”Har vi med allt nu?” – En kvalitativ studie om hur strategiskt miljö- och klimatarbete integreras på kommunal nivå.

This study aims to illustrate the complexity when integrating environmental and climate strategic questions in local governments. The study gives an account for significant aspects when mainstreaming environment and climate consideration in municipality organizations, what obstacles there are and how it can be organized in order to be more successful. For this purpose a qualitative approach has been used. Eleven strategic planners of different kind in the environmental and climate sector have been interviewed in order to reach an understanding about their experiences when trying to mainstream environment and climate into local government. The study shows that to successfully integrate these questions comes with a great deal of complexity. There are structural obstacles and the question of climate and environmental strategy is argued to be situated in an institutional void where the existing structures leave no room for this new area of politics. The consequence is failure when trying to include it into ongoing local processes. Important aspects are also how different processes in the municipality is formulated and which involvement and responsibilities different actors have, and should take. The vague formulation of political goals often give reasons for conflict and is a significant obstacle for the environment and climate questions to be implemented successfully and thereby integrated and perceived as legitimate. Conclusions are that the structures in local governments are not adapted to long term strategic questions and therefore they hinder the implementation of measures taken against climate change and for a better environment. However, the strategic questions are reaching higher priority. The controlling processes within the municipality are going through changes and are becoming clearer and more systematic, this is understood as an important aspect for successful integration.Hanna Matschke Ekholm ”Har vi med allt nu?” – En kvalitativ studie om hur strategiskt miljö- och klimatarbete integreras på kommunal nivå. En stor del av koldioxidutsläpp och miljöförstöring sker genom aktiviteter och beslut av individer och organisationer på lokal nivå. Sverige har ett starkt kommunalt självstyre och stora möjligheter att göra skillnad. Det strategiska miljö- och klimatarbetet inom kommuner är därför intressant att studera. 9 av 10 kommuner arbetar med miljömål på något sätt och miljö- och klimatarbetet är något som prioriteras allt mer. Trots det upplever många miljöstrateger att frågorna inte får genomslag som önskat. Vad kan det bero på? Genom att se till strukturella hinder, processorienterade hinder och implementeringsproblematik syftar uppsatsen till att undersöka betydande faktorer för att framgångsrikt kunna integrera miljö- och klimatfrågor i kommunal verksamhet. De teoretiska perspektiv som används för att förklara vad det kan bero på att miljö- och klimatfrågorna integreras mer eller mindre framgångsrikt är framförallt mainstreamingteori. Mainstreaming syftar till att ändra organisationers karaktär och genomsyra verksamheten, det uppnås av att processer förändras. För att komplettera undersöker studien strukturella hinder i form av teorin om att miljö- och klimatfrågorna fungerar i ett institutionellt tomrum, vilket betyder att de inte har någon naturlig plats i den kommunala organisationen. Detta orsakar svårigheter för att frågorna ska uppfattas som legitima och kunna implementeras. Implementeringsteori beskriver problematik som kan uppstå vid beslutsfattande och implementering. 11 kommuner har undersökts och de som intervjuats är miljöstrateger och liknande inom den kommunala förvaltningen. Det är samtliga respondenternas uppfattningar och upplevelser som undersökts för att försöka besvara hur det strategiska arbetet kan integreras och vad det är som hindrar det. Flertalet strateger upplever att miljö- och klimatfrågorna är integrerade till viss del i den kommunala verksamheten. Det har de senaste åren, på många håll, blivit ett förbättrat strategiskt arbete med ökat systematiskt arbete och tydlighet i förankring, implementering och uppföljning. Respondenterna vittnar om att det fortfarande finns mycket arbete kvar och att det är lättare att integrera de här frågorna i vissa sektorer och förvaltningar, men överlag verkar de strategiska frågorna få ökad prioritet och i många kommuner får de strategiska frågorna nu större utrymme. Studien visar att frågan om att integrera miljö- och klimatfrågorna i kommunal verksamhet är komplex, det är många faktorer som spelar roll. De kommunala strukturerna är av stor betydelse och nästan alla respondenter menar att det spelar stor roll var i verksamheten miljöstrategen är placerad. Är tjänsten placerad i en fackförvaltning ges inte samma förutsättningar som om tjänsten är placerad under kommunstyrelsen där det finns större möjligheter att arbeta övergripande. Hur exempelvis budgetprocessen är utformad skiljer sig mycket åt mellan de undersöka kommunerna och är en betydande aspekt i hur miljö- och klimatfrågorna prioriteras. Prioriteringarna är också avgörande för om och hur uppsatta politiska mål kan nås. Att mål och beslut är tydliga är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas integrera miljö- och klimatfrågorna. Även att det finns ett tydligt uppdrag som inte lämnar utrymme för tolkning, genom hela implementeringsprocessen. De mindre kommunerna är i behov av mer resurser och det kan behövas stöd för att de ska nå upp till samma nivå som de större kommunerna men så länge det inte finns rätt förutsättningar i form av en given plats för frågorna och utformade processer anpassade för långsiktiga strategiska frågor så är det osäkert hur mycket mer resurser hjälper. Handledare: Tomas Bergström, statsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet Examensarbete 15/30 hp i Miljövetenskap – tillämpad klimatstrategi 2015 CEC – Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universite

Energitjänster för bostadsrättsföreningar

The large and increasing proportion housing societies in the Swedish building stock mean that housing societies are key actors in realizing the energy saving potential in the housing sector. However, despite the fact that substantial energy and cost savings are possible, many energy efficiency projects in housing societies are not realized. Housing societies are dependent on consensus in decision making and do not have the same kind of resources or capacity to implement energy efficiency projects as larger real estate companies. External consultants could implement the projects, but the energy service providers have not shown that much interest in this customer segment. The primary objective for the project Energy Services for Housing Societies, which was implemented by IVL Swedish Environmental Research Institute and HSB Södermanland, was to develop energy services custom-made for the needs and preconditions in housing societies. The energy service, which was developed, is carried out in three stages: i) mapping and proposal on energy efficiency measures ii) implementation and optimization iii) follow-up. The energy service was presented to nine housing societies which are members of HSB Södermanland. Three out of these made the decision to purchase the energy service. The mapping of the energy systems in these housing societies shows that substantial cost and energy savings are considered possible. The implementation of the suggested energy efficiency measures are currently on-going and will be completed in the autumn 2018. IVL Swedish Environmental Research Institute conducted interviews with representatives for the housing societies which decided to purchase the energy service as well as representatives for the housing societies which decided not to. The housing societies which did decide to purchase the energy service state that the decision was facilitated by the fact that HSB Södermanland presented the offer to the whole housing society board during the same occasion. The housing societies which decided not to purchase the energy service were not certain of the use with the energy service. These housing societies did not perceive the energy service as a tool for prioritizing among different energy efficiency measures, but as yet another measure.E2B2 Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende är ett program där akademi och näringsliv samverkar för att utveckla ny kunskap, teknik, produkter och tjänster. Energitjänster för bostadsrättsföreningar är ett av projekten som har genomförts i programmet med hjälp av statligt stöd från Energimyndigheten. Det har letts av IVL Svenska Miljöinstitutet och har genomförts i samverkan med HSB Södermanland

Konsekvenser för Sverige av klimatförändringar i andra länder

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning under våren 2020 arrangerat en workshopserie och bjudit in experter för att tillsammans diskutera risker, möjligheter och konsekvenser kring globala klimatförändringars indirekta effekter för Sverige. Länka consulting har processlett samtal i workshopformat på sex olika temaområden: livsmedel, finans och försäkring, handel, människors rörelsemönster, geopolitik och infrastruktur samt en sjunde workshop för syntes och samlad analys

Möjligheter finns överallt : En undersökning av miljöarbetet bland miljöcertifierade företag i Kronobergs län.

Som del i Länsstyrelsens miljömålsarbete har en rapport sammanställts med syfte att försöka förbättra och effektivisera samverkan mellan Länsstyrelsen Kronoberg och näringslivet. 77 stycken ISO 14001-certifierade företag inom områden såsom tillverkningsindustri och transportverksamhet har medverkat iundersökningen. Frågor har ställts om miljöarbete, miljöpåverkan, arbete mot miljökvalitetsmålen och vad som kanförbättras inom området. Med ett systematiskt miljöarbete står de utvalda företagen i framkant vad gäller miljöarbete, men det kan göras mer och företagen efterfrågar tips på goda exempel och förslag på åtgärder. Det behövs konkret information. Många av företagen ser gärna ett ökat samarbete och önskar informationsträffar, då kunskapen anses för låg. Energiförbrukning, transporter och avfall är de huvudsakliga miljöpåverkande områdena för de undersökta företagen. De flesta anser att dessa skulle gå att minska men saknar kunskapen och således inspiration om hur. Utmaningen för Länsstyrelsen och företagen i länet är att prioritera frågorna samt att utveckla ett passande forum där det som efterfrågas kan motsvaras.Miljömå

Screening av nationellt arbete med klimatanpassning- utifrån tillgängliga strategier och handlingsplaner

Nationella expertrådet för klimatanpassning är tillsatt av regeringen och ska var femte år besluta om en rapport med förslag på inriktning för det nationella klimatanpassningsarbetet framåt och en uppföljning av det arbete som har gjorts. Kartläggningen som IVL har gjort är underlag till rådets första rapport. I den har klimatanpassningsarbetet studerats hos ett antal myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner och branschorganisationer. Kartläggningen visar att det är stora skillnader i hur långt organisationerna har kommit i det arbetet. Otydlighet kring ansvar och finansiering hindrar många gånger arbetet från att gå framåt

Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit - pop-rapport

Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir berorbåde på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhällettill dessa förändringar. I det arbetet har kommunerna en central roll eftersom de ansvarar föratt genomföra konkreta åtgärder som minskar samhällets sårbarhet. De flesta kommunerna som har svarat på årets enkät (160 av 180) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Men det är stor skillnad på hur långt kommunerna har kommit visar undersökningen

Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit - pop-rapport

Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir berorbåde på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhällettill dessa förändringar. I det arbetet har kommunerna en central roll eftersom de ansvarar föratt genomföra konkreta åtgärder som minskar samhällets sårbarhet. De flesta kommunerna som har svarat på årets enkät (160 av 180) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Men det är stor skillnad på hur långt kommunerna har kommit visar undersökningen

Klimatanpassning 2019 - så långt har Sveriges kommuner kommit

IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för fjärde gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners systematiska arbete med klimatanpassning och därmed få en överblick över klimatanpassningsarbetet på lokal nivå i Sverige. Resultaten har också legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Enkäten skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och besvarades av 208 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool

Sammanställning av mötesserien FRAMTIDSBILDER FÖR ETT KLIMATANPASSAT SVERIGE

Rapporten sammanfattar resultaten från en mötesserie strukturerad efter de prioriterade utmaningarna i den nationella strategin för klimatanpassning. Mötesserien är framtagen utifrån att Nationella expertrådet för klimatanpassning har beställt dokumentation om expertkunskap, idéer och förslag kring organisatoriska och fysiska lösningar för hur samhället kan anpassas för ett förändrat klimat. Resultaten från mötesserien kommer att arbetas in i sammanlagt sju framtidsbilder som kopplar till de prioriterade utmaningarna i den nationella strategin för klimatanpassning. Framtidsbildernas syfte är att vara tankeväckande för hur ett framtida samhälle, givet de utmaningar som klimatförändringarna skapar, kan komma att se ut

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Järfälla kommun

IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys av Järfälla kommun. Syftet med uppdraget har varit att analysera hur extrema väderhändelser och framtida klimatförändringarna kan påverka ett antal utvalda sektorer och system inom Järfälla kommuns geografiska område. Utifrån analysen har även olika anpassningsåtgärder, vilka kan vidtas för att minska sårbarheten i olika sektorer och system, identifierats. Analysen är avgränsad till att omfatta följande sektorer och system: • Bebyggelse • Infrastruktur (elsystem, fjärrvärme, dricksvattenförsörjning, avlopps- och dagvattensystem) • Kommunikationer (vägar och järnvägar) • Hälsa (värmeböljor och smittspridning) Analysen är också avgränsad till att omfatta klimatfaktorerna temperatur, nederbörd, ras, skred och erosion. Översvämningar av vattendrag omfattas inte av analysen eftersom detta analyseras i ett separat projekt. SMHI:s klimatanalyser för Stockholms län, vilka bygger på ett scenario med begränsade växthusgasutsläpp (RCP4.5) och ett med höga växthusgasutsläpp (RCP8.5), visar att klimatet i framtiden kommer att bli varmare och blötare. Årsmedeltemperaturen beräknas öka med 3 till 5 grader mot slutet av seklet och det kommer att bli vanligare med värmeböljor. Årsmedelnederbörden ökar med 20 till 30 procent mot slutet av seklet. Ökad nederbörd och förändrade nederbördsmönster ökar risken för ras, skred och erosion. Bebyggelsen i Järfälla kommun kan allvarligt påverkas av framtida klimatförändringar. Ökad temperatur kan medföra att uppvärmningsbehovet minskar samtidigt som kylbehovet ökar. Ökad nederbörd kan leda till översvämningar i lågpunker i landskapet, särskilt områden med mycket hårdgjorda ytor och otillräckliga avrinningsmöjligheter. Högre temperatur i kombination med mer nederbörd ökar risken för fukt- och rötskador och medför ökade underhållskostnader. I Järfälla kommun finns ett antal områden, i huvudsak i anslutning till sjöar, vattendrag, dalgångar och större diken med förutsättningar för ras och skred.Klimat- och sårbarhetsutredningen och även flera senare utredningar och forskningsrapporter har konstaterat att Sverige i hög grad kommer att påverkas av klimatförändringar och att det är nödvändigt att påbörja anpassningen till ett förändrat klimat. Mot bakgrund av detta har Järfälla kommun gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att analysera hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar