects are discussed in this thesis as well as the need to develop new methods to encompass all issues. A combination of methods and data is used to evaluate what it would actually mean if the scenarios were to fulfil a climate target for Swedish consumption in line with the 1.5°C. trajectory suggested as the target to strive for in the Paris Climate Agreement and in the latest IPCC report (IPCC, 2018) as regards reduction of goods consumption and altered consumption patterns in Sweden. This thesis stresses the need to clarify the assumptions made when formulating goals such as whether a perspective on intergenerational (between different generations) and intragenerational justice (within the current generation) is considered. It also underlines the need to identify and discuss potential goal conflicts that necessarily occur when considering several sustainability goals, whether they can be avoided or require potential trade-offs. It highlights the importance of making the underlying values embedded in assessment methods more visible. The intention in revealing goal conflicts, contradictions or hidden values is not to reach consensus but to ensure that the decisions are informed and made in a transparent manner. Indeed, these considerations imply moving from a first and rather vague level of meaning of the concept of sustainability where everyone can agree on a definition but no concrete and practical guidance can be gained to a second level where conflicts arise and values differ.När de negativa miljötrenderna av t.ex. ökad koncentration av växthusgaser eller förlust av biologisk mångfald fortsätter trots flertalet internationella samtal och toppmöten om behovet av att radikalt minska dem, är det viktigt att diskutera alternativa framtider för att styra om samhället i en mer hållbar och rättvis riktning.  Det övergripande målet med den här avhandlingen är att utveckla framtidsscenarier och undersöka hur hållbara och rättvisa framtider i Sverige skulle kunna se ut.  Resultat för den nuvarande miljöpåverkan från svensk konsumtion i Sverige och utomlands presenteras genom åtta indikatorer för utsläpp av växthusgaser och andra utsläpp till luft samt för resursanvändning som visar var i världen utsläppen eller resursanvändningen sker och för vilka produktgrupper. Detta ger en utgångspunkt för var Sverige står idag vad gäller dessa miljöutmaningar.  Då radikala minskningar av Sveriges miljöpåverkan behövs, undersöks sedan alternativa framtider som kan utmana nuvarande ohållbara trender genom utvecklingen av fyra framtidsbilder för Sverige, år 2050. Dessa så-kallade backcasting eller långsiktiga transformativa scenarier måste alla uppfylla fyra hållbarhetsmål: två miljömål och två sociala mål. Dessutom förutsätter inte scenarierna en fortsatt BNP-tillväxt. De belyser olika strategier för att nå de fyra valda hållbarhetsmålen.  Sådana strategier kan emellertid ha olika konsekvenser både för de fyra valda målen men också för andra hållbarhetsaspekter och för olika grupper i samhället. Därför måste de utvärderas gentemot flera hållbarhetsmål. Befintliga metoder för att utvärdera framtida scenarier diskuteras i denna avhandling samt behovet av att utveckla nya metoder för att omfatta alla relevanta hållbarhetsaspekter. En kombination av metoder och data tillämpas för att utvärdera vad det skulle innebära, när det gäller minskad varukonsumtion och förändrade konsumtionsmönster i Sverige, om scenarierna skulle uppfylla ett klimatmål för svensk konsumtion i linje med den i det globala Parisavtalet föreslagna ambition att begränsa den globala uppvärmningen till maximum 1,5°C som också understryks i senaste IPPC rapport (IPCC 2018).  Denna avhandling betonar behovet av att klargöra de antaganden som görs när man formulerar mål, t.ex. om ett perspektiv på intergenerationell rättvisa (dvs. rättvisa mellan olika generationer) och intragenerationell rättvisa (inom den nuvarande generationen) har beaktats. Den belyser också behovet av att identifiera och diskutera potentiella målkonflikter som nödvändigtvis uppstår när man överväger flera hållbarhetsmål samtidigt, oavsett om de kan undvikas eller innebär potentiella kompromisser. Dessa kompromisser måste lyftas fram. Den här avhandlingen understryker även vikten av att synliggöra de antaganden och underliggande värderingar som är inbäddade i bedömningsmetoder. Syftet med att lyfta fram målkonflikter, värderingar eller implicita antaganden är inte att komma överens utan snarare att se till att beslut fattas på ett transparent och medvetet sätt. Detta innebär att gå från en första nivå och en ganska vag definition av begreppet hållbarhet som alla är överens om men som inte ger någon konkret och praktisk vägledning till en annan nivå där konflikter uppstår och värderingar skiljer sig åt.Plusieurs décennies de discussions et une succession de sommets internationaux n’ont toujours pas permis de réduire de façon significative les concentrations croissantes de gaz à effet de serre (GES) ou l’érosion de la biodiversité. Alors que ces tendances environnementales alarmantes se poursuivent, il est important de mettre la pluralité d’avenirs possibles au centre des débats, afin de tenter de réorienter la société sur une voie plus juste et plus durable.   L'objectif général de cette thèse est de développer des images de l’avenir et d'explorer ce à quoi pourraient ressembler des futurs durables et justes.  L’impact actuel de la consommation suédoise sur l’environnement, tant en Suède qu’à l’étranger, est ici mesuré par le biais de huit indicateurs des pressions exercées sur l’environnement (par exemple les émissions de gaz à effet de serre) et de l’utilisation de ressources naturelles - illustrant à quel endroit du monde elles produisent leurs effets et pour quels types de biens et services. Le résultat fournit une description de certains des défis environnementaux auxquels la Suède est aujourd’hui confrontée.  La thèse examine des visions alternatives d’avenir plus soutenable sur la base de quatre scénarios normatifs en «backcasting», c’est à dire de transformation à long terme. Chacune des quatre représentations du futur doit remplir quatre objectifs de durabilité, dont deux environnementaux et deux sociaux, et cela sans compter sur une croissance continue du PIB.  Ces représentations ou « images du futur » constituent différentes stratégies pour atteindre les quatre objectifs sélectionnés.  De telles stratégies peuvent toutefois avoir des conséquences positives ou négatives, non seulement pour ces quatre objectifs spécifiques, mais également pour d'autres aspects environnementaux ou sociaux de la durabilité. Ils peuvent aussi avoir des implications diverses pour différents groupes sociaux. L’évaluation des scénarios doit donc tenir compte de ces impacts. Les outils existants d’évaluation de la durabilité dans les scénarios prospectifs sont discutés dans cette thèse, de même que la nécessité de développer de nouvelles méthodes pour mieux appréhender les différents aspects de la durabilité.  Un éventail d’outils et de données est déployé pour évaluer les effets pour la Suède de la limitation du réchauffement planétaire à 1,5 degrés pour chacun des quatre scénarios, en termes de réduction de la consommation de biens et de modification des habitudes de consommation. Le seuil d’un réchauffement de 1,5 degrés au-dessus des niveaux préindustriels est en effet l’objectif le plus ambitieux fixé dans l'Accord de Paris sur le climat et confirmé dans le dernier rapport du GIEC (IPCC, 2018). Cette thèse souligne la nécessité de clarifier les hypothèses retenues lors de la formulation des objectifs, par exemple en mentionnant si on privilégie une perspective de justice intergénérationnelle (entre différentes générations) et intragénérationnelle (au sein de la génération actuelle). Ce travail met également en évidence la nécessité d'identifier et de discuter des conflits qui se produisent nécessairement lorsque plusieurs objectifs de durabilité doivent être conciliés, afin de les éviter ou d’envisager les compromis possibles. Le propos insiste également sur l’importance d’une plus grande transparence quant aux valeurs sous-jacentes aux méthodes d’évaluation. En révélant ces conflits d’objectifs, ces contradictions ou ces valeurs cachées, l’objectif n’est pas d’atteindre un consensus, mais plutôt de veiller à ce que les décisions soient prises en connaissance de cause et de manière transparente.  En effet, ces considérations impliquent de passer d'un premier niveau de définition assez vague du concept de durabilité, sur les termes duquel tout le monde peut s'accorder sans qu’aucune orientation concrète et pratique ne puisse être obtenue, à un deuxième niveau plus précis, où les valeurs diffèrent et les conflits surgissent.QC 20181121</p

Sustainability goals combining social and environmental aspects

This thesis examines how to take into account both environmental and social sustainability goals to be used in scenarios or in policymaking. In paper I, we select four sustainability goals that have to be fulfilled by 2050 in normative future scenarios for Sweden in a degrowth context. Two goals address ecological challenges, climate change and land use issues specifically. The other two goals address social issues and deal with participation and influence in society as well as resource security and distribution. The environmental goals will require significant reductions in greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today's levels. The social goals are within reach today, although the degree of fulfillment differs across different groups in society. In paper II, we review existing and suggested climate or energy targets at a global, national and local scale and search for justice perspectives or for proposals for such perspectives. We find that the justice aspect is not explicitly formulated in existing climate and energy targets and that, the community of justice i.e. the receivers of benefits or burdens, in our reviewed examples, is limited to human beings, thereby excluding all other living beings. In paper III, we assess how four different backcasting scenarios for land use in a Swedish context, all of which fulfil a climate target of zero CO2 emissions in 2060, impact on other sustainability goals. We conduct a goal conflict analysis between the chosen climate goal and the other Swedish environmental goals, the gender equity goals and the public health goal. We find that there are more potential goal conflicts in scenarios with no global climate agreement. From the results of all three papers, I then discuss several aspects that have to be taken into account when setting goals, such as the major uncertainties associated with long-term goals, the elusiveness, the normativity of goals and the need to separate goals from the means to achieve the goals.Utsläpp av växthusgaser (GHG) och andra miljöproblem, såsom förlust av biologisk mångfald, markanvändning och övergödning av sötvatten och marina kustekosystem, är stora utmaningar för mänskligheten. De planetära gränser för dessa områden har redan överskridits. Av de 16 svenska miljömålen för 2020, vars syfte är att lösa dessa ödesfrågor, bedöms bara ett – "Ett skyddande ozonskikt" – uppnås i tid. Vad gäller sociala mål på global nivå fram till 2015 – FN:s Milleniemål – har visserligen betydande framsteg gjorts på en del områden, t.ex. jämställdhet i utbildningen, men utfallet skiljer sig mellan länder och inom länder med avseende på socioekonomisk grupp och kön. Denna avhandling undersöker hur man kan ta hänsyn till både miljömässiga och sociala hållbarhetsmål som ska användas i framtidsscenarier eller som underlag till beslutsfattande. I artikel I väljs fyra hållbarhetsmål i en tvärvetenskaplig process. Målen ska uppfyllas 2050 i s.k. normativa framtidsscenarier (backcasting) för Sverige i en kontext av nedväxt eller låg tillväxt. De två första målen handlar om klimatförändringar och markanvändningsfrågor. De två andra är sociala mål och omfattar delaktighet och inflytande i samhället samt tillgång till resurser och fördelning av dessa. För att uppnå de valda miljömålen, kommer drastiska minskningar av växthusgasutsläpp (GHG) och markanvändning att behövas, jämfört med dagens situation. Båda de sociala målen är inom räckhåll i dag, även om graden av uppfyllelse skiljer sig mellan olika grupper i samhället. I artikel II genomförs en kvalitativ dokumentanalys för att samla information om befintliga och föreslagna klimat- och energimål på global, nationell och lokal nivå. Vi letar också efter rättviseperspektiv i befintliga klimat- och energimål samt förslag till sådana perspektiv i föreslagna mål i den vetenskapliga litteraturen liksom i rapporter från miljöorganisationer. En slutsats är att rättvisa inte är uttryckligen formulerat i befintliga klimat- och energimål. Vi använder en teoretisk ram för social rättvisa som skiljer mellan vem som ger och får det som fördelas, vad som fördelas (rättvisevaluta) och hur det fördelas (distributionsprinciper). Utifrån vår analys fann vi att en egalitär princip används för de flesta föreslagna målen, exempelvis för globala mål om utsläpp av växthusgaser per capita. Samtliga av de granskade målen omfattar endast rättvisa mellan människor och exkluderar därmed andra levande varelser. I artikel III analyserar vi hur fyra olika backcastingscenarier för markanvändning i ett svenskt sammanhang år 2060 påverkar andra hållbarhetsmål när ett klimatmål om noll CO2-utsläpp är uppfyllt. Med hjälp av en matris gör vi en målkonfliktanalys med de övriga svenska miljömålen, jämställdhetsmål och mål för folkhälsan med dess 11 tillhörande målområden. Analysen visar att de potentiella målkonflikterna är fler i scenarier utan globalt klimatavtal. Detta beror främst på att vissa miljöfrågor måste behandlas på global nivå, samt att minskningen i miljöpåverkan kommer att bero på åtgärder som inte bara vidtagits i Sverige utan också globalt. Utifrån dessa tre artiklar diskuterar jag sedan olika aspekter som måste beaktas vid fastställandet av mål. Eftersom hållbarhetsmål är långsiktiga och kännetecknas av en hel del osäkerhet diskuterar jag behovet av att sätta upp "försiktigt utopiska mål" (cautiously utopian goals), det vill säga mål som kan vara omöjliga att uppnå, men möjliga att närma sig. Sådana mål kan få till stånd de djupgående förändringar som krävs för en hållbar och rättvis framtid samtidigt som de är acceptabla för de intressenter som berörs. Mål är ofta otydliga vad gäller vad som ingår eller inte. Vad gäller klimatmålen, exempelvis, är det ofta otydligt huruvida utsläpp från handel är inkluderade eller ej och vilket referensår en viss utsläppsminskning baseras på. Sådana avgränsningar bör synliggöras och helst diskuteras med avseende på hur de kan påverka till exempel andra länders utsläppsminskningar. Det finns också ett behov att skilja mål från medel för att uppnå målen, eftersom det gör det möjligt att formulera mål som kan uppnås på olika sätt. Ekonomisk tillväxt ses ofta som ett mål i sig, såsom i FN:s nya hållbarhetsmål (SDGs). Tillväxt borde dock betraktas som ett rent verktyg för att uppnå egentliga mål rörande, exempelvis, välbefinnande. Mål är också normativa och återspeglar både olika kulturella och etiska perspektiv på vad en god hälso- och sjukvård eller bostadsstandard bör vara. De underliggande värdena bör därför också synliggöras och ifrågasättas. Både inter- och intragenerationella rättviseperspektiv bör göras mer konkreta och tydliga så att sådana frågor kan följas upp. En bra start kan vara att förutom ett territoriellt perspektiv börja använda ett konsumtionsperspektiv vid upprättandet av klimat-eller markanvändningsmål, då effekten av vår konsumtion på andra länders miljö och hälsa har ökat under de senaste årtiondena.QC 20160901Beyond GDP Growt

Sharing the doughnut : Exploring sustainable and just futures

Despite decades of international discussions or summits on the need to radically reduce e.g. increasing concentrations of greenhouse gases (GHGs) or biodiversity loss, these are still rising. While these negative environmental trends continue, it is important to discuss alternative futures in an attempt to redirect society on a more sustainable and just path. The overall aim of the thesis is to develop images of the future and explore what sustainable and just futures might look like. The current environmental impact of Swedish consumption, both in Sweden and abroad, is shown using eight indicators of environmental pressures and resource use – illustrating where in the world the pressures or resource use occur and for which product groups. This gives us a starting point as to where we are today regarding some of the environmental challenges facing Sweden. Alternative futures that can challenge existing unsustainable trends are explored using four images of the future – so-called backcasting or long-term transformative scenarios. All of these need to fulfil two environmental and two social sustainability goals and do not rely on continued GDP growth. These images represent different strategies to reach the four selected goals. Such strategies may however have different consequences not just for these four specific goals but also for other sustainability issues and may have different implications for various groups in society. Therefore, they need to be evaluated accordingly. Existing methods to evaluate future scenarios regarding sustainability aspects are discussed in this thesis as well as the need to develop new methods to encompass all issues. A combination of methods and data is used to evaluate what it would actually mean if the scenarios were to fulfil a climate target for Swedish consumption in line with the 1.5°C. trajectory suggested as the target to strive for in the Paris Climate Agreement and in the latest IPCC report (IPCC, 2018) as regards reduction of goods consumption and altered consumption patterns in Sweden. This thesis stresses the need to clarify the assumptions made when formulating goals such as whether a perspective on intergenerational (between different generations) and intragenerational justice (within the current generation) is considered. It also underlines the need to identify and discuss potential goal conflicts that necessarily occur when considering several sustainability goals, whether they can be avoided or require potential trade-offs. It highlights the importance of making the underlying values embedded in assessment methods more visible. The intention in revealing goal conflicts, contradictions or hidden values is not to reach consensus but to ensure that the decisions are informed and made in a transparent manner. Indeed, these considerations imply moving from a first and rather vague level of meaning of the concept of sustainability where everyone can agree on a definition but no concrete and practical guidance can be gained to a second level where conflicts arise and values differ.När de negativa miljötrenderna av t.ex. ökad koncentration av växthusgaser eller förlust av biologisk mångfald fortsätter trots flertalet internationella samtal och toppmöten om behovet av att radikalt minska dem, är det viktigt att diskutera alternativa framtider för att styra om samhället i en mer hållbar och rättvis riktning.  Det övergripande målet med den här avhandlingen är att utveckla framtidsscenarier och undersöka hur hållbara och rättvisa framtider i Sverige skulle kunna se ut.  Resultat för den nuvarande miljöpåverkan från svensk konsumtion i Sverige och utomlands presenteras genom åtta indikatorer för utsläpp av växthusgaser och andra utsläpp till luft samt för resursanvändning som visar var i världen utsläppen eller resursanvändningen sker och för vilka produktgrupper. Detta ger en utgångspunkt för var Sverige står idag vad gäller dessa miljöutmaningar.  Då radikala minskningar av Sveriges miljöpåverkan behövs, undersöks sedan alternativa framtider som kan utmana nuvarande ohållbara trender genom utvecklingen av fyra framtidsbilder för Sverige, år 2050. Dessa så-kallade backcasting eller långsiktiga transformativa scenarier måste alla uppfylla fyra hållbarhetsmål: två miljömål och två sociala mål. Dessutom förutsätter inte scenarierna en fortsatt BNP-tillväxt. De belyser olika strategier för att nå de fyra valda hållbarhetsmålen.  Sådana strategier kan emellertid ha olika konsekvenser både för de fyra valda målen men också för andra hållbarhetsaspekter och för olika grupper i samhället. Därför måste de utvärderas gentemot flera hållbarhetsmål. Befintliga metoder för att utvärdera framtida scenarier diskuteras i denna avhandling samt behovet av att utveckla nya metoder för att omfatta alla relevanta hållbarhetsaspekter. En kombination av metoder och data tillämpas för att utvärdera vad det skulle innebära, när det gäller minskad varukonsumtion och förändrade konsumtionsmönster i Sverige, om scenarierna skulle uppfylla ett klimatmål för svensk konsumtion i linje med den i det globala Parisavtalet föreslagna ambition att begränsa den globala uppvärmningen till maximum 1,5°C som också understryks i senaste IPPC rapport (IPCC 2018).  Denna avhandling betonar behovet av att klargöra de antaganden som görs när man formulerar mål, t.ex. om ett perspektiv på intergenerationell rättvisa (dvs. rättvisa mellan olika generationer) och intragenerationell rättvisa (inom den nuvarande generationen) har beaktats. Den belyser också behovet av att identifiera och diskutera potentiella målkonflikter som nödvändigtvis uppstår när man överväger flera hållbarhetsmål samtidigt, oavsett om de kan undvikas eller innebär potentiella kompromisser. Dessa kompromisser måste lyftas fram. Den här avhandlingen understryker även vikten av att synliggöra de antaganden och underliggande värderingar som är inbäddade i bedömningsmetoder. Syftet med att lyfta fram målkonflikter, värderingar eller implicita antaganden är inte att komma överens utan snarare att se till att beslut fattas på ett transparent och medvetet sätt. Detta innebär att gå från en första nivå och en ganska vag definition av begreppet hållbarhet som alla är överens om men som inte ger någon konkret och praktisk vägledning till en annan nivå där konflikter uppstår och värderingar skiljer sig åt.Plusieurs décennies de discussions et une succession de sommets internationaux n’ont toujours pas permis de réduire de façon significative les concentrations croissantes de gaz à effet de serre (GES) ou l’érosion de la biodiversité. Alors que ces tendances environnementales alarmantes se poursuivent, il est important de mettre la pluralité d’avenirs possibles au centre des débats, afin de tenter de réorienter la société sur une voie plus juste et plus durable.   L'objectif général de cette thèse est de développer des images de l’avenir et d'explorer ce à quoi pourraient ressembler des futurs durables et justes.  L’impact actuel de la consommation suédoise sur l’environnement, tant en Suède qu’à l’étranger, est ici mesuré par le biais de huit indicateurs des pressions exercées sur l’environnement (par exemple les émissions de gaz à effet de serre) et de l’utilisation de ressources naturelles - illustrant à quel endroit du monde elles produisent leurs effets et pour quels types de biens et services. Le résultat fournit une description de certains des défis environnementaux auxquels la Suède est aujourd’hui confrontée.  La thèse examine des visions alternatives d’avenir plus soutenable sur la base de quatre scénarios normatifs en «backcasting», c’est à dire de transformation à long terme. Chacune des quatre représentations du futur doit remplir quatre objectifs de durabilité, dont deux environnementaux et deux sociaux, et cela sans compter sur une croissance continue du PIB.  Ces représentations ou « images du futur » constituent différentes stratégies pour atteindre les quatre objectifs sélectionnés.  De telles stratégies peuvent toutefois avoir des conséquences positives ou négatives, non seulement pour ces quatre objectifs spécifiques, mais également pour d'autres aspects environnementaux ou sociaux de la durabilité. Ils peuvent aussi avoir des implications diverses pour différents groupes sociaux. L’évaluation des scénarios doit donc tenir compte de ces impacts. Les outils existants d’évaluation de la durabilité dans les scénarios prospectifs sont discutés dans cette thèse, de même que la nécessité de développer de nouvelles méthodes pour mieux appréhender les différents aspects de la durabilité.  Un éventail d’outils et de données est déployé pour évaluer les effets pour la Suède de la limitation du réchauffement planétaire à 1,5 degrés pour chacun des quatre scénarios, en termes de réduction de la consommation de biens et de modification des habitudes de consommation. Le seuil d’un réchauffement de 1,5 degrés au-dessus des niveaux préindustriels est en effet l’objectif le plus ambitieux fixé dans l'Accord de Paris sur le climat et confirmé dans le dernier rapport du GIEC (IPCC, 2018). Cette thèse souligne la nécessité de clarifier les hypothèses retenues lors de la formulation des objectifs, par exemple en mentionnant si on privilégie une perspective de justice intergénérationnelle (entre différentes générations) et intragénérationnelle (au sein de la génération actuelle). Ce travail met également en évidence la nécessité d'identifier et de discuter des conflits qui se produisent nécessairement lorsque plusieurs objectifs de durabilité doivent être conciliés, afin de les éviter ou d’envisager les compromis possibles. Le propos insiste également sur l’importance d’une plus grande transparence quant aux valeurs sous-jacentes aux méthodes d’évaluation. En révélant ces conflits d’objectifs, ces contradictions ou ces valeurs cachées, l’objectif n’est pas d’atteindre un consensus, mais plutôt de veiller à ce que les décisions soient prises en connaissance de cause et de manière transparente.  En effet, ces considérations impliquent de passer d'un premier niveau de définition assez vague du concept de durabilité, sur les termes duquel tout le monde peut s'accorder sans qu’aucune orientation concrète et pratique ne puisse être obtenue, à un deuxième niveau plus précis, où les valeurs diffèrent et les conflits surgissent.QC 20181121</p

Alternativa resepraktiker? : Potentiella beteendeförändringar ispåren av COVID-19

COVID-19-pandemin har förändrat resandet. Trots pandemins negativa aspekter i form av allvarlig sjukdom, dödsfall och arbetslöshet kan minskat resande bidra till att de globala hållbarhetsmålen uppnås. I arbetet mot dessa betonas behovet av att involvera olika aktörer och många organisationer har redan fastställt mål för minskad klimatpåverkan. Trots detta var substitutionen från exempelvis flygtrafik till digitala möten modest innan COVID-19. För att förstå mer om pågående resebeteendeförändringar vad gäller affärsresor och arbetspendling och dra lärdomar om möjligheten att vidmakthålla positiva förändringar utifrån ett miljö- och organisationsperspektiv genomfördes projektet “Potential for alternative travel practices? – Behavioural changes due to viruses in the short and longer-term” som den 29 april 2020 beviljade bidrag från Mistra enligt VD-beslut nr 2020-15. Syftet med projektet var att utforska, kvantitativt och kvalitativt, resebeteendeförändringar inom svenska organisationer vad gäller affärsresor och arbetspendling som följd av COVID 19-pandemiutbrottet. Samtidigt ville vi dra lärdomar om möjligheten att vidmakthålla positiva förändringar utifrån ett miljö och organisationsperspektiv och undvika negativa förändringar för framtida mer hållbara resvanor. Studien visar att resande till och från arbetet och i tjänsten förändrats markant under pandemin. Det blev tydligt att restriktionerna för fysiska resor inneburit att medarbetarna (beroende på arbetsplats och arbetsuppgift) i högre grad tillämpat flexibla arbetsformer och digitala mötesvanor och en stor andel av medarbetarna upplevde en ökad kunskapsnivå kring hantering av digitala möten. För att befästa de positiva förändringarna bör målorienterade handlingsplaner implementeras nu, annars finns en risk att pendeln svänger tillbaka till ett än mer ohållbart resande post COVID-19 eftersom pandemin inte bara inneburit en mängd digitala möten, utan också ett bilberoende. QC 20210422</p

Alternativa resepraktiker? : Potentiella beteendeförändringar ispåren av COVID-19

COVID-19-pandemin har förändrat resandet. Trots pandemins negativa aspekter i form av allvarlig sjukdom, dödsfall och arbetslöshet kan minskat resande bidra till att de globala hållbarhetsmålen uppnås. I arbetet mot dessa betonas behovet av att involvera olika aktörer och många organisationer har redan fastställt mål för minskad klimatpåverkan. Trots detta var substitutionen från exempelvis flygtrafik till digitala möten modest innan COVID-19. För att förstå mer om pågående resebeteendeförändringar vad gäller affärsresor och arbetspendling och dra lärdomar om möjligheten att vidmakthålla positiva förändringar utifrån ett miljö- och organisationsperspektiv genomfördes projektet “Potential for alternative travel practices? – Behavioural changes due to viruses in the short and longer-term” som den 29 april 2020 beviljade bidrag från Mistra enligt VD-beslut nr 2020-15. Syftet med projektet var att utforska, kvantitativt och kvalitativt, resebeteendeförändringar inom svenska organisationer vad gäller affärsresor och arbetspendling som följd av COVID 19-pandemiutbrottet. Samtidigt ville vi dra lärdomar om möjligheten att vidmakthålla positiva förändringar utifrån ett miljö och organisationsperspektiv och undvika negativa förändringar för framtida mer hållbara resvanor. Studien visar att resande till och från arbetet och i tjänsten förändrats markant under pandemin. Det blev tydligt att restriktionerna för fysiska resor inneburit att medarbetarna (beroende på arbetsplats och arbetsuppgift) i högre grad tillämpat flexibla arbetsformer och digitala mötesvanor och en stor andel av medarbetarna upplevde en ökad kunskapsnivå kring hantering av digitala möten. För att befästa de positiva förändringarna bör målorienterade handlingsplaner implementeras nu, annars finns en risk att pendeln svänger tillbaka till ett än mer ohållbart resande post COVID-19 eftersom pandemin inte bara inneburit en mängd digitala möten, utan också ett bilberoende. QC 20210422</p

Four Sustainability Goals in a Swedish Low-Growth/Degrowth Context

Continual environmental degradation and an unfair distribution of environmental burdens and benefits are two great challenges for humanity. Economic growth is often taken for granted when planning for the future. However, it is often argued that maintaining economic growth conflicts with keeping human activities adjusted to ecological boundaries and finite resources, at least for the more-developed countries. With this paper, we present sustainability goals for building and planning in Sweden to be achieved by 2050 in a context of limited or even negative economic growth. These goals should ensure that all groups in society have sufficient resources and a good life within planetary boundaries. We select four goals in a participatory process: two environmental goals related to climate change and land use and two social goals related to welfare and participation. Our results show that achieving the environmental goals will require significant reductions of Sweden’s greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today’s levels. Regarding the social goals, these are, in many aspects, reasonably well fulfilled in Sweden today, although disparities remain between groups of citizens. The main challenge, however, is to ensure that these goals are fulfilled even within environmental limits and if economic growth should halt

Four sustainability goals in a Swedish low-growth/degrowth context

Continual environmental degradation and an unfair distribution of environmental burdens and benefits are two great challenges for humanity. Economic growth is often taken for granted when planning for the future.  However, it is often argued that maintaining economic growth is in conflict with keeping human activities adjusted to ecological boundaries and finite resources, at least for the more-developed countries.  With this paper we present sustainability goals for building and planning in Sweden 2050 in a context of limited or even negative economic growth. The sustainability goals should ensure that all groups in society have sufficient resources and a good life within planetary boundaries. The goals are set at a national level but in a global context. We select four goals, two environmental goals related to climate change and land use and two social goals, related to welfare and participation. Our results show that achieving the sustainability goals, especially for land use and climate, will require significant reductions of Sweden's greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today's level. Regarding the social goals, these are in many aspects reasonably well fulfilled in Sweden today although many challenges remain in order to ensure similar opportunities for all Swedish residents. The main challenge, however, is to ensure that these goals are fulfilled even within environmental limits and if economic growth should halt or become negative.     Key words: Sustainability goals; Degrowth; Environmental Justice; Futures studies.QC 20160901</p

Four sustainability goals in a Swedish low-growth/degrowth context

Continual environmental degradation and an unfair distribution of environmental burdens and benefits are two great challenges for humanity. Economic growth is often taken for granted when planning for the future.  However, it is often argued that maintaining economic growth is in conflict with keeping human activities adjusted to ecological boundaries and finite resources, at least for the more-developed countries.  With this paper we present sustainability goals for building and planning in Sweden 2050 in a context of limited or even negative economic growth. The sustainability goals should ensure that all groups in society have sufficient resources and a good life within planetary boundaries. The goals are set at a national level but in a global context. We select four goals, two environmental goals related to climate change and land use and two social goals, related to welfare and participation. Our results show that achieving the sustainability goals, especially for land use and climate, will require significant reductions of Sweden's greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today's level. Regarding the social goals, these are in many aspects reasonably well fulfilled in Sweden today although many challenges remain in order to ensure similar opportunities for all Swedish residents. The main challenge, however, is to ensure that these goals are fulfilled even within environmental limits and if economic growth should halt or become negative.     Key words: Sustainability goals; Degrowth; Environmental Justice; Futures studies.QC 20160901</p

Four sustainability goals in a Swedish low-growth/degrowth context

Continual environmental degradation and an unfair distribution of environmental burdens and benefits are two great challenges for humanity. Economic growth is often taken for granted when planning for the future.  However, it is often argued that maintaining economic growth is in conflict with keeping human activities adjusted to ecological boundaries and finite resources, at least for the more-developed countries.  With this paper we present sustainability goals for building and planning in Sweden 2050 in a context of limited or even negative economic growth. The sustainability goals should ensure that all groups in society have sufficient resources and a good life within planetary boundaries. The goals are set at a national level but in a global context. We select four goals, two environmental goals related to climate change and land use and two social goals, related to welfare and participation. Our results show that achieving the sustainability goals, especially for land use and climate, will require significant reductions of Sweden's greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today's level. Regarding the social goals, these are in many aspects reasonably well fulfilled in Sweden today although many challenges remain in order to ensure similar opportunities for all Swedish residents. The main challenge, however, is to ensure that these goals are fulfilled even within environmental limits and if economic growth should halt or become negative.     Key words: Sustainability goals; Degrowth; Environmental Justice; Futures studies.QC 20160901</p